MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

onsdag 4 februari 2015

Skolmaten är en miljöbrottsling

Under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2011 hade Finland valt som sitt huvudtema hantering av klimatförändringar på alla nivåer. Och målet var att de nordiska länderna skulle få en ännu synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare. Vad våra beslutsfattare och politiker verkade ha åsidosatt var den offentliga måltidens inverkan och ansvar på detta område.

Vi i Finland anses internationellt vara det land som föregår med ett gott exempel då det gäller social välfärd, och goda levnadsvillkor, vi anses ha det bästa skolorna i världen, med en pedagogik som man bara måste beundra. Vi anses ha en samhällsstruktur så väl planerad och förberedd att det gör många andra länder blåa av avund. Vi tar hand om våra barn och åldringar på ett respektfullt och efter omständigheterna tillbörligt och acceptabelt sätt och på Ministernivå vill man framhålla och påminna om att "health in all policies", dessutom lanserat av Finland också betyder att hälsofrämjande arbete måste idkas konsekvent på alla områden. I detta arbete behövs både företag med samhällsansvar och det civila samhället. Man betonar betydelsen av hälsa för utveckling. -En hälsosam och balanserad lunch hjälper unga att behålla sin hälsa, vilket åter har en positiv inverkan på utvecklingen-.” Man konstaterar också att skolmaten på många sätt kan betala sig själv”. “Den förbättrar inlärningsresultaten - och vegetarisk mat kan t.o.m. ha klimatkonsekvenser”. Allt det ovannämnda blir bara till vackra fraser som tyvärr inte motsvarar verkligheten. Våra politiker och de maktupprätthållande tjänstemännen verkar inte tala samma språk eftersom  den offentliga måltiden/skolmaten inte når upp till det som är utlovat, och det är en skrämmande situation.

Skolmaten består till största delen av hel och halvfabrikat som i stora fabriksliknande centralkök tillreds och delas ut till eleverna. Mat som är fullständigt identitetslös och dessutom smaklös. Det här är den verklighet som skoleleverna hamnat i och den verklighet som enligt våra politiska beslutsfattare är det billigaste alternativet. Jag skulle villa veta med vilken kalkylator dessa byråkrater har räknat ut att det här är det billigaste alternativet? Det är inte underligt att köksorna känner sig åsidosatta och att en del av dem  rent av lider av depression och ångest, deras arbete går ju endast ut på att sprätta upp påsar och kartonger och ingen av köksorna vågar yttra sin ovilja till att öppna dessa påsar och kartonger än mindre våga säga ifrån av rädsla för att missta sina jobb.

För alla oss som valt detta yrket där handlingskraft, skaparglädje och konstnärlighet är ett måste och det personliga handarbetet med kärleken och omsorgen till maten är yrkets stolthet och det som verkligen främjar den finländska matkulturen blir den offentliga måltiden och skolmaten ett skrämmande exempel på hur illa ställt det är med skolmaten i det offentliga köken.

Det är mycket märkligt att samtidigt som frustrationen och missnöjet växer bland både kokerskor, kockar, föräldrar, elever och även lärare så är det officiella Finländska ställningstagandet och uttalandet för världen det att visa ansvar och omsorg inför klimat och miljöfrågor, lika förbannat slänger vi bort flera tusentals kilo skolmat i året, pengar som går rakt på soptippen utan att någon nämnvärt tycks bry sig, -" var det inte så att vi skulle spara-" det är nu vad våra politiker och beslutsfattare åtminstone starkt hävdar. Hur är det då möjligt att vi kastar miljontals av euro i året rakt ut på soptippen och samtidigt så starkt vill profilera oss som en miljömedveten och klimatansvarsfull nation.  Som jag ser det så strider den offentliga måltiden mot den klimatpolitik och goda miljöprincip som vi som nation har satt som ett mål, den offentliga måltiden är en stor miljöbrottsling och frågan blir hur i all världen har våra politiker accepterat detta.


Det dåliga miljöeffekterna i den offentliga måltiden är stora och skrämmande,  som sagt, varje år kastas det över flera tusen ton skolmat och orsakerna till det är mycket enkla, hel och halvfabrikaten faller inte eleverna helt enkelt i smaken. Lägg därtill politikernas envishet och dumhet samt dåliga omdömesförmåga och uppfattningsförmåga till att bedöma skadorna på miljö och klimatkonsekvenser, ja då har du det rätta betingelserna och profilen för hur ett miljöbrott kommer att se ut. För Finland verkar skolmaten vara en så "helig ko" att vilka som helst problem som än uppstod så vill man inte bry sig eller ens ta någon ställning till dem. Men jag vill påminna om att kor, även heliga kor, nog bör mjölkas för att hållas friska. Det har pågått ett bråk och en kamp om skolmaten i många år och ju mera tiden lider blir den offentliga måltiden bara en ännu större miljöbrottsling.

Somliga vill påstå att det nog även finns goda försvarliga exempel på skolmat, jo men visst, det är bara det att de exemplen hittar vi inte i den offentliga sektorn, dem hittar vi i den privata sektorn, Steiner-skolan är bland annat ett sådant gott exempel på där man tänker både på barnen och miljön, så visst, nog finns det goda exempel men inte i den offentliga måltiden dit den grundlagsenliga kostnadsfria skollunchen räknas.  Det flesta av oss är redan djupt och uttömmande medvetna om hur illa ställt det är med den offentliga måltiden och för ett antal år sedan fick skolmaten till och med inför kommunalvalet ett stort media uppslag.  Vad har hänt sedan dess, i stort sett ingenting. Det går den rakt motsatta vägen och det värsta av allt är att många kommuner planerar bygga ännu större centralkök med gigantisk kapacitet vilket kommer innebära ännu större miljöbrottslighet.

Jag ser inte någon acceptabel eller god framtid för den offentliga måltiden i ljuset av det som nu håller på att ske. Om den offentliga måltiden/skolmaten verkligen är den "heliga ko" man vill framhålla ja då er det mer en nödvändigt att illa kvickt få denna kossan att må betydligt mycket bättre. Jag uppfordrar kommunerna över hela Finland se över miljökonsekvenserna för den offentliga måltiden, hur stora är miljöbrotten i kommunerna och har man verkligen råd att kasta hundratusentals euro rakt på soptippen speciellt i dessa tider när landet är närmast på väg att gå i konkurs.


Bon appetit

Inga kommentarer: