MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

söndag 23 maj 2010

Falskt eller äkta/ Trombin, klister i maten

- Detta ämne har ältats i många tidningsspalter och nyhetsmedia, bland journalister, matskribenter och bloggar, och min mening är att det inte nog kan poängteras hur viktigt det är att detta aldrig blir en verklighet för oss konsumenter, att vi skall möta klistrad mat, i form av en biff eller kotlett, jag hoppas att vi aldrig får uppleva en så fasansfull lösning i köttdisken eller på butikshyllan. Därför tar jag också upp detta ämne som en i raden av det största motståndarna till klister i maten. -

Ännu ett exempel på den oärlighet och trångsynthet som livsmedelsindustrin så gärna vill förespråka, att sätta klister i maten för att kunna göra några köttstycken av sämre kvalitet till ett köttstycke av bättre kvalitet är rent absurt och en procedur som endast vittnar om en urussel etik och moral i livsmedelsbranchen.

Att dessutom komma på den sämsta tänkbara ursäkt när det gäller att göra klistret acceptabelt för oss konsumenter är horribelt och fullständigt oacceptabelt. " att legalisera tanken genom att påpeka att annars så dåliga köttbitar som skulle kasseras kunde klistars ihop för att ge en njutbar måltidsupplevelse för det med mindre plånbok anser jag vara rent vanvett. Att livsmedelsindustrin tar fram ett sådant här allternativ för dessa så kallade sämre köttstycken vittnar bara om en sak, och det är, dåligt gastronomisk kunnande eller ingen alls. I alla tider har husmödrar med lite sans för huslig ekonomi och köksvett förstått att sämre köttstrycken kan med fördel användas till tex, soppor och grytor med lång kokningstid, den långa koktiden har gjort underverk med köttbiten och kan under inga som helst omständigheter ens med bästa vilja jämföras med detta "trombin-klister-förfarande" som industrin vill föra fram.

Som gastronom undrar jag ofta vart vårt samhälle och livsmedelsindustrin är på väg med sin etik och filosofi när det gäller mat och råvaror. Förhoppningsvis har åtminstone konsumenterna fått upp ögonen för den falskhet som tidvis råder.

Det finns någonting som heter "Slow cocking" och som är instiftat av organisationen Slow food, en organisation som inte bara förespråkar utan också medverkar till att vi som konsumenter skall lära oss att bry oss om vad vi äter och framförallt lära oss förstå den ärliga och uppriktiga gastronomien, dvs: vi människor behöver ett vaccin i form av en lämplig portion av garanterade sinnliga nöjen, som bör utövas i en långsam
och utdragen njutning. Mot fast-food-nivelleringen återupptäcker vi de lokala kökens rikedomar och dofter. Och där hör absolut inte trombinklistret hemma, basta.

Den falskhet som livsmedelsindustrin vill föra fram genom av att klistra ihop maten, köttet, till fördel endast för en egen vinning, vittnar också om en annan ännu mera allvarlig sak, nämligen det att även de med en mindre plånbok skall bli offer för en ren utpressning och ocker, ett rent och skärt lurendrejeri.

6 kommentarer:

MoWe sa...

Det finns så mycket lurt... När jag jobbade i skolkök för något år sedan upptäckte jag att maletköttet innehöll bambu! Bambu varför det? Jo det är ett billigt "bulkmedel" man kan dryga ut det dyrare köttet med. I Saarioinens kött- makaronilåda som enligt reklamen är den bästa av sitt slag (då har de inte smakat min hemlagade=) finns hönskött trots att konsumenten luras tro att den är gjord helt på nötkött.Vem kan sen läsa det finstilta på innehållsförteckningen när texten är mikroskopisk. Borde finnas förstoringsglas upphängda här och där i livsmedelsaffärerna. Trombinet är en riktig rysare...suck, att det måste vara så här!

Christian Tikkanen sa...

En glädje nyhet är att man förbjuder det inom EU parlamentet har röstat i saken och flertalet ledamoter röstade mot klistret, nu är det då bara frågan om hur en del av EU länderna kommer att förhålla sig till beslutet. Är det som med allt annat inom politiken där ekonomi och vinst andelar skall vara den bestämmande faktorn är det inte länge fören beslutet blir till en flopp, tyvärr.

Men så mycket kan jag lova alla att den dagen vi ser en klistrad biff i den Finländska köttdisken eller på butikshyllan, ja då blir det ett rent helvete för den butik eller industri som för fram den policyn att klister är acceptabelt för oss konsumenter. Den dagen har den butiken grävt sin egna grav, garanterat säkert.

MoWe sa...

Det låter lovande att många i parlamentet röstade mot trombinet och att det sannolikt förbjuds helt och hållet men tror inte trombinförespråkarna ger sig så lätt. Hittar vi det inte här får det säkert en marknad utanför europa. Eller hur är det månne? Finns trombinet redan utanför EU? I USA, Asien?

Christian Tikkanen sa...

Där ställde du en ganska så allvarsam och aktuell fråga, man får ju börja fundera på om det faktiskt nöjer sig med det som blivit fastslaget i EU parlamentet... om trombinet banvänds utanför EU vet jag faktiskt inte, men det skulle heller inte förvåna mig alls, tyvärr, om det gjorde det. Tyvärr säger jag bara därför att jag blir så ledsen att man redan bara skall inom mat och gastronomi ens behöva nämna eller hantera sådana här faktorer vid matbordet, men det tycks vara så att smaken, måltiden, njutningen och den sinnliga upplevelsen inte är av någon nämnvärd större vikt för det flesta människor ändå då man ser och hör på hur folk flest uppträder inför måltidsfrågor. Ok någon skulle säkert kalla mig för en fanatiker i matärenden, men det är just precis vad jag är och förblir, en fanatiker och enligt mig själv då, en opportunist när det gäller ärlighet och uppriktighet och en jäkel till upprorsmakare när det kommer an på falskhet och oärlighet inom livsmedelsindustrin. Det nya nu är att lite så där ännu i skym undan låta livsmedelsindustrin, speciellt den med halvfabrikat som sitt gebit få sig några ordentliga törnar i sidan innan vi lägger in den stora stöten. Vi skall låta tiden ha sin gång så får vi njuta händelsernas förlopp under tiden med att industrin möter snart väggen när det gäller halvfabrikat för det Finländska skolorna. Mathorna är hårt engagerade i saken om skolornas måltidsplanering och framtid på sitt sätt och Martha brukar sällan ha fel, och det är en glad nyhet.

MoWe sa...

Jo, Marthorna gör ett mycket fint jobb! Anmälde mig nyligen till en av deras kurser som går av stapeln i höst som just handlar om skol-, daghemsmat. Den ska bli intressant! (Dessutom tycks det informera en hel del om Sapere nu också!) Blir alltid lika förundrad då jag går på äldsta sonens föräldramöten då INGEN förälder tar upp skolmatsfrågor. Det är som alla tar förgivet att allt är o.k. "Skolorna följer rådande näringsrekomendationer" är väl den mest uttalade frasen om man frågasätter maten. Bakom den frasen kan man sen använda transfetter och onödiga tillsatser, halvfabrikat ... det har dock gjorts endel förbättringar på senaste tid det måste medges åtminstone vet jag några skolor som slutat med de där hemska vacumpotatisarna och lämnat natriumglutamaten men systemet med centraliseringen tog kål på så mycket som tidigare fungerade. Att massproducera och köra runt maten är så fel det bara kan bli. Nu börjar de stora åldersklassernas skolkökspersonal gå i pension, nya unga förmågor kommer istället. De frågasätter ingenting då de inte vet hur det varit tidigare. Glada över att de fått jobb. Fabriksarbete är vad det blivit, snart räcker det väl med endast hygienpass som inkörsport till den världen. Var tog yrkesstolthet, glädje och arbetsmotivationen vägen???

Christian Tikkanen sa...

Här slog du huvudet på spiken och visade på en av problematikens kärnor. Att den finländska befolkningen i alla år följt näringsrekommendationerna oavsett vem det varit tillägnande är ingen sensation i sig om man tänker efter, i alla tider har den Finländska befolkningen förhållit sig tysta till alla former av regler som serverats dem, ingen har i någon nämnvärt större skala vågat opponera sig emot dem eller höja sin röst för att våga påverka i en annan riktning, ett tydligt talande tecken för det är just det som du nyss beskrev, nämligen att så fort någon haft en avvikande åsikt om skolmaten, så är den mest uttalade frasen, "skolorna följer rådande näringsrekommendationer" det ända man klarar av att uttala. Alla följer blint den rådande rekommendationens utfall och påverkan. Det som man glömmer är att rekommendationen talar inte om för oss hur viktiga alla det andra kringliggande aspekterna är, hur man kan bygga upp en måltids-upplevelse så att den också blir en sinnlig njutning, att maten har en uppfostrande roll lika mycket som den har en mättande roll, att maten och den njutning vi får av den under vår uppväxt är en sammansatt mängd av olika faktorer men också en slags påverkan i från andra som senare i livet bidrar till det hur du eller jag påverkar andra genom den syn på mat och måltid vi fått. Att föräldrar är så passiva inför skolmatsfrågan kan tänkas bero på att det blivit serverade en halvsanning i så många år att det blivit en sanning och allmän hållning man inte kan frångå, en slags yttre påverkan som haft katastrofala följder. Alla dagens, eller skall vi säga "I tiden" liggande, trender inom gastronomin förutspår någonting helt nytt, förändringens vindar blåser och har börjat blåsa även i orkanstyrka de sista halvåret, maten, råvaran och tillredningsmetoderna skall idag kännetecknas av äkthet, ärlighet, genuinitet och allra helst vara uppbyggda på råvaror nära dig och din region, och den bilden och synen på maten håller även på att bli en verklighet för skolorna i Landet, och det är klart, det är en stor omställning som man skall genomgå i hela skolväsendet, och ett första steg i den rätta riktningen är att både "omskola och vidare utbilda skolköksor och kosthållsföreståndare till att kunna förstå den nygamla gastronomiska etiken och filosofin, Sapere är i det fallet ett av det bästa verktygen. Mat är inte bara en måltid bestående av smaker eller dofter det är så mycket mer än bara det, de är även en social umgängesform där alla det synliga och påtagbara faktorerna i rummet bidrar till det sinnliga intrycket av måltiden. Det kan vara på gott eller ont, gott i det fallet att måltiden upplevs som njutningsfull och stämningsfull utan störande element, på ont när måltiden blir ett negativt moment där stress och störande element är påtagbara och då upplevs maten automatiskt som mindre njutningsfull.