söndag 3 januari 2016

Bör vi äta kött. eller borde vi avstå ? alternativen är många men viljan att lösa dem få!

Äta mera eller mindre kött, det är den stora frågan just nu.

Att äta kött kan försvaras bara ut ifrån en resurssynpunkt menar den Norska professorn Sissel Hansen.

-"Kött kan vara en del av ett resursvänligt kosthåll i ett land var det är lättare att odla gräs än sädesslag. Men, köttkonsumtionen bör vara så liten att den kan produceras med och på lokala resurser och inte på sädesslag som egentligen kunde ha blivit mat för människor-", säger professorn.

Som konsumenter  önskar vi bidra till ett lantbruk, en jord och ett samhälle som är i balans med sig själv och sin omgivning. Vi önskar ett lantbruk som utnyttjar resurserna gott och som bidrar till ett vackert och mångfaldigt kulturlandskap.

Det är inte möjligt att producera mat utan att släppa ut dessa så kallade växthusgaser och inte heller utan läckage av näringsämnen ut i natur och atmosfär, det är en omöjlighet, men vi önskar att utsläppen skall vara så små som möjligt. Vi önskar också samtidigt att bonden skall ha en anständig inkomst så att det också i framtiden finns folk som vill producera mat i landet vårt. 

Vi vill också ge oss själva och fram för allt våra barn god och näringsrik mat, och vi vill att djuren skall ha det gott. Detta är ingalunda små krav vi ställer på lantbruket och mitt upp i allt detta kommer i tillägg diskussionen om vi skall äta kött eller inte.

Det mesta av korn som produceras i våra nordiska land går till djurfoder, och bara för att ta ett exempel från Finland, för att kunna producera allt det kött som äts i Finland importeras  det också mycket kraftfoder från utlandet, speciellt proteinrikt foder i form av soya och raps. För att kunna producera ekvivalent mängd ätlig energi och protein i kött som i korn har man använt en ofantlig mängd av energi och nitrogen och släppt ut flera och mera växthusgaser. 

På ett klot som har begränsad mängd av energi, allt för lätt tillgängligt nitrogen, dessutom på avvägar och där global uppvärmning gör det tvingande nödvändigt begränsa utsläppen så är det väldigt lätt att förstå dem som med tanke på jordens framtid väljer bort kött i sitt kosthåll. Men är då detta den enda lösningen?

Här i Norden har vi en kort och intensiv och ofta mer eller mindre våt sommar, många ställen lämpar sig inte för odling av korn eller andra sädesslag och det mesta av kornet som odlas lämpar sig inte heller till brödbakning. Jordbruket utanför det bästa jordbruksområdena består väsentligen av äng och betesmark, gott ägnat till djurfoder. Vi människor kan  inte med vår matsmältningsapparat smälta gräs på samma sätt som alla idisslare: kor, får, getter och våra hjortdjur ute i vildmarken: rådjur, hjort, ren och älg. Det här djuren kan därmed utnyttja resurserna på ett sätt som vi inte kan, det omdanar gräs till mat i form av kött och mjölk. 

Kort och gott sagt så handlar det om att göra det klimatsmartaste och miljövänligaste valen både för oss som för bonden. Vi äter stadigt mera kött både här i landet och totalt sett i hela världen. Det största problemet med att äta kött med tanke på resurshänsyn är alltså inte det att vi äter kött, men det att vi äter så kopiösa mängder av det att det går inte att produceras på lokala resurser eller på foder som inte är tjänligt som människoföda, därmed blir det också mindre arealer till produktion av mat för oss människor. 
På grund av den stora miljöbelastningen vid stor köttproduktion är det också många miljömedvetna i Europa som föreslår ett "demitariskt" kosthåll, d.v.s ett kosthåll där köttförbrukningen halveras. Ett sådant kosthåll reducerar nitrogen förbrukningen, utsläpp av klimatgaser och annan förorening från den här typen av matproduktion.

Om bonden hade fått bättre betalt för köttet och blev belönad för en produktion baserad på lokala resurser så hade det varit möjligt för bonden att ha färre djur och därmed också haft betydligt bättre chans utnyttja sina egna lokala resurser. För att få fart på en sådan utveckling krävs det minst lika mycket och kraftigt insats av oss konsumenter som av bonden och samhället, vi måste reducera kött konsumtionen vår och vara villiga att betala mera för det kött vi köper samtidigt som vi bör vara ytterst kritiska till vad slags kött vi köper och sist men inte minst även lära oss att obehindrat fråga efter det köttet som är producerat på lokala resurser och inte massproducerat, på det viset kan vi hjälpa både bonden, miljön oss själva och inte minst jordklotet hållas friskt och rent. Slut konklusionen på allt detta är denna att vi behöver mera av dessa miljövänliga småbruken än alla det där hypokondriskt megastora jordbruken där allt det naturliga har blivit viskat ut och till ingens nytta.



Bon appetit.

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen