Julfirandet i Norden har inslag från hedniska, kristna och germanska traditioner allt ifrån vikingatiden och framåt. På 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna att blandas. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige och Finland och julgröten bestod av korn eller rågmjöl och för att göra gröten extra god och smakrik tillsatte man grädde, ägg och smör. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att koka julgröten på risgryn.
Risgrynsgröten, med det rundkorniga riset långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts nuförtiden i så gott som varje hem under juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel och enligt gammal tradition skulle den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsedde mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva, en present man delade ut åt den som fått mandeln eller grötdockan. Periodvis fick mandeln ge vika för nya seder.Redan i slutet av 1800-talet" och ännu mer på 1920-talet och 30 talet blev det speciellt i Sverige modernt att byta ut mandeln mot en så kallad grötdocka, det var en liten docka i mandelstorlek (ungefär 2 cm lång), vanligtvis tillverkad av porslin som lades i gröten istället för mandeln. Enligt gammal folktro och speciellt i det gamla bondesamhället var det också väldigt viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus avsett för att hålla hustomten på gott humör för på så vis höll man fred på gården och i huset bland både djur, folk och fä.
I Finland firas allmänt lilla jul lördagen före första advent, då äter man risgrynsgröt och bakar pepparkakor i det flesta hem även om dagen inte har någon officiell status. Men en viktig tradition i Finland är att julfreden utlyses. Denna tradition kan med säkerhet spåras ända tillbaka till 1300-talet då återkommande perioder av fred utlysta av den katolska kyrkan var en tradition vitt spridd över Västeuropa (Treuga Dei) men som bland de sekulära och protestantiska staterna idag bara lever kvar i Finland som en stark tradition. Enligt traditionen började julfreden på Tomasdagen och varade till Tjugondag Knut, brott som begicks under denna tid straffades med dubbelt straff. Idag förkunnas julfreden på julafton då domkyrkans klocka slagit tolv, av stadssekreteraren på balkongen i Brinkala hus vid Gamla stortorget i Åbo. Texten som läses upp är bevarad som en muntlig tradition från 1600-talet och läses både på finska och svenska.
God första advent!
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar