lördag 17 december 2011

Traditionsrik julmat! Julskinkan och galten "Särimner"


Julen och dess företrädare i Finland, Kekrin, är traditionellt årets viktigaste fest. Under julen skulle maten vara lite finare än den vanliga husmanskosten och i det olika landsdelarna skiljde sig rätterna från varandra. I västra Finland åt man olika typer av lådor: kålrotslåda, potatislåda och morotslåda, medan piroger (Karelska piroger) var julmat i öst. Nu i våra dagar har matkulturen blandats så pass mycket att speciellt lådorna hör till julmaten överallt i landet. På ett traditionellt Finländskt julbord hittar man alltid gravad fisk, sillar och lutfisk.  Lever, kålrots, morots och potatislåda är obligatoriska tilltugg till den traditionella julskinkan. Och som om inte detta skulle räcka till i allt detta av en enda stor frossa i mat, en matorgie, så avslutar man det hela med en portion risgrynsgröt tillsammans med plommonkräm och till kaffet tar man sig en julstjärna eller två, också de någonting mycket finländskt.

Apropås julskinkan, visste ni att julskinkans historia är mycket gammal och går tillbaka till förkristen tid. I fornnordiska talas det om Särimner, en galt som enligt den nordiska mytologin födde einhärjarna: (fallna krigare som Odens valkyrior ansåg ha dött en tapper och ärofull död i strid, varvid de fördes till Valhall, det stupade krigarnas hall, det fornnordiska himmelriket). Särimner, galten, slaktades varje dag och blev uppäten för att morgonen efter återuppstå hel och levande, redo att åter bli slaktad. Villkoret var att alla ben skulle samlas ihop, efter förtäringen och inte något ben fick saknas. Det fornnordiska himmelrikets kock var Andrimner som varje kväll tillagade i en kittel galten, Särimner och till detta serverade han mjöd som mjölkades från geten Heidrun. (i nordisk mytologi en get som stod på Valhall (det fornnordiska himmelriket) och betade på Yggdrasil (världsträdet, med grenar som täckte hela himlen och varifrån det föll dagg ned på jorden. De einhärjar som valkyrjorna fört till Valhall drack dagligen av det mjöd som kom ur Heidruns juver. De döda slagskämpar som bodde i Valhall drack inte bara Heidruns mjöd, utan hon blev också kokad varje dag, och hennes kött räckte till alla. Nästa dag var Heidrun lika frisk och kry igen på samma vis som galten Särimner.


Dagens julskinka är en rimmad skinka från gris som först kokats eller ugnsbakats och sedan griljerats med senap. Julskinkan anses av många i Finland som obligatoriskt vid jul och dukas fram vid julafton och under de övriga juldagarna tillsammans med kålrotslådan, morotslådan och potatislådan. Den här julmat-traditionen kan vi och skall vi vara ytterst stolta över att den överlevt så många decennier med snabbmat och färdigmat, julmaten med skinkan i spetsen står fortsättningsvis på önskelistan över obligatoriska maträtter för folk flest, det blir inte någon riktig jul utan skinkan, eller hur? Och det kallar jag för riktig traditionsmat.


 Med detta vill jag önska er alla en riktigt god och smakfull jul.





 God jul.


Bon appetit

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen