lördag 31 juli 2010

Omänskligt förfarande

Det här kunde man läsa i dagens tidning, Österbottens tidning i Finland,


Två dagisbarn tejpades, ( Nämnas bör att förfarandet ägde rum för en inte så lång tid sedan.)
Helsingfors, FNB.


Det var inte vanligt att barn tejpades fast vid det daghem i Helsingfors där tejpningen av barn vid matbordet uppdagades. Överkommisarie Tuomo Lotta sade på fredagen att det handlar om två barn som vid två olika tillfällen tejpats fast i stolen eller bordet. Två anställda vid dagiset misstänks för lindrig misshandel. Enligt Lotta var deras avsikter inte att misshandla barnen. Tejpningen berodde på att de hade bråttom och det var ont om personal. De ville bara lugna ner stämningen vid matbordet. Enligt MTV3 jobbar det misstänkta fortfarande för socialväsendet i Helsingfors. Stadens ställföreträdande socialdirektör Helinä Hulkkonen säger att staden tillsvidare inte beslutat om några påföljder för dem. Polisutredningen ska fortsätta i ett par veckors tid. Det var de tejpade barnens föräldrar som polisanmälde det tvivelaktiga förfarandet vid daghemmet Tomtebo.

Ursäkta min totala ursinnighet, men vad fan är det som sker i samhället bland oss vuxna, att barn tejpas fast i matbordet eller stolen, oavsett vilket av dessa det varit, är enligt min mening en bekräftelse på hur eländigt det blivit bland det vuxna i matuppfostran och måltidsdyrkan i allmänhet. Att dessutom komma med en så i alla avseenden urusel ursäkt, ( om nu någon ursäkt i det hela taget är acceptabel)  som att det var på grund av tidsbrist och personalbrist, gör att jag blir ännu mera förbannad. Så i helvete heller om detta beteende skall få förekomma en endaste sekund bland oss vuxna. Att man i samhället har ont om tid i dag är kanske inte så underligt eller ens märkvärdigt, men att våra barn, oberoende hur vilda eller upproriska det än må vara skall under den mest betydelsefulla tiden av sitt liv behöva hamna ut för den här slags tvång gör att det får, (som säkert någon  nu är snabbt ute nog  för att dementera) allvarliga men för livet, vem vet, det kanske får psykologiska traumor av detta förfarande senare,

Och att stadens ställföreträdande socialdirektör kommer med uttalandet att det inte beslutat  om några påföljder bekräftar bara den bittra sanning att man så att säga  "SKITER" i det, man nonchalerar det totalt och tyvärr, tystar ner det med ännu mera tvivelaktiga svepsjäl. Skall det vara så himla svårt att förstå att barn är barn och det skall därefter också behandlas om de så är vid eller utanför matbordet, basta. Jag hoppas då innerligen att det som ännu inte blivit straffade, dessa anställda som utfört detta illdåd inte har några barn, för i såfall är det mer än synd om deras barn, och att de får sina ordentliga straff, mindre kan vi inte begära. Värna om barnens rättigheter inte minst vid matbordet gott folk. Detta var ett förfarande som kräver ett lindrigt sagt, hårt straff. ( Vill be om ursäkt för mitt hårda språk, men ni förstår att mat, och speciellt mat och barn är något jag brinner för och när jag får kännedom om sådana här förfaranden är inte min tunga lagd som med band för munnen, tvärtom jag skriker allt vad jag kan och orkar).

Jag får bara mer och mer bekräftat för mig själv att min tanke om att stifta en ny organisation likt den redan befintliga i Sverige, Allebarnsrätten, är det nog dags att stifta i Finland också, underlag för det finns, bevisen talar sitt allt för tydliga språk för detta. Ta kontakt med mig om ni är intresserade i att hänga med. Detta är allvarligt.





3 kommentarer:

M sa...

Ingen tvekan. Jag är med om vi bildar en organisation, Allebarnsrätten i Finland. Vissa saker, i samband med småbarnsfostran och matsituationer vid daghem kan helt enkelt inte accepteras!Inget barn ska behöva uppleva något sådant! Det måste finns humanare metoder.

Christian Tikkanen sa...

Vad trevligt Monika, det uppskattar jag verkligen. Och jag tycker att bevisen hopar sig för varje vecka som går med att det är nu dags för att skapa en organisation som skulle föra barnens talan i allt vad som handlar om mat och matfostran, det behövs verkligen. och om du inte misstycker kunde även du vara en av eldsjälarna för denna organisation, vad anser du?
Så är det så att just nu i dessa dagar så har hustrun och jag en hektisk tid framför oss någon vecka då ett helt hushåll skall flyttas, vi har nämligen köpt ett hus här i Norge. Men jag lovar på heder och samvete att återkomma till ämnet och självklart ta kontakt med den Svenska organisationen; Allebarnsrätten; och försöka få till stånd ett sammanträffande så att de kan så att säga introducera oss i Finland i själva principen för organisationen och vad man menar med allebarnsrätten i Sverige. Min förhoppning är att man kunde sammanträffa i ämnet på tex: grythyttan och måltidens hus i norden där man ju haft en hel del seminarier om bland annat just detta med allebarnsrätten, de i Sverige om någon har en hel del bakgrundsfakta att komma med då det hållit på en tid, vad anser du om detta, hör av dig.

Christian Tikkanen sa...

Och ännu en sak kära Monika om du känner till andra medmänniskor som är villiga och starka nog att ställa upp i allt detta, ge dem självklart en chans att delta och låt dem höra av sig. Även om detta är i allra högsta grad bara i tankarna ännu så får man tala vitt och brett om det till både höger och vänster, de får man mitt fulla medgivande och stöd till.

När jag skriver detta är det redan natt i Finland men du vet när det är intressant flyr tiden allt för fort och så skedde det med mig nu nyss, tiden bara flög förbi och när jag ser på klockan är det midnatt, så jag säger bara sov på saken och låt höra av dig och förresten, det är väl god morgon som gäller när du nu läser detta. Hade!



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen