söndag 13 december 2009

Så är vi där igen, SKOLMATEN !

Det finns mycket man blir upprörd över när det gäller skolmaten.
Och nu skall ingen komma och påstå att den inte har något fel. Alla
minns väl det sista kommunalvalet i Finland där en utav det
viktigaste frågorna för nästan alla politiska partier var just skol-
maten, och det måste jag då säga, dessutom utan att nu skryta allt
för mycket att varför skolmaten kom upp på tapeten och också i
heta debatter både i tv och radio var just på grund av många
kockars inblandning och agerande i saken, därebland under-
tecknad. Så redan bara det vittnade om att den var och är under
all kritik.

Det som nu så här i efterkant både förbluffar och förskräcker mig
är att ingenting har förändrats i någon som helst riktning.
Man skröt DÅ att inom ramen för ett program som gick ut på att
politikerna i det olika kommunerna skulle underteckna ett mani-
fest som aktivt skulle bidra till att just maten speciellt inom
kommunerna och då i synnerhet på skolorna skulle förbättras, att
det lokala styrande politikerna skulle göra bot och bättring i saken
och att förvaltaren av programmet skulle vara Jord och Skogs-
bruksministeriet genom ett program som heter Främjandet av
Finländsk matkultur, samt att en del andra organisationer skulle
bidra med sitt kunnande inom området, en av dem bla: Martha-
förbundet och hjärtförbundet, för att nu nämna några.

Dessa organisationer har säkert gjort sitt och fört informationen
vidare om hur man skulle kunna bidra till att skolmåltiderna
kunde förbättras, men saken är bara den att det politiska
etablissemanget med både det kommunala som på riksnivå
liggande ämbetsverken har låtit all den information och sitt egna
intresse gå hus förbi, man har med flit velat glömma bort eller
tystat ned allting, främst kanske för att man visste att det
kommer att kosta mycket. Fina och välformulerade tal och texter
samt slagord för en bättre skolmåltid till trots har inte ett enda
löfte infriats och kommer med all sannolikhet aldrig heller att
infrias.

Så till frågan Varför är skolmaten så dålig: För det första, vad får
du för 55-70 cent i matväg/måltid och dag för en elev, för det
andra: är eleverna så lite värda att det inte är logiskt att avsätta
mera pengar på skolmaten ? för det tredje: Varför skall skolmaten
i dagens ekonomikalkyler anses hålla sig inom ramen för hållbar
utveckling då den görs på halvfabrikat eller färdigmat. För det
fjärde: Varför har man förkortat matrasterna i det flesta skolor,
från att ha varit ½ timme till en kvart ? Frågorna är ännu flera
en vad du kan ge svar och utvecklingen ser inte ut att ändra på
sig någonstans. Och även om det förekommer fina exempel på
skolor där man gått "kärringen mot strömmen", alltså gjort
otroliga framsteg och förbättringar, så har man ändå inte lyckats
komma upp i en mätbar statistisk utveckling för det bättre, just
för att det är så försvinnande få som gör det.

Dagens mathushållning på skolorna är undermålig och matens
standard rent bedrövlig om vi ser till vad slags råvaror man
använder sig av, ingen skola, och jag inta bara påstår detta utan
bekräftar också det att ingen skola har någonting som är hand-
gjort och från grunden gjort någonstans, alla använder sig av
någonting jag skulle villa kalla för "kartongmat" och typiska
värma upp koncept.

Det blev för inte så länge sedan fastslaget och av statens närings-
delegation utfärdat en kvalitetssäkring av den Finländska skol-
maten och hör och häpnad, den kvalitetssäkringen av skolmaten
skulle enligt föreskriften på nya lagvunna förordningar tvinga
kommunerna till många omedelbara förbättringar för just skol-
maten men också maten för åldringar på sjukhem och anstalter.
Vart tog den omedelbara konsekvensen av kvalitets-
säkringen vägen ?? Jo, jag vet, den for till utlandet och där blev
den ett exempel på hur man i Finland hanterar skolmats
problematiken, man förser stad och kommun med förordningar
som det sedan kan fullständigt ignorera just för att kommunen
saknar både medel och kompetens. I Sverige och Norge är man
förskräckta över hur nonchalanta politikerna är till både skol-
maten och den kommunalt ordnade maten för åldringar, man
förundras över hur kortsiktigt det tänks och hur illa det kommer
att bli för kommunerna i framtiden då man inte lyckas med det
mest elementära i våra liv, det att ge våra unga och äldre en
ordentligt tillrättalagd och framförallt näringsrik måltid, allt har
ju gått i golvsilen så att säga, då ingenting har blivit bättre !

Och förresten vem har tutat i alla människor att hälsosam mat
tar så otroligt mycket mera tid att laga. Visst den är dyrare just
för att man använder sig av riktiga råvaror men den är absolut
inte något som tar längre tid att tillreda än någonting annat, det
är någonting som man bara inbillar sig och fått bakom foten bland
lekmän, och jag vet inte var det märkliga förhållandet uppstått ?
kanske det ändå kommer sig av att någon använt sig av fastfood,
dvs: färdigmat som man bara behövt värma upp och av
förekommen anledning har man sedan blivit så lat och bortskämd
att ingenting annat anser man vara mödan värt.

Tid det är någonting som vi alla har om vi bara vill använda oss av
den på ett vettigt sätt, det finns någonting som benämns som :
prioriteringar, och dessa prioriteringar hamnar vi att göra själva.
Om det sedan är det rätta, ja, det vet man först långt senare och
då kan det tyvärr vara för sent. Därav kanske det skulle vara
klokt i att börja lyssna på vad alla dessa kockar och gastronomer
idag försöker förmedla till allmänheten via kokböcker, radio och
tv, tidningsspalter, insändare och debatter. Det är trots allt de
som är experterna på området och kunniga i sin sak, och så är det
också kockarna som är det första att se både effekterna och bi-
verkningarna av en allt för dålig mathushållning, vilket tydligen är
det valigaste förekommande, vi är så att säga på frontlinjen och
ser många av effekterna långt fören det har uppkommit.

Som sagt, Varför inbillar man sig att mat är någonting som är så
tidskrävande just nu, idag och i framtiden ? är det så att vi
människor har glömt att den här medfödda sysselsättningen: att
kunna äta, också har en ofrånkomlig biverkning, nämligen: att vi
måste tillreda eller göra någonting med maten för att kunna njuta
av den.

3 kommentarer:

Hon som lägger puzzlet sa...

Hej Christian. Long time:-) Men jag följer dina tankar och recept allt som oftast. Rätt har du i detta med skolmat. Jag förstår ärligen inte att man inte satsar på maten! Det skulle inte förvåna mig om man - om några år, slår fast att mat, är medicin, molekyler och byggstenar för ett hälsosamt liv.

Och där - i det perspektivet - har kockens kunskaper otroliga dimensioner.

Fortsätt din (vår) viktiga kamp. Den är viktig.

För 0,75euro..about, börjar man fundera på om det inte vore värt att lyfta fram matlådan hemifrån. Vilken förälder skulle sända mat för 0,75 euro ?? Alla skulle ge mer kvalitet tror jag!

sa guni

Christian Tikkanen sa...

Jodu, helt sant det du också säger, och så kan man undra varför det skall vara så himmelens stort fokus på att maten skall få kosta så lite som möjligt, och ta så lite tid som möjligt att tillred, varifrån har den tanken uppstått, och varifrån härstammar den konklusionen att maten när den görs på minsta möjliga tid och insatts skulle vara billigare och ekonomiskt mera riktig än att laga maten från grunden med ordentliga råvaror. Saken är den att maten när den från grunden av ger mera avkastning och en avsevärt bättre ekonomi än vad alla dessa såkallade kartongmåltider ger. Idag när vi alla kockar är upptagna av att gå tillbaka till grunderna, Back to basic, så borde det vara även för kosthållet på skolan rimligt att hitta med in i svängen då det ger så mycket mera, både ekonomiskt, värdemässigt och framförallt smakmässigt. För att ge ett reelt exempel på vad jag menar, i stället för att skolköket använder sig av ett halvfabrikat som tex, köttbullar, vilket ingen köksa kan bestrida att det gör, just använder sig av färdiga köttbullar, Saarioinens på kartong eller i påsar, så kunde det spara en massa pengar på att göra dem från grunden själva. Då kunde de få användning för tex, överbliven potatismos eller varför inte riven morot och andra dylika ting som ett kök använder sig av under en vecka, men om man bara använder halvfabrikat skulle man ju kunna tycka att svinnet var mindre, alltså mindre mat bli bortkastat, men så är det inte i verkligheten, för en konsekvens av att man använder sig av halvfabrikat är att man inte under några som helst omständigheter kan eller får varken frysa ned eller servera maten en gång till, även om den skulle värmas upp enligt konstens alla regler, och varför det är så här kan jag inte här utreda nu för det skulle ta en sån massa plats och utrymme att det skulle bli för stort. men jag skall gärna återkomma till det någongång.

Hon som lägger puzzlet sa...

Jag fullkomligt Älskar dina tankar!

De är såå viktiga.

Hmm. Grunnar på - vad jag kan Göra åt saken. Mer än prata.

Var ett exempel, det försöker jag. Nej, jag försöker inte. Jag ÄR!

Jag påverkar andras tankar genom riktig mat.

Jag VILL profilera maten som ren medicin!

Yes.

Det vill jag.
Det gör jag.

Och jag börjar i mina små kretsar!

:-))

tack.



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen