MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

söndag 4 september 2011

Skördetid!






Det vidunderliga är att naturen slutar aldrig att överraska en. Plötsligt står det bara där, svamparna man aldrig hade tänkt sig att kunna hitta, och allra minst just där, bakom knuten på gården. Men det är ju som jag så många gånger redan tidigare sagt det och tjatat om det, bara man öppnar ögonen och ser sig runt omkring i den egna regionen och den omedelbara närheten finner man en massa impulser, och för att inte tala om råvaror av bästa kvalitet.

Hösten är skördetid och redan namnet höst bringar fram ivern av att samla på sig en hel massa ätbart för vintern, vi höstar det vad naturen ger oss. Ordet "höst" betyder just "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga att man samlar eller hämtar in någonting från naturen. Jag för min del kom inte längre in i skogen än ett par hundra meter från gården så blev det att börja inhösta en hel del svampar av den ädlaste sort, svart trumpetsvamp. Där stod det var det aldrig förr vad jag vet om har stått, eller var det bara det att jag äntligen hade lärt mig se mig ordentligt omkring där jag vandrar, vara observant och nyfiken.

Lite längre fram på den delvist mossiga men också nötta stigen står det en hel hord av medelstora tratt-kantareller och det verkar som att jag är den första att plocka dem...En hel här av svampar som med en militärisk precision ställt sig i vägen för min vidare framfart, jag kan inte röra på mig av rädsla för att trampa ihjäl denna svamp-bataljon som plötsligt bara uppenbarat sig där...och i samma stund slår det mig som en blixt från en klar himmel, typiskt, det här händer var eviga gång, man tror sig vara säker på att man tittat ordentligt omkring sig och att man med säkerhet kan förvissa sig om att man nog plockat upp alla svampar, och lika fullt är det miljontals av dem runt omkring en då man skall ta det nästa steget, eller har det faktiskt hunnit växa upp nya under tiden man plockar de man ser. Märkligt, besynnerligt, vidunderligt och på alla vis alltid lika överraskande som normalt. Ta en tur ut i skog och mark, beväpna dig med korg, kniv och en pensel och du får vara säker på att det blir en stor svamp batalj.

4 kommentarer:

Monica sa...

Trumpetsvampen är ganska märklig. Vi har också ibland haft nästan fram till trappan. Sen kan det gå flera år då man måste gå långt för att hitta. I år bra år!!

Christian Tikkanen sa...

Jo ett verkligen bra år, i går mötte vi en äldre dam som kom med trattisar i en soppsäck då hon hade överfull korg så måste hon plocka i en 60 liters sopsäck, de va en syn det.

pepperkverna sa...

Heisan
Første ganag jeg kommer hit,flott blogg! GOdt å lese, godt å se på, og gode smaker. Hva mer kan man ønske....?
Hege

Christian Tikkanen sa...

Takk for de, og velkommen hit.