lördag 19 juni 2010

Potatisen, älskad eller hatad!

Att nypotatis är en smakfull upplevelse kommer man inte ifrån. I all sin enkelhet, kokta i lättsaltat vatten och därefter serverade rykande heta med ny klippt dill över sig är det någonting vi alla förväntar oss att kunna njuta av under det första dagarna i juli när nypotatisen är skördemogna och som allra bäst. För många kan potatisen vara ett måste, någonting man inte kan leva utan, man bara måste ha dem och utan potatis blir maten lite ofullständig. För andra igen kan den möjligen bli ett pinligt tilltugg, också det ett slags "måste" på tallriken, en råvara som endast skall tjäna ett syfte , att finnas på tallriken för att den har alltid gjort det oavsett om man gillat den eller inte och om inte för annat så i varje fall för att göra en mätt.

Hur mycket vi nu sedan både älskar och hatar denna rotfrukt kommer ingen av oss undan det oundvikliga faktum att potatisen har format vårt liv och leverne, vår vardag mer en någon annan rotfrukt genom tiden och det har potatisen gjort speciellt genom sin historia. Potatis har odlats i mer än 10000 år och i fotspåren av krig och elände upptäcktes den 1530 av konkvistadorerna när det härjade bland Inkafolket, potatisen eller dess släkting Bataten, sötpotatisen, blev inkafolkets ödesdigra fall och ironiskt nog också det som gjorde dem kännt bland oss Europeér. Hur potatisen kom till Sverige och Norden är höljt i dunkel men många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i Sverige av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.

Hur som helst en rotfrukt som kan på så många olika sätt tillredas att även om den så är älskad eller hatad bjuder den på en gastronomisk njutning för alla. Kokt, stekt, bakad, mosad, stött, pressad ja till och med grillad kan du få den, möjligheterna är oändliga och det är bara att låta den egna fantasin flöda. Någonting som jag tycker är ett somrigt alternativ för potatisen är att baka den i ugnen med en pesto som krydda och då skall det givetvis vara med en Nordisk pesto.

" Det finns en avdelning i himmlen där några saliga sitter 
och äter ugnsbakad potatis ( skalet är det bästa) och aïoli."

Med en Nordisk Pesto bakt nypotatis
Receptet för 4 personer.

Blanda ihop en Nordisk pesto. Tag så många potatisar du tycker att du behöver för 4 personer, tvätta potatisen väl men behåll skalet på dem, halvera dem om det verkar allt för stora. Är det små låter du dem vara hela,  lägg dem i en ugnsform och häll över 1 dl av den Nordiska peston, och blanda väl. Grädda i ugnen på 165 graders värme i ca 45-55 minuter eller tills det känns ordentligt mjuka. Dessa potatisar är för mig ett oumbärligt tillskott till både kött som fisk och allra bäst till lammkött.

Den Nordiska Peston ( Variant 2)

1 bunt bladpersilja
1 bunt dill
1 st gul lök utan skal
2 msk pumpafrön eller rostade vetekorn
80 g Västerbotten ost 
1-2 dl rypsolja
Eventuellt  lite salt
Allting blandas samman i mixern till en slet massa
© Christian Tikkanen

Bon appetit

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen