Från Brönnösund går färden vidare i den Norska skärgården till
en av det större holmar som Vegaöarna omges av, Tjötta, det är
en av öarna som nästan sitter ihop med fastlandet, en liten kort
bro förbinder holmen samman med fastlandet och när det är ebb
kan du om du vill gå torrskodd upp på land. Det är också här som
det sju höga 1000 meters topparna bildar formationen " det syv
systrar" som i den Norska sagan hade blivit förstenade.
I det här landskapet och med naturens urkrafter ständigt nära
och påtagliga så är det en given sak att man tar dagen som den
kommer, otroligt nog med en stor nypa tålamod och framförallt
med ett avkopplat lugn som man bara kan förstå efter att själv
ha besökt området. Frågar man lokalbefolkningen om avstånd
i meter eller kilometer till nästa by eller sträckan till ett färje-
fäste får man aldrig ett svar, inte i avstånd i varje fall, däremot
nog hur länge det tar innan man når målet, här har tiden en
större betydelse än själva avståndet i kilometer, egentligen så
är det förståeligt då man aldrig riktigt kan vara säker på hur
vädret är i nästa stund, då det kan uppföra sig så oberäknat
och från att ha varit sol ena minuten kan slå över i full storm
innan man hunnit vända ryggen till. Här har sjöräddnings-
sällskapet alltid en hög beredskap och är färdiga att rycka
ut omedelbart om alarmet går. Lyckligtvis behövde man inte
det den här dagen, utan kunde njuta solstrålarna och den
värmen som svepte över land, det var också dags för områdets
egna nationalrätt: Kungskrabba och Brosmefile, (torskfisk)
med en hummersås. Och med den tackar vi för besöket på en
av Norges absolut vackraste platser.
Bon apetite
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar