MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

lördag 26 november 2011

Julgröten och första advent!



Julfirandet i Norden har inslag från hedniska, kristna och germanska traditioner allt ifrån vikingatiden och framåt. På 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna att blandas. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige och Finland och julgröten bestod av korn eller rågmjöl och för att göra gröten extra god och smakrik tillsatte man grädde, ägg och smör. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att koka julgröten på risgryn.

Risgrynsgröten, med det rundkorniga riset långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts nuförtiden i så gott som varje hem under juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel och enligt gammal tradition skulle den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsedde mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva, en present man delade ut åt den som fått mandeln eller grötdockan. 

Periodvis fick mandeln ge vika för nya seder.Redan i slutet av 1800-talet" och ännu mer på 1920-talet och 30 talet blev det speciellt i Sverige modernt att byta ut mandeln mot en så kallad grötdocka, det var en liten docka i mandelstorlek (ungefär 2 cm lång), vanligtvis tillverkad av porslin som lades i gröten istället för mandeln. Enligt gammal folktro och speciellt i det gamla bondesamhället var det också väldigt viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus avsett för att hålla hustomten på gott humör för på så vis höll man fred på gården och i huset bland både djur, folk och fä.

I Finland firas allmänt lilla jul lördagen före första advent, då äter man risgrynsgröt och bakar pepparkakor i det flesta hem även om dagen inte har någon officiell status. Men en viktig tradition i Finland är att julfreden utlyses. Denna tradition kan med säkerhet spåras ända tillbaka till 1300-talet då återkommande perioder av fred utlysta av den katolska kyrkan var en tradition vitt spridd över Västeuropa  (Treuga Dei) men som bland de sekulära och protestantiska staterna idag bara lever kvar i Finland som en stark tradition. Enligt traditionen började julfreden på Tomasdagen  och varade till Tjugondag Knut, brott som begicks under denna tid straffades med dubbelt straff. Idag förkunnas julfreden på julafton då domkyrkans klocka slagit tolv, av stadssekreteraren på balkongen i Brinkala hus vid Gamla stortorget i Åbo. Texten som läses upp är bevarad som en muntlig tradition från 1600-talet och läses både på finska och svenska.


God första advent!

Bon appetit

Inga kommentarer: