Jag kan alltid hitta en anknytning till skolmaten om jag vill, och så även här.
OECD:s PISA-undersökning
PISA (Programme for International Students Assessment) är en OECD-undersökning som ur ett internationellt perspektiv tar fram information om utbildningens nuläge och inlärningsresultaten samt det lärande som sker utanför skolan. I PISA-undersökningen bedöms 15-åringarnas kunskaper och färdigheter i matematik, natur-vetenskaper, läsning och problemlösning. De finländska ungdomarnas matematiska kunnande ligger på toppnivå i OECD-länderna, också i läsning är de bäst inom OECD. Det naturvetenskapliga kunnandet håller högsta klass och nivån är hög också i fråga om förmågan att lösa problem. Också de studieattityder och -färdigheter som bidrar till inlärningen är av intresse. Genom elev- och skolenkäter kartläggs på ett mångsidigt sätt studiemiljön hemma och i skolan, hemmets sociala ställning och vilket stöd eleven får i sina studier, elevernas tidsanvändning samt hur de förhåller sig till skolan och lärande.
I dag har så den stora internationella Pisa undersökningen blivit offentliggjord. Det är en rapport där skolor får antingen ris eller ros, en kvalificering som den sämsta eller bästa i världen, en slags utvärdering av hur bra skolorna är i det olika länderna. Finland är fortsättningsvis på toppen, världens bästa skolor finns i Finland. Men de rapporten inte tar upp är hur det är ställt med skolmåltiderna, hur bra är de?
Till råga på allt sitter den Finländska undervisningsförmågan i den pedagogik som utövas, Finland har det bästa eleverna i världen och lärarna den bästa pedagogiken i världen och naivt nog så har vi den sämsta skolmaten i förhållande till vad som bjuds ut på skolköken i resten av norden, hur är det möjligt! Drar till minnes förra valet där skolmaten var för många partier ett av det viktigaste ämnen i valdebatten, vart tog alla de stora löften och lovord man då framhöll vägen. Då skapade man en slags barometer och en enkät där man kunde antingen som förälder eller som elev lägga fram sin egna åsikt och därigenom försöka att påverka, men lika viktigt var det också att politikerna och det lokala beslutsfattarna skulle skriva under enkäten för att därigenom markera sin ståndpunkt och vilja till att göra förbättringar till skolmåltidernas fördel. Många är de underteckningar som blivit ned präntade på det pappret men få är det namn, om ens något, som gått från ord till handling. Det handlar inte om att skaffa mera pengar, det handlar om att göra omprioriteringar och trygga välfärden i vårt samhälle på de allra viktigaste områdena, nämligen, åldringsvården och skolan, de handlar om bastryggheten och dit hör även skolmaten i allra högsta grad, skall de vara så jävla svårt att få in i skallen.
Kanske de är så att en ny påminnelse om skolmatens roll för elevernas trivsel och välmående, friskhet och positiva utveckling är på sin plats. Jag behöver kanske lite grovare artelleri att skjuta med i fortsättningen för att få folk att börja lyssna och agera, vi får se vad som komma skall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar