MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

tisdag 20 september 2011

Bortglömda dofter och smakliga minnen!






Hur många av er läsare är det som minns eller har fått vara med om att gå in hos den lokala slaktaren, charkuteriaffären i gathörnet, fiskhandlaren nere på kajen, kvarters-bageriet eller grönsakshandlaren vid näst gårds? Många minns säkert hur man förr i tiden hade en livlig handel i kvarteren där man bodde, där fanns han slaktaren som hade de där så goda korvarna, skinkorna, saltköttet och mycket mer, eller fiskhandlaren, där all slags fisk såldes färsk direkt över disk, man minns ännu som om det var igår de där många olika dofterna som slog emot en när man steg in i affären och det var just då man med en gång blev både hungrig och snål, inte sant!

I dag när allting skall vara så rent och finslipat och näst intill hermetiskt tillslutet kan vi inte mera känna av dessa dofter som man förr möttes av i dörr-öppningen till det olika affärerna. Och jag förstår att man vill visa upp en så fin och ren fasad som möjligt i dagens affärer men ändå, jag saknar dofterna, jag vill påstå att dessa dofter från förr var inte bara med om att skapa en atmosfär det var också med om att reta upp smaklökarna våra, det var aptitretare.

Nuförtiden skall allting vara så tillslutet och inpackat att alla det naturliga dofterna helt enkelt bara försvinner och det enda av dofter man överhuvudtaget kan förnimma när man öppnar dessa förpackningar är en slags däven och intetsägande lukt, ja, LUKT, som närmast talar om för mig att det kanske är dags att fort göra något med innehållet för datum har ju nästan gått ut, för så är det ju för det mesta. Och frågar man butiksbiträdet om råd eller om färskhet i förpackningen så står hon eller han bara där som ett stort frågetecken, det är mängden mat man är intresserad i av att sälja, skit i datum angivelserna, marinera ner det i något starkt som dräper både lukt och dålig smak, det är tyvärr den bittra verkligheten det. Skulle han då, han fiskhandlaren eller den lokala slaktaren med sina fina korvar ha gjort det samma tror jag butiken varit stängd för längst och kunderna varit mer en upprörda över handlarens uppträdande.

Men si, i dag verkar butikerna inte mera bry sig och vi, vi bara instämmer i det och verkar inte bry oss dess mera vi heller, eller jo visst, det finns även affärer och butiksbiträden som försöker sitt yttersta och gör ett fin fint jobb, men det är tyvärr allt för få. Det hör till ett utdöende släkte. Och jag förstår inte heller varför inte det för mig så naturliga dofterna av fisk, kött, korv, salt-kött och för att inte tala om ostar mera får förekomma i butikerna, varför skall alla dessa härliga aptitretande dofter inneslutas i en slags hermetisk atmosfär där det bara förgås till ingen nytta, jag vill ha atmosfären och dofterna tillbaka i affärerna. Han slaktaren med sina härliga hakkekorvar hängande i långa rader, han var stolt över sin affär, han kunde bjuda på en atmosfär där dofterna var en del av den atmosfären, och så fick man ju provsmaka fören man köpte en produkt, och de ni, de var det som gjorde honom populär och känd, tänk på de. Det finns inte många affärer kvar, om ens någon där du kan få ett smakprov, allt är ju nuförtiden inpackat i ett vakuum, och affärerna är sterila, känslolösa och helt utan karaktär.

Bon appetit

Inga kommentarer: