söndag 21 november 2010

Gastros- nomos.

Varför har vi moderna människor blivit så upptagna av att äta rätt och riktigt och varför har det samtidigt blivit så otroligt svårt att kunna inse att vi människor har gått ifrån vårt ursprungliga medvetande om mat och måltid. Idag är vi allt för moderna av oss och har fjärmat oss ifrån det som en gång var medfött, nämligen: Instinkten!

Samtidigt som Skaparen pålägger människan att äta för att upprätthålla livet, inbjuder han människan till det genom aptiten, och belönar det i och med njutningen, varför skall det vara så himla svårt att förstå detta, skälet till det är ett och allena ett, nyhjälplöshet, baserad på okunskap och lättja, modernt leverne och viljestyrd glömska. Vi har glömt att aptit är både viljestyrt och instinktivt och vi har ersatt det med substitut       och påverkan från annat och andra. Vi har blivit offer för matvandalism.

Kostträsket, dietdiket och matriket har på de nyhjälplösas bekostnad gjort sig rika och ser sig själva som profeter i en framtid byggd på ogrundade murar, lösa löften och små fragment av sanningar, och även om det vet att äta är att överleva har det missförstått det grundläggande i all nutrition, nämligen de att: använda sunt förnuft, kunskap baserad på fakta och samtidigt med den egna intuitionen ge uttryck för en redan beprövad vetenskap. De har glömt den gamla vetenskapen vid namnet Gastronomi. Ordet kommer från grekiskans: Gastros, " mage" och Nomos  "läran", vilket i utgångspungt betyder konsten i att kunna reglera magen, (just de som vi som moderna människor har glömt). I vår moderna tidsålder och i en utvecklad form är det läran om finare kokkonst och sambandet mellan mat och kultur som gäller, de har för många glömt, därav denna totala brist på kunskap och kännedom. 

"Alla människor sätter i sig mat, men få kan konsten att äta ."
Borde kanske ändras till:

"Alla människor är upptagna av att äta men få kan konsten att sätta i sig mat"

Bon appetit

3 kommentarer:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Snappade upp dessa goda råd för en par dar sen;
1. ät inte något som din gammelmormor inte skulle beskriva som mat
2. ät inte mat som innehåller ingredienser som en 11-åring inte kan uttala
3. ät bara mat som till slut kommer att ruttna
4. ät all skräpmat du vill så länge du tillagar den själv

Det största problemet för vår generation är inte är vad vi äter, utan att vi slutat röra på oss. Vi har så mycket grejjer som förenklar vardagen för oss att vi inte behöver använda kroppen längre. Det är i alla fall min åsikt.

Christian Tikkanen sa...

Nog så sant, och i den vevan söker vi billiga lösningar i form av alla dessa halvfabrikat, färdigmat, etz etz, och så blir vi offer för en reklam där det utlovas bättre hälsa och bättre leverne bara vi följer instruktionerna i reklamen, de är detta som jag menar är kostträsket och dietdiket, de har uppkommit och sett sin chans för ett slags rättfärdigande när människan gjort dessa dåliga val, kanske det är detta som är ödets ironi.



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen