MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

måndag 20 december 2010

Pepparkaksgränden, Saperegatan och smakskolan!

Man blir varje gång lika förvånad över hur intresserade barn är i att leka, och samtidigt lika förbluffad över hur illa vi vuxna behandlar våra barn, hur fel vi tolkar deras upplevelser och fram för allt deras förmåga att uttrycka sig om en upplevelse, vi tror oss veta vad barnen tänker och tror om vissa saker,som tex: om mat, vi vuxna har en förunderlig förutfattad mening om vad barn egentligen skall tycka om olika slags mat, någon menar att deras barn inte äter ärter eller fisk, någon annan menar att deras barn inte äter grönsaker eller vissa rotfrukter, en det ena eller det andra och då kan man ju fråga sig varför tror vi det, är det någon som frågat barnen vad det tycker om dessa ting, och viktigaste av allt, är det någon som bemödat sig om att laga något av detta kärleksfullt och smakfullt med en viss lekfullhet åt sina barn, jag trodde väl det, näppe någon, eller hur?

Mat handlar inte bara om att laga den eller äta den, det handlar om att skapa förhållanden till maten som gör att både vi vuxna och barnen känner oss trygga och kan trivas med den, det handlar om att med en barnslig nyfikenhet upptäcka det små nyanserna och ögonblicken i matens underbara värld, det handlar om att ge sig ut på en resa där ögonen är din guide, näsan din är turisten, smaklökarna är minnet och handen din är reseledaren. Vi måste lära oss att barn tycker om att se, känna. lukta och smaka på ting, se bara på ett spädbarn, den normala reflexen är att först se på föremålet, känna på det och lukta på det och sedan smaka på det, eller sätta det i munnen.

Det finns verktyg och pedagogisk hjälp för att övervinna dessa små men krångliga hinder man kan hamna ut för i hemmet, i skolan, på daghem och även i åldringsvården, det är en slags sensorisk träning man skapar med maten, mat för alla sinnen, eller SAPERE, en beprövad och effektiv metod för alla åldrar. I år hade vi en hel arme av ungar, allt i från en ålder av 4 år upp till 13 år samsades man om  att få göra en hel by av pepparkakshus, allt ifrån att knåda degen, baka ut den, grädda den och limma ihop bitarna med kristyr till att placera ut pepparkakshusen i sina egna rutor eller gator gjorde att barnen upplevde både råvaran och den färdiga produkten med alla sina sinnen. Att säga att barn tycker köksarbete är tråkigt är nog bara en lögn, man har inte gett dem chansen att få vara sig själva i köket är nog det mera rätta att påstå, självklart kommer det att gå vilt och klottigt till när barn får chansen till det, men så vad då, med lekfullheten och barnsligheten kommer också nyfikenheten som i sin tur väcker intresset, inte sant. Så här blev den samlade styrkan av sinnligt och sensoriskt arbete med pepparkaksdegen ett gastronomiskt konstverk, en gränd, en saperegata med sin egna smakskola, allt till förmån för SOS barnbyn i Livingstone, man med andra ord gjorde flera goda gärningar på en och samma gång. God jul.



Bon appetit

3 kommentarer:

MoWe sa...

Fint med "fotisplan" och allt! Här hemma har vi inte hunnit med mer än vanliga pepparkakor i år. Blir förövrigt en lite annorlunda jul i år med vattenkoppor i huset...

Christian Tikkanen sa...

precis vad jag också blev uppmärksam på, och dessutom hade ingen föreslagit det till barnen som bakade, så jag vet inte än i denna dag varifrån de fått den inspirationen till att göra en fotbollsplan också, som sagt barn är kreativare än vad vi tror och inbillar oss som vuxna. Aj då vattukoppor är inte trevliga, men julen kommer det oaktat och med den i alla fall en tröst, gåvorna, maten och gemenskapen. Ha en riktigt god jul och ett gott nytt år.

MoWe sa...

Tack detsamma! God och matglad jul till er också! Och ett gott nytt år med nya utmaningar;)