Blåbären bakom stugan

Blåbärspaj med vaniljeglass
och smultron

Ska vi tala om kortrest och lokal mat så finns det inget som slår en
god blåbärspaj, för det första så är bären så lokala som det går an
att få dem, en del har dem bakom stugknuten åter andra en lite
längre bit bort från den egna tomten, ändå inte längre bort än att
man behöver göra någon större affär av det. Och för det andra så
är det egenhändigt plockade, vilket gör pajen ännu mera smak-
fullare och framförallt värdefullare just för att man lagt ner så
mycket egen tid och energi på att skaffa fram dessa goda bär, och
så är det dessutom fulla av antioxidanter och andra goda ämnen
som kroppen din behöver, så det är verkligen mödan värda att
plockas upp.

Själv har jag alltid tyckt att bärplockande är en trist och
tidsödande sysselsättning främst för att bären är så små att
det tar en evighet innan muggen blivit fylld, och så krävs det en
stor portion tålamod att arbeta sig fram i blåbärsriset tillsammans
med alla det miljontals myggorna som omger en. Men när man
sedan i slutändan sitter och njuter den egna blåbärspajen med en
lagom portion vaniljglass så är både myggorna och den trista
känslan endast små bagateller man fort glömmer bort och i själva
verket så är myggsticken bara en bekräftelse på att bären är
egenhändigt och omsorgsfullt plockade, så sist och slutligen är det
bara ett stort nöje att kunna plocka dem själv även om det är små
och inte fyller upp muggen lika fort som en fotboll....det smakar ju
trots allt gudomligt gott i en paj, en lokal blåbärspaj var helst
bären plockats och pajen lagats, inte sant !

Bon apetité