MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

måndag 19 november 2012

Billigt och bra? om skolmaten....en elevs åsikt och min


Jag läste i dagens kolumn i Österbottens tidning en artikel skriven av en elev om skolmaten med rubriken: Billigt och bra, här säger eleven sin mening om skolmaten ur sin egen och säkert många andra elevers synvinkel. Det var bra skrivet och intressant läsning som dessutom nästan helt överensstämmer med min åsikt om skolmaten. Några få detaljer valde jag ändå lägga in en kommentar på.


Kolumnen i Österbottens tidning skriven av en Elev om skolmaten:

Billigt och bra?

"- Skolmaten är en viktig del av vår tillvaro i skolan. Det är viktigt att den håller en god kvalitet. Det handlar trots allt om barns och ungdomars hälsa.
I min hemkommun Kronoby där jag går i skola hör man jämnt och ständigt att någon klagar på skolmaten. Detta är en fråga som ofta tas upp, men inget görs åt saken. Kanske det sker något nu när vi fått nya förtroendevalda i kommunen. Då man frågat om skolmaten i vår skola kunde förbättras, så har svaret varit detsamma: att man inte fått några klagomål, åtminstone inte den så kallade rätta vägen. Det beror säkert på att ingen vet vad den rätta vägen är.

Kvaliteten på maten varierar väldigt mycket från rätt till rätt men jag tycker att många av rätterna borde förbättras, till exempel spenatplättarna som smakar otroligt konstgjorda och broilerbullarna som inte smakar ett dugg av broiler och så vidare. Jag tycker skolmaten borde vara basföda, enkel mat som barn och unga gillar. Blir det för invecklat och annorlunda så är det många som inte ens vågar smaka på maten. Maten ska vara närproducerad, hälsosam och utan tillsatsämnen. Halvfabrikat ska undvikas.

Var fjärde vecka får vi efterrätt i skolan, men tyvärr är det ofta underliga krämer som få uppskattar. En frukt vore bättre. Eller så kunde man satsa mer på helheten. Barn och ungdomar får ändå inte vara alltför kräsna. Skolmaten skulle helst inte få kosta någonting heller. Men med tanke på vad en portion kostar så tycker jag att kökspersonalen gör ett strålande jobb med att svarva ihop maten.

På valdebatten som ordnades i Ådalen skola för niorna och gymnasieeleverna var samtliga kandidater som var påplats eniga om att vi ska få en god mat av bra kvalitet i kommunens skolor. De lovade också att man ska ta alla klagomål och önskningar i beaktande i kommande kontrakt med olika samarbetspartners. Det ser jag fram emot!-".

Min Kommentar:

Eleven har så rätt i det han skriver om att skolmaten är en viktig del av elevernas tillvaro i skolan. Och att det är viktigt att den håller en god kvalitet för det handlar ju som eleven nämner trots allt om barn och ungdomars hälsa. Så får man inte heller glömma att det är inte bara i Kronoby som ängslan och bitterheten över dålig skolmat existerar, den är ett nationellt problem.

Hur kan man då råda bot på det här? Egentligen är det ganska så enkelt, börja klaga mera och högljutt. Kräva det man har rätt till. Det har trots allt tillkommit en del nya regler och föreskrifter om skolmaten som redan är i kraft, dessa regler bör skolorna redan veta om och tillämpa och som elev har man möjligheten att efterfråga dessa och kräva att de följs.

Så till det här med att kökspersonalen gör ett strålande arbete, Anton skriver: citat, ”Med tanke på vad en portion kostar så tycker jag att kökspersonalen gör ett strålande jobb med att svarva ihop maten” citat slut.

Kära läsare, Anton har nog så rätt i det han konstaterar men jag vill gå steget längre och tala i klartext: Visst gör det ett strålande arbete, om man nu kan tala om att det är ett strålande arbete att öppna kartonger och lägga upp varorna i formar för att sedan värma dem enligt anvisningarna på förpackningen, eller röra ihop en kräm från en påse, jag kallar det inte för strålande, till och med en 5 åring klarar av det momentet minst lika bra. Strålande blir köksornas arbete den dagen de får ta sitt yrke på allvar och visa vad de kan genom av att hantera riktiga råvaror. Strålande blir det också först den dagen när köksorna får börja använda köksknivarna igen till annat än att bara öppna kartongerna med hel och halvfabrikat, det råder det inga som helst tvivel om.

Anton har också så rätt i det att maten borde vara basföda, enkel mat som barn och unga gillar, invecklad och annorlunda mat är man skeptisk till det håller jag också fullständigt med om. Husmanskosten på gammalt hederligt vis tillredd och utan krusiduller, vart har den tagit vägen? Och måltidsfostran, ett vackert och effektiv ord, vad har hänt med den på skolan? måltidsfostran skall vara inkluderad i skolmåltiden står det klart och tydligt i skollagen, men är den det? I dag när så många kockar, köksmästare, gastronomer, livsstilsforskare, kostrådgivare, näringsterapeuter och personer i livsmedelskedjan talar varmt och helhjärtat om äkta råvaror, närodlat  och framför allt om Nordiska råvaror så tycker man att även skolornas kök borde tillhöra den här gemenskapen, speciellt ännu till när den Nordiska maten med sina råvaror fått en mycket framträdande roll och hög status och allt delvist tack vare många kockars medverkan men fram för allt genom projekt som Ny Nordisk Mat, Barn och mat, initierade av Nordiska ministerrådet.

Ingen och av alla de som ännu ids läsa skriverierna och debatterna om skolmaten är någon nöjd med situationen, och man har tyvärr sällat sig till det faktum att så här är det nu bara, man har helt enkelt slutat bry sig och man kan ju undra vad är det för slags signaler vi ger våra barn och ungdomar när vi vuxna inte bryr oss om vad vi stoppar i våra barn och ungdomar längre?

Det är dags för både politiker och skolkök att sätta sig ner och tänka över situationen och planerna för framtiden och samtidigt komma ihåg att det är en investering i framtiden om man satsar på skolmåltiden med att göra det rent, friskt, enkelt och etiskt, nyckelord som man vill föra fram i Ny Nordisk Mat. Skolmaten går ingen god eller hälsosam framtid till möte om den förblir ett hel eller halvfabrikat och jag vågar påstå att ingen köksa känner sig nöjd med att endast behöva öppna kartonger, det är rent ut sagt förnedrande för dem behöva göra det med den utbildning de ändå har.

Låt köksorna få visa vad de kan och ge dem arbetsglädjen tillbaka, då kan vi börja tala om ett strålande utfört arbete, ett arbete de dessutom har all anledning att vara stolta över. Kartongmat är ingenting att vara stolt över det är förnedrande och  lindrigt sagt ett hån mot både kökspersonal och elever. Det är sorgligt att man ännu skall behöva bråka om skolmaten men det är glädjande att Elever som Anton vågar stiga fram och säga sin mening. Fint Anton.

2 kommentarer:

Fredrik Larssen sa...

Ser att du gillar havtornspulver och förstått hur nyttigt det är. Vill du beställa mera så gå in på min sida.
Vänligen Fredrik

www.larssens.se

Christian Tikkanen sa...

Tack Fredrik för din kommentar, skulle gärna införskaffa havtornspulver även från Sverige men då jag har goda etablerade kontakter till mitt hemland Finland, så ser jag ingen anledning att ändra på det. Men Tack i alla fall. Mvh: Christian.