torsdag 26 augusti 2010

Roten till det goda

Det är nu två år sedan potatisen firades över hela världen med Potatisen internationella år 2008, en händelse som FAO, federala agrikulturella organisationen, en del av FN,  var organisatör och ledare för. Budskapet som det internationella potatis året ville föra fram var i alla avseenden värdefullt och anmärkningsvärt: Potatoes on the front line against poverty,  Potatisen i frontlinjen mot fattigdom,och inte bara det, utan också i alla avseenden i frontlinje mot svält och nöd. Många är det som påstår att potatisen borde man inte äta så mycket av då den innehåller stärkelse och kolhydrater, och vissa grupperingar, eller skall vi kalla dem för kostfanatikers, tar steget till och med så långt ut att det påstår potatisen vara obehövlig, enligt deras kostteorier då, men saken är nu en gång för alla den att potatisen innehåller så mycket mera än bara dessa kolhydrater, stärkelser och mineraler, den bär faktiskt på en gömd skatt som läkarvetenskapen så vitt upptäckt och lärt sig förstå.


Människan behöver ett hormon vid namn seratonin, och har man brist på detta hormon får man huvudvärk, mister aptiten, får koncentrationssvårigheter och i värsta fall kan man drabbas av minnesluckor och dessutom få otroliga sömnproblem. För att låta kroppen råda bot på detta själv är det så att den behöver kolhydrater för att tillsammans med tryptofan bilda seratoninet och den kolhydraten bör vara stärkelserik för att vi skall kunna ta till oss och bilda detta hormon, därför är det inte heller nog med bara vanliga grönsaker, ägg, rött kött eller kyckling som nu tex, LCHF förespråkare använder sig av, det krävs så att säga lite mera än vad alla dessa olika kostråd försöker uppbringa av hälsa för en, det krävs en potatis, rätt och slett. Och inte nog med det, potatisen botar också en farlig sjukdom som är känd som sömnsjukan. Så potatisen är i allra högsta grad en rotfrukt vi borde lära oss att använda med respekt och inte bara anse den som ett nödvändigt ont.


Jag kommer att ge en hel del recept på den här gyllene roten här framöver, det är ju trots allt dags att skörda och lagra den nu innan frosten tar den, och så kan vi ju alla samtidigt tänka över vilken nytta den egentligen gör för vår kropp, samtidigt som den mättar så botar den också en hel del sjukdomar, tänk på det nästa gång du tänkt att avstå från att äta den. 






söndag 22 augusti 2010

Lindad kyckling


Beaconlindad kyckling, kornrisotto med svarttrumpet svamp
rotsakspytt och en svart sky sås

Receptet för 2 personer
Ingredienser:

2 st kycklingfiléer 
2 st beaconskivor
salt och peppar
Smör till stekning

Till Kornrisotton
1 dl korngryn
2 dl Svart trumpetsvamp, ( fryst eller torkad )
1 morot
1 lök
½ dl riven Västerbotten ost
Peppar
1 dl vitvin
2 msk smör

Till Skysåsen
 1dl Höns eller kycklingfond
2 dl rödvin
1 msk brunt socker
1 tsk sirap
50 g smör
1 msk skuren färsk timjan
1 st hackad charlottenlök
1 tsk senap

1: Börja med att koka korngrynen mjuka, ( det tar ca 20 minuter) när du gjort det sköljer du av grynen med kallt vatten och lägger dem därefter i en skål att vänta på nästa moment.  Skala moroten och löken och skär dem därefter i mycket små tärningar, svampen hackar du fint. Tag fram en tjockbottnad kastrull och lägg i 2 msk smör. Fräs moroten, löken och svampen i smöret en liten stund, tillsätt därefter det avkylda korngrynen i kastrullen och låt fräsa ytterligare några minuter. Häll över vinet, låt det småkoka tills vinet nästan kokat in i grynen men ändå inte så mycket att det blir torrt, i det läget rör du ner den rivna Västerbottenosten samt pepprar om det behövs. Nu är kornrisotton, "kornotton" färdig för servering, eller kan hållas varm tills den skall serveras.

2: Lägg lite av smöret i en kastrull och fräs charlottenlök och timjan  med 1 msk brunt socker och 1 tsk sirap. Tillsätt därefter senapen under omrörning och till sist häller du över fonden och vinet, låt det koka tills halva mängden  återstår då rör du ner resten av smöret, du så att säga monterar smör i såsen och gör den klar samtidigt som den får en speciell glans och delvis också tjocknar.

3: Tag nu fram kycklingfiléerna och surra en beacon skiva över varje kycklingfile så att det bildar ett slags paket. Stek dem i smör tills det fått en vacker gyllene färg, ställ dem därefter på efterstekning i ugnen på 145 grader i ca 7-8 minuter. När det är färdiga delar du varje filébit i två avlånga delar som du placerar bredvid kornrisotton på din tallrik, såsen den låter du bilda en spegel på tallriken. (Se bilden ovan) Lycka till.

fredag 20 augusti 2010

Jordgubbstrion...


Jordgubbar i tre varianter.
Jordgubbscarpaccio, jordgubbssorbét och marinerade jordgubbar

Jordgubbscarpaccio för 4 personer
10 st färska jordgubbar
2 msk konjak
1 tsk socker
Några kvistar färsk körvel

Kör i mixern till en jämn och slet massa, häll över i dricksglas eller snapsglas och låt stå i kylen en timme före servering. 
***
Jordgubbssorbét för 4 personer
Färska jordgubbar ca  ½ liter
3 st äggvitor
½ dl pudersocker
½ dl grand marniér likör
Saften av en citron

Kör jordgubbarna i mixer till en jämn och slet massa, blanda därefter i likören och citronsaften. Vispa äggvitorna och pudersocker till hårt skum och rör därefter ned skummet i jordgubbsmassan, ställ i frysen att stelna och rör om nu som då i jordgubbsmassan så att den bildar fryskristaller och närmast börjar likna snö. Då skall det gå att göra vackra bollar av den frysta massan som du dekorativt ställer på en tallrik tillsammans med det andra varianterna av dina jordgubbar.

***
Marinerade jordgubbar för 4 personer
1 liter jordgubbar
2 dl socker
1 dl finskuren citronmeliss
½ dl vitvin ( av sötare sort) mitt val: Kreuznacher Kronenberg Kerner 2008. Tyskland

Dela jordgubbarna i klyftor och lägg dem upp i en skål, häll över sockret, vinet och till sist den färska skurna citronmelissen, låt stå och marinera sig i rumstemperatur i minst 2 timmar fören du serverar dem.



Bon appetit

onsdag 18 augusti 2010

Skolmat ,en självklar rättighet...

Så är det dags för skolstart då igen och en hel del barn skall slussas in i skolvärlden, antingen som nya elever som för första gången får känna på den speciella atmosfären eller så som "gamla elever som redan avverkat en termin eller klass och som nu efter sommarlovet åter träder in i klassrummet sitt för att fortsätta där var det slutade i juni.

Alla har det en sak gemensamt, det skall lära sig att skriva, läsa, räkna och kunna geografi, religion, fysik, kemi, biologi och hel massa andra välbehövliga ting för att klara sig i livet, det skall så att säga skaffa sig en grundkunskap i skolan, och den grundkunskapen står grundskolan för. Och så är det också så att alla dessa elever har den regelrätta lagstiftade rätten till en kostnadsfri måltid om dagen på grundskolan, någonting som står inskrivet i Finlands grundlag och som vi alla i landet egentligen borde vara ytterst stolta över, men... Och så är det också så att lagen säger även de att skolmaten skall också vara en del av grunderna för läroplanen, som en del av elevvården och skolans undervisnings- och fostringsuppgift.  Också det någonting vi alla borde vara mer än stolta över, speciellt skolan själv och fram för allt lärare och kökspersonal.... men....?

Skolmaten hör till den kategorin av ändamål som inte borde vara föremål för debatter, diskussioner eller ens kritik, den är ju en ren självklarhet som borde enligt alla grundläggande principer vara fri från alla oväsentligheter som politik och okunskap, prioriteringar och dåliga lösningar. Politik i den bemärkelsen att någon okunnig idiot till politiker sitter i en kommun  och påstår sig föra elevernas talan och trots allt gör inbesparingar i kosthållet samtidigt som han själv tar sig en en timmes paus i form av en mer eller mindre kostbar affärslunch...??? Okunskapen smyger sig in i skolmaten i form av dåligt utbildad personal, ja tyvärr finns det allt för mycket av den varan också, och det begrundar jag på den enkla observationen att man nedlåter sig till allt för många dåliga lösningar och prioriteringar som görs på skolan, dels av politikerna i kommunen, men också skolan själv samt också kökspersonalen, så här får det nog alla ta åt sig av den kalla duschen och kritiken som kastas fram.

Skolmaten är enligt en del folk inte alls så illa som den framställs, och visserligen kan det vara befogat med ett slags lindrigt erkännande att i något fall kan det hända att den är bra men i det allra flesta fall är de då fråga om skolmat på skolor som hör till det få undantagen där den behandlas moderligt med stor kärlek och omsorg. Annat är det på det allra flesta ställen, där hanteras maten och eleverna som ett kolli, maten består av industrimat, halvfabrikat  eller färdigmat som ingen, inte ens kökspersonalen själv har någon som helst uppfattning om vad den kan tänkas ha för effekt på de som äter den, om den är näringsfull, hälsosam eller ens mättande, och till råga på allt så skall eleverna hinna äta upp den på en kvart i en atmosfär där ingen som helst njutning eller omsorg bjuds eller ens är befintlig, och så talar man om att skolan skall följa gällande kost rekommendationer och att det skall höra till elevvården i ett undervisande och fostrande syfte, pyttsan säger jag då, vackra och fina ord men tyvärr helt utan relevans.

Skolmaten kommer alltid att fånga någons intresse, positivt eller negativt, och så länge den är i det läget den nu är då den bara mer och mer ned-prioriteras blir den totala summan av poängen under minus strecket, jag har en gång förr sagt det samma och förundrat mig över hur det är möjligt att i ett land som Finland, som enligt Hela Europa anses ha världens bästa skolor och pedagogik även har världens sämsta skolmat, hur kan den ekvationen bindas samman till ett positivt intryck, det förstår jag inte. Det jag däremot förstår är att det är dags för att gå in i den tredje fasen av skolmats striden. Hävda barnens rättigheter till en ordentlig och fullvärdig kost och därigenom en god och näringsriktig måltid med ett hälsosamt liv som slutmål.


måndag 16 augusti 2010

Skördefest

Vi närmar oss den tid på året när naturen så påpassligt erbjuder oss att skörda allt det som den under hela våren och sommaren omhuldat i sitt förvar, bär, frukter, rotsaker, örter och en hel del andra ting som naturen vårdat och odlat och som vi nu sedan kommer att få njuta frukterna av, njutbara smakbomber som bara väntar på att få bli föremål för en gastronomisk njutning.

Att en så simpel och enkel sak som potatisen eller moroten och löken kan vara så goda i sig själva är ingen nyhet eller ens någon sensation, men när det ännu till kombineras samman med alla det gammaldags rotfrukterna som palsternackan, rotsellerin och persiljeroten bildar det en kombination av det mera intensivare slaget, någonting som redan i sig är en sensation och inte minst en smaksensation -åtminstone för en hel del folk- rötternas tivoli har jag i ett tidigare skede någon gång kallet det för och tror att jag har en viss anledning att återkomma till nu i dessa tider.

Rötter har i alla tider varit en del av vår kost och nu ännu mera än förr blivit föremål för en ny rennesans, det har återfått sin rättmätiga plats vid köksbordet, -åtminstone hos en del folk- nu mera än förr platsar det gott samman med det mesta i köket och i nya mera innovativa former skapas det exklusiva rätter av dessa enkla men nyanserade rotfrukter. Nu är det inte mera bara en simpel kokt rotsak eller smörstekt rotfrukt, nu svärmar det i formar, kappor, terriner, fromager, puréer, moser, och vem vet vad, och som alltid, lika fascinerande läckra och smakfulla. Vi återkommer ännu till dessa läckerheter med mera nyskapande recept när det så blir dags, recept som är revolutionerande och intressanta. Det är bara att spana i mina inlägg.

fredag 13 augusti 2010


Ragu på högrev, med en puré
av potatis och rotselleri

Receptet för 4-6 personer
Ingredienser:

1½ kg högrev
2 st stora lökar
2 st morötter
Skalresterna från Rotsellerin
(de delar du skurit bort vid ansandet av rotfrukten)
några pepparkorn
ett Lagerblad
1 dl rödvin

800 g rotselleri
4-6 medelstora potatisar, tvättade och skalade

1: Lägg högreven i en stor kastrull som rymmer alla dina ingredienser: skala dina morötter och lägg i den här kastrullen skalresterna, morötterna lägger du åt sidan för vidare bearbetning, det samma gör du med rotsellerin, tillsätt till sist några pepparkorn och ett lagerblad i kastrullen och fyll på med vatten så att det just täcker köttet. Låt det koka på svag värme i någon timme, eller tills köttet är färdigt och genom mört. Ta då upp köttet ur kastrullen, sila bort skalresterna och ta till vara vätskan, ( fonden) skär köttet i lagom stora tärningar och lägg dem i den samma kastrullen där du har den silade fonden i från köttkoket. 

2: Skär dina rot frukter, löken och moroten i lagom stora tärningar och tillsätt dem i köttkoket och låt det småputtra ytterligare i en halvtimme tillsammans med 1 dl rödvin.

3: Koka potatisen och rotsellerin mjuk, kör den därefter i en mixer tillsammans med några klickar smör och lite grädde, rör om tills det blir en jämn och lagom tjock smet ( puré)

Servera allting på varma tallrikar tillsammans med saltgurka och lingonsylt.

Det här receptet är inget snabbverk, tvärtom ett äkta långkok och en föredömlig företrädare för slowfood och slowcoking. Ta er tid till detta minst en gång i månaden, -allra helst en gång i veckan- och ni når andra oanade dimensioner i smak och upplevelse med er måltid. Lycka till.

Rekommenderad dryck till högreven:

Gran Fuedo 2004


Bon appetit

Bäcköring från Nittelva


Smörstekt bäcköring från Nittelva
Harsyre salsa och gräslöks bruchetta


Receptet för 4 personer
Ingredienser:

2 st bäcköring filéer
salt och peppar

En handfull med harsyrablad och lika mycket ängssyrablad
2 st tomater skurna i små tärningar
½ gurka skuren i lika små tärningar
1 st mindre gul lök i små tärningar
½ dl rypsolja
Salt och peppar

Några skivor vitt bröd
½ dl finskuren gräslök
½ dl rypsolja

1: Börja med att blanda samman alla ingredienser till harsyresalsan, harsyran och ängssyran klipper du i små strimlor eller hackar dem grovt med kniv, blanda sedan samman allting och salta samt peppra lätt över och rör om, samt smaka av och låt salsan stå i rumstemperatur och dra till sig smakerna ordentligt.

2: Värm upp stekpannan med oljan tills den är lagom het, men ändå inte bränd, lägg i gräslöken och det skurna skivorna av det vita brödet, vänd brödskivorna i oljan samtidigt som gräslöken fäster sig vid brödskivorna och oljan sugs upp av brödet, när du fått dem vackert gyllenbruna är det klara att tas upp. Lägg dem på hushållspapper att rinna av en liten stund före servering.

3: Det är nu dags att dela fiskfiléerna i fyra stycken lika stora bitar och därefter steka dem i smörad stekpanna, just så lagom länge att det hinner ta lite färg, men ändå inte mer än max 1½ minut per sida. Salta och peppra fisken lätt och servera genast rykande het.

Lägg upp allting vackert på fat och servera som en förrätt. Lycka till.



Bon appetit.

torsdag 12 augusti 2010

Skogens djupa hemligheter



Alla har vi ett hemligt ställe, en plats ingen annan vet om. Mitt hemliga ställe är en vacker skogsglänta, en halvtimmes promenad ifrån vårt hem. Där är det lugnt och stilla, en gammal och nött trästubbe fungerar som en naturlig stol, därifrån kan du sitta och se utöver vår stad och landet. Vanligtvis hänger det ett grått dis över dalen och byn den här tiden på året, men är det klara och fina dagar ser man alla det vackra fjäll och dalgångar som omger området och i fjärran ser man Storfjället med sin snöbeklädda topp i utkanten av Hardanger.

Utsikten är bara ett bonus, det som drar mig hit, och det som gör att jag inte vill dela det med någon annan, är svamp. Jag tror området kan inte vara större än trettio gånger trettio meter, gläntan där solstrålarna finner vägen fram till marken, några blåbärsris och ljungplantor tävlar om vem som skall få den bästa solplatsen, där inne i mossan och bland gulnade björkblad, växer mina kantareller och en hel del dessutom.

Det är ett stilla drama och en hövlig, men knall hård konkurrensmentalitet runt jakten på det gyllene kantarellerna. Det är ett krig där det synliga vapnen är en flätad korg, putspenslar och en liten kniv. -Men det viktigaste vapnet är trots allt kännedomen till det rätta ställena. Praten går bland oss alla skogsvandrare, man hälsar hövligt, men aldrig utan att blicken förblir vaksam- möter man andra på samma stig, väntar man hellre tills det gått förbi förren man sniker sig in bland buskarna till sitt eget ställe. Självfallet är det inte alla som beter sig så paranoid, men det kan bero på att de inte ännu har funnit ett ställe bra nog att hålla hemligt.

Och man känner sig alltid som ett naturbarn när man vänder hemåt igen med en självplockad middag i korgen och svampen den vaktar man med en jägares stolthet. I likhet med det flesta delikatesser kräver kantarellerna mer tillbakahållenhet än teknisk begåvning av den som står i köket. Att steka dem i smör, kryddade med lite salt och vitpeppar - kanske lite persilja - är nog till att ge mig en smak av skogens djupa hemligheter.

Bon Appetit

Ut i skog och mark, svampen är färdig för plockning.

Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och var bofast i Norge sedan 2003 - 2025. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge