Billigt och bra? om skolmaten....en elevs åsikt och min

Jag läste i dagens kolumn i Österbottens tidning en artikel skriven av en elev om skolmaten med rubriken: Billigt och bra, här säger eleven sin mening om skolmaten ur sin egen och säkert många andra elevers synvinkel. Det var bra skrivet och intressant läsning som dessutom nästan helt överensstämmer med min åsikt om skolmaten. Några få detaljer valde jag ändå lägga in en kommentar på.

Kolumnen i Österbottens tidning skriven av en Elev om skolmaten:

Billigt och bra?

"- Skolmaten är en viktig del av vår tillvaro i skolan. Det är viktigt att den håller en god kvalitet. Det handlar trots allt om barns och ungdomars hälsa.

I min hemkommun Kronoby där jag går i skola hör man jämnt och ständigt att någon klagar på skolmaten. Detta är en fråga som ofta tas upp, men inget görs åt saken. Kanske det sker något nu när vi fått nya förtroendevalda i kommunen. Då man frågat om skolmaten i vår skola kunde förbättras, så har svaret varit detsamma: att man inte fått några klagomål, åtminstone inte den så kallade rätta vägen. Det beror säkert på att ingen vet vad den rätta vägen är.

Kvaliteten på maten varierar väldigt mycket från rätt till rätt men jag tycker att många av rätterna borde förbättras, till exempel spenatplättarna som smakar otroligt konstgjorda och broilerbullarna som inte smakar ett dugg av broiler och så vidare. Jag tycker skolmaten borde vara basföda, enkel mat som barn och unga gillar. Blir det för invecklat och annorlunda så är det många som inte ens vågar smaka på maten. Maten ska vara närproducerad, hälsosam och utan tillsatsämnen. Halvfabrikat ska undvikas.

Var fjärde vecka får vi efterrätt i skolan, men tyvärr är det ofta underliga krämer som få uppskattar. En frukt vore bättre. Eller så kunde man satsa mer på helheten. Barn och ungdomar får ändå inte vara alltför kräsna. Skolmaten skulle helst inte få kosta någonting heller. Men med tanke på vad en portion kostar så tycker jag att kökspersonalen gör ett strålande jobb med att svarva ihop maten.

På valdebatten som ordnades i Ådalen skola för niorna och gymnasieeleverna var samtliga kandidater som var påplats eniga om att vi ska få en god mat av bra kvalitet i kommunens skolor. De lovade också att man ska ta alla klagomål och önskningar i beaktande i kommande kontrakt med olika samarbetspartners. Det ser jag fram emot!-".

Min Kommentar:

Eleven har så rätt i det han skriver om att skolmaten är en viktig del av elevernas tillvaro i skolan. Och att det är viktigt att den håller en god kvalitet för det handlar ju som eleven nämner trots allt om barn och ungdomars hälsa. Så får man inte heller glömma att det är inte bara i Kronoby som ängslan och bitterheten över dålig skolmat existerar, den är ett nationellt problem.

Hur kan man då råda bot på det här? Egentligen är det ganska så enkelt, börja klaga mera och högljutt. Kräva det man har rätt till. Det har trots allt tillkommit en del nya regler och föreskrifter om skolmaten som redan är i kraft, dessa regler bör skolorna redan veta om och tillämpa och som elev har man möjligheten att efterfråga dessa och kräva att de följs.

Så till det här med att kökspersonalen gör ett strålande arbete, Anton skriver: citat, ”Med tanke på vad en portion kostar så tycker jag att kökspersonalen gör ett strålande jobb med att svarva ihop maten” citat slut.

Kära läsare, Anton har nog så rätt i det han konstaterar men jag vill gå steget längre och tala i klartext: Visst gör det ett strålande arbete, om man nu kan tala om att det är ett strålande arbete att öppna kartonger och lägga upp varorna i formar för att sedan värma dem enligt anvisningarna på förpackningen, eller röra ihop en kräm från en påse, jag kallar det inte för strålande, till och med en 5 åring klarar av det momentet minst lika bra. Strålande blir köksornas arbete den dagen de får ta sitt yrke på allvar och visa vad de kan genom av att hantera riktiga råvaror. Strålande blir det också först den dagen när köksorna får börja använda köksknivarna igen till annat än att bara öppna kartongerna med hel och halvfabrikat, det råder det inga som helst tvivel om.

Anton har också så rätt i det att maten borde vara basföda, enkel mat som barn och unga gillar, invecklad och annorlunda mat är man skeptisk till det håller jag också fullständigt med om. Husmanskosten på gammalt hederligt vis tillredd och utan krusiduller, vart har den tagit vägen? Och måltidsfostran, ett vackert och effektiv ord, vad har hänt med den på skolan? måltidsfostran skall vara inkluderad i skolmåltiden står det klart och tydligt i skollagen, men är den det? I dag när så många kockar, köksmästare, gastronomer, livsstilsforskare, kostrådgivare, näringsterapeuter och personer i livsmedelskedjan talar varmt och helhjärtat om äkta råvaror, närodlat  och framför allt om Nordiska råvaror så tycker man att även skolornas kök borde tillhöra den här gemenskapen, speciellt ännu till när den Nordiska maten med sina råvaror fått en mycket framträdande roll och hög status och allt delvist tack vare många kockars medverkan men fram för allt genom projekt som Ny Nordisk Mat, Barn och mat, initierade av Nordiska ministerrådet.

Ingen och av alla de som ännu ids läsa skriverierna och debatterna om skolmaten är någon nöjd med situationen, och man har tyvärr sällat sig till det faktum att så här är det nu bara, man har helt enkelt slutat bry sig och man kan ju undra vad är det för slags signaler vi ger våra barn och ungdomar när vi vuxna inte bryr oss om vad vi stoppar i våra barn och ungdomar längre?

Det är dags för både politiker och skolkök att sätta sig ner och tänka över situationen och planerna för framtiden och samtidigt komma ihåg att det är en investering i framtiden om man satsar på skolmåltiden med att göra det rent, friskt, enkelt och etiskt, nyckelord som man vill föra fram i Ny Nordisk Mat. Skolmaten går ingen god eller hälsosam framtid till möte om den förblir ett hel eller halvfabrikat och jag vågar påstå att ingen köksa känner sig nöjd med att endast behöva öppna kartonger, det är rent ut sagt förnedrande för dem behöva göra det med den utbildning de ändå har.

Låt köksorna få visa vad de kan och ge dem arbetsglädjen tillbaka, då kan vi börja tala om ett strålande utfört arbete, ett arbete de dessutom har all anledning att vara stolta över. Kartongmat är ingenting att vara stolt över det är förnedrande och  lindrigt sagt ett hån mot både kökspersonal och elever. Det är sorgligt att man ännu skall behöva bråka om skolmaten men det är glädjande att Elever som Anton vågar stiga fram och säga sin mening. Fint Anton.

Pilgrimsmusslor på mitt vis, Fine dinning i Hakadal

Förrätt:

Stekta pilgrimsmusslor med en Nordisk salsa

örter och pepparrots-royal.

Varmrätt:

Hjortstek på blomkålspure bädd

syrade rödbetor och brynta champinjoner

Efterrätt:

Norsk Ostkaka blåbärsmarmelad, marinerade mandariner

och choklad-mocka-tryffel

© Christian Tikkanen

 Bon appetit

Nordiska ministerrådet och Ny Nordisk Mat.

Norges ordförandeskap 2012

”Utvecklingen av en hållbar välfärdsstat i ett nordiskt perspektiv kommer att vara huvudtemat för det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2012. Visionen för Nordiska ministerrådet program Ny Nordisk Mat II (2010-2014), är att det nordiska köket skall inspirera till matglädje, smak och mångfald. Under 2012 förverkligas NNM:s vision genom sju olika projekt, mat och kultur, mat och kreativa näringar, ny nordisk vardagsmat, Nordic Food Diplomacy, barn och mat i norden,  mat till många och det nyaste projektet Tång och alger till mat”.

” NNM II bygger på manifestet för det Nya Nordiska Köket med värdeord som rent, friskt, enkelt och etiskt. Norden har en stark regional matkultur som resten av världen börjar upptäcka. Den nya nordiska maten handlar om enkelhet och lätthet. Ny Nordisk Mat vill uppmuntra lokala traditioner i nya format, samt stöda matproducenter, hantverkare och entreprenörer”.

Ny Nordisk Mat 2012 = Lokalt näringsrikt och utsökt.

Det väcker stort intresse internationellt då vi säger att det inte bara handlar om fester och dyra restaurangbesök när vi talar om Ny Nordisk Mat. Vardagsmaten är ännu viktigare eftersom de är det flesta måltider vi äter och det är i dessa måltider vi lägger grunden för framtida hälsa. Här ser man stora positiva förändringar i attityder. Satsningen på att njuta av mat och bra smak för att uppnå god hälsa är otroligt viktigt. Att kockar, myndigheter, näringsliv och akademier samverkar i ett projekt med gemensamt mål och syfte i norden skapar stort engagemang och avundsjuka i många länder.

Politiskt kämpar man fortfarande med att förstå matens betydelse för att förhindra framtida sjukvårds kostnader i samhället. Hälsoforskning och studier börjar först när man har fått diabetes typ II, medan vi i projektet Ny Nordisk Mat önskar bevisa att förebyggande arbete innebär att du faktiskt genom av att ära rätt inte får diabetes II. I alla länder ökar nu vårdkostnaderna minst tre gånger så snabbt som tillväxten i statsbudgeten vilket innebär att det är endast en fråga om tid innan kostnaderna leder till en kraftigt minskad levnadsstandard. Det här är ett vanligt problem för både rika och fattiga länder. Men fokus för vår nordiska matkultur och de underbara nordiska råvarorna har ökat kraftigt till följd av programmet Ny Nordisk Mat initierat av Nordiska ministerrådet och det har vi all anledning att vara stolta av.

I dagarna två från den 6-7 november var gastronomer, kockar, forskare och matentreprenörer samlade till en stor konferens i Oslo, Mathallen Vulkan, där man använde sig av sin kreativitet och intellekt i diskussionerna kring hur vi skall få till en verklighet där våra barn och vuxna inte skall äta sig till framtida matrelaterade sjukdomar som hjärt och kärl sjukdom, cancer, diabetes och inte minst fetma. Det diskuterades också om möjligheterna och vägarna in mot att mat betald av den offentliga sektorn, på sjukhus, skolor och i äldreomsorgen också skall bidra positivt till ökad matglädje och hälsa och att en ökad förståelse behövs för hur kostråd, näringsråd och dietråd kan omformas till handling för individerna i vårt samfund.

Under konferensen lanserades också Nordic Food Diplomacy: "ett redskap för kommunikation av nordiska värden, genom uppvisning av mat och måltidsgestaltningar för en betraktande publik eller måltidsgäster. Nordic Food Diplomacy kan användas vid politiska måltider, representativa event och exportsatsningar tillsammans med musik, konst, föredrag, etc".

Länk till Nordic food diplomacy: http://www.nfd.nynordiskmad.org/

Bon appetit

Den Offentliga måltiden, mina reflektioner om skolmaten.

Helfabrikat, halvfabrikat och oäkta mat, ord som får det att vända sig i magen på mig och samtidigt gör mig smått förbannad, eller ja, vi skall väl ändå erkänna det då, jävligt förbannad och rent ut sagt ursinnig.  Det kan tänkas att en del tycker jag är en smula arrogant och även överflödigt pessimistiskt men faktum är att den här slags mat, ”kartongmat” som jag väljer att kalla det gör ganska så mycket illa med våra liv och få om ens någon mår bra av den här slags sörja.

Jag bryr mig kanske inte så mycket om vad andra vuxna äter för det är ju trots allt vuxna och kan bestämma och välja för sig själva, men när det gäller barn och deras måltider så har jag en bestämd åsikt jag inte ruckar på det minsta lilla. Det synligaste och märkbaraste exempel på hur vi i Finland väljer att bemöta barnen med en måltid och måltidspresentation är skolmaten. Visserligen är det i hemmet som de första måltidsintrycken skall skapas och formas men när det gäller samhällets ansvarstagande och även måltidsfostrande roll så är det bara så att skolan genom skolmåltiden inte når upp till en nivå som ens är något så när acceptabel.  Jag vet inte hur länge det har diskuterats bland kockar, elever, föräldrar och media om just skolmaten och dess betydelse för barnen, kan det vara snart över 25 år sedan jag började bråka om den , ja tror det.

Och ett är då alldeles säkert dessa diskussioner slutar inte här. Skolmaten går en tragisk framtid till mötes i Finland när man redan nu högljut talar om megakök och utfodringsanstalter i storleksordningen av minst 1000 elever eller mer per kök. Och allt det här för att beslutsfattare ännu inte har förstått vikten av att satsa på främjande hälsovårdsarbete för barn i skolåldern genom en ordentligt näringsrik och hälsosam skolmåltid, som är intagen i en rofylld och trivsam miljö, det är som så många före mig redan sagt det, - det är en lyckad investering i framtiden -, som våra politiker väljer ignorera av någon outgrundlig anledning.

Det har otaliga gånger påpekats hur viktigt det är med en rätt tillrätta lagd och näringsrik kost för barn i både förskola och skola och lika förbannat så tillämpas inte den här så självklara förhållningsregeln nästan alls, endast ett få tal skolor föregår med gott exempel medan flertalet skolor driver med en slags färdigmat politik, som man dessutom väljer att förespråka som ett bra och billigt alternativ. Jag kallar det för en ”rovdrift” med ungdomarnas smaklökar och sinnen och en dålig ekonomisk planläggning som straffar sig i längden.

Det finns förordningar och regler för skolmaten och föreskrifter om skolmatens betydelse, framlagda av social och hälsovårdsministeriet och utbildningsministeriet,  där det poängteras om hur viktig skolmåltiden är för eleverna och deras hälsa och vilken roll den har i ett måltidsfostrande syfte,  och hur man skall tillrätta lägga detta på en skola. Vackra fraser, men varför kan man inte efterfölja dessa regler om det en gång existerar, och varför skall det vara en så himla stor skillnad på i vilken kommun eller ort skolan ligger.  Det är självklart att det finns goda och fina exempel på skolor där skolmaten är ett nöje att få uppleva, men saken är bara den att dessa exempel är så försvinnande få och oftast dessutom i privat regi.

Jag efterlyser en helhets plan för skolmaten där varje, och då menar jag varje skola blir skyldig att efterfölja den plan och föreskrift som gäller för skolmaten i grundskolan, ingen kommun skall kunna snika sig ur den regeln, vare sig det är en fattig eller rik kommun. Eller så kan man ju diskutera ett annat alternativ, nämligen de att föräldrarna börjar betala för skolmaten i stället. Vi är så upptagna av att tala om måltidsfostran, måltidsgemenskap och måltidsupplevelser, varför skall skolmaten vara undantagen från allt det här.

Jag vill inte att barn skall behöva äta sin skolmåltid redan klockan halv tio och under en sådan tidspress att man knappt hinner få i sig den där stärkelsefyllda och tillsatsämnesfulla köttbullen utan att sätta den i halsen… för så är det på allt för många ställen, tro mig jag har sett det med egna ögon.

I det här skräckexemplen existerar inte varken måltidsfostran eller gemenskap och än mindre lugn och ro, det är ett rent kaos och en måltid som närmast kan liknas vid pälsdjursutfordring.  Vad är det för signaler vi ger våra barn med det här beteendet, vad slags framtid är det vi visar dem. Det behövs inte mycket forskning till för att man skall klara av att fastslå några enkla men också obligatoriska grundprinciper för en god hälsa och ett lyckligt liv, nämligen måltiden och maten, du blir vad du äter myntades redan på slutet av 1700 talet av den store Jean Anthelem Brillat Savarin och om han bara visste hur rätt han hade. Vi moderna människor har gjort ätande till en ädel konst och måltiderna till rena upplevelser och ändå har vi lyckats glömma bort det unga i sammanhanget.

Bon appetit.

Måltidsberättelser & måltidspresentation eller storytelling är viktigt

Hur skall man definiera en god och upplevelsefull måltid? Vad är det som gör måltiden smakfull, njutbar och upplevelserik? För gästen är det viktigt att måltiden smakar gott och når upp till det man har förväntat sig av den.  Men någonting som också är minst lika viktigt och betydelsefullt för gästerna är historien bakom måltiden, måltidsberättelsen eller ”storytellingen ”.

En måltidsberättelse är med om att skapa den måltidsupplevelse som vi alla är så upptagna av att tala om i dag. Med en måltidsberättelse kan du trollbinda gästerna omkring matens tillagningsmetoder, originalitet och ursprung. Du ger gästerna en inblick i råvarans resa från de att den lämnat producenten till att den läggs framför gästen på bordet, med andra ord, får det  en storytelling  i form av en måltidspresentation.

Måltidspresentation är någonting ganska nytt, även om en del högklassiga restauranger redan hållit på med detta en stund, och för gästen är det alltid lika underbart som intressant att höra storyn bakom den måltid man skall avnjuta. Måltidspresentationen är mycket viktig och borde höra till en del av helheten i all restaurangverksamhet.  Måltidspresentation och måltidsgestaltning är begrepp som sammanfogar och binder upp hela måltidsupplevelsen och gör måltiden till mera än bara en mun full av smaker.

Ny Nordisk mat höll sin konferens i Oslo i år då Norge innehar ordförandeskapet för nordiska ministerrådet för 2012, och under konferensen kunde man bland annat få höra hur viktigt det är med berättelserna runt och omkring en måltid. Harald Osa, ordförande och ledare av Stiftelsen Norsk matkultur påminde om hur viktigt det är för gästerna att få höra dessa storyn bakom en måltid, gästerna vill höra den berättas. Men han satte även fingret på en viktig punkt som antydde att storyn eller måltidsberättelsen är inte helt fullständig om inte alla i restaurangverksamheten är införstådda i den. Den är en länk i kedjan som fattas, servitörerna borde också kunna storyn bakom måltiden, men allt för ofta blir det så att om gästen frågar någonting om måltiden eller vill veta någonting om den, får man hänvända sig till att hämta kocken eller köksmästaren från köket för att få ett svar, och så bör det ju inte vara, vi måste kunna involvera även serveringspersonalen i kunskapen om själva rätten och hela måltiden, serveringspersonalen är ju trots allt måltidens budbärare och närmaste kontakt till gästen.

Måltidsupplevelsen stärks av en måltidspresentation och avnjuts säkerligen med större nöje än om den bara hade blivit serverad rakt av. Jag skulle vilja göra en liten jämförelse och det med innehållsförteckningen på ett livsmedel. Tänk på att som konsument har vi rätt att få veta allt om livsmedlet och det sker genom innehållsförteckningen och ursprungslands märkning. Vi får genom den upplysningen reda på alla dessa saker som, vad, varifrån och när om livsmedlet och vi kan känna oss trygga och vara tillfreds med det. Och det samma gäller ju för en måltidspresentation, den är en innehållsförteckning över det du skall äta, men med den skillnaden att du får den personligen presenterad för dig vid bordet och inte som en text remsa på en etikett, de är väl mera spännande och intressant eller hur? Att berätta om råvarans ursprung, varifrån den kommer och hur den har blivit tillred är mera intressant för gästerna än vad vi kanske anar och därför är det ytterst viktigt att alla i kedjan, från kök till servering är införstådda i storyns betydelse för gästen, för det vill höra den, tro mig, jag har också varit i den här branschen tillräckligt länge för att inse det.

Måltidspresentationen kan vara en av de avgörande länkarna för gästernas trivsel som också gör att det kanske återvänder, tänk på det. Restaurangerna, de officiella köken, skolköken och det små barerna, bistron och caféerna hör till upplevelseindustrin och tjänar på berättandets förmåga. 

Bon appetit.