MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

söndag 19 juni 2016

Glyfosat och ROUNDUP:s tid kan vara över,

Glyfosat tappar terräng!

Det sker en dramatisk förändring i synen på glyfosat. Det är först nu vi förstår hur lite vi egentligen vet. Världens mest sålda bekämpningsmedel mot ogräs har hittills räknats som ett harmlöst vidundermedel. Summan av folkligt engagemang, ny vetenskaplig kunskap och professionella protester har påverkat Bryssel och visat oss att det lönar sig att engagera sig för ett giftfritt lantbruk.


Bekämpningsmedelsföretagen säljer glyfosat under olika namn och ROUNDUP är kanske det vi känner bäst. Hittills har förbruket av dessa bekämpningsmedel ökat över hela världen och för folk flest har glyfosat varit ett främmande ointressant ord. Men nu har glyfosat intagit den offentliga debatten nästan överallt och är på den politiska agendan också i EU.  Även hemma i Finland är debatten i gång. Vi har länge blivit intalade och försäkrade om att det är gjord en noggrann forskning av *glyfosat och att det därför kan anses som tryggt att användas.

*(Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P. Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända).

Kritikerna till detta bekämpningsmedel har fått höra att de förnekar vetenskapen och att det är ideologer som drivs av känslor, men nu är det faktiskt så att det är vetenskapen själv som kommer med varningar och ny kunskap.  Striden mellan experterna startade på alvar i mars i fjol, IARC, expertpanelen inom cancer i Världshälsoorganisationen WHO, offentliggjorde en rapport som placerade glyfosat i den näst högsta kategorin av cancerrisker.  När WHO rapporten väckte så stor uppmärksamhet var det inte minst för att de stora bekämpningsmedelsföretagen var mitt i en ansökningsprocess för att få glyfosat godkänt på nytt i EU. En process de hade räknat med skulle vara en enkel seger.

Sedan har kampen om sannheten om glyfosat rasat i EU. WHO har kommit med en större rapport som inte bara är uttömmande i risken för cancer men varnar för att glyfosat kan också skada foster och arvsmassa. Särskilt i Tyskland har debatten varit intensiv, landet har som sagt nyckelrollen i godkännandet av medlet. EU:s livsmedelstillsyn EFSA har delegerat bedömningen av glyfosat till det tyska Bundesinstitut für Risikobewertung(BfR) och det är BfR som har uppgiften med att samla in material som skall avgöra om glyfosat är tryggt för hälsan eller inte. Institutet avfärdade först varningarna från WHO, men måste efter ett skandalöst avslöjande i ett tv program erkänna att de själva satt inne med material och information som tydde på cancerrisker och förändringar i arvsmassa samt fosterskador. Disinformationen, cover upp åtgärderna och lögnerna drabbade BrF:s trovärdighet i Tysk offentlighet mycket hårt och gjorde att debatten om dessa medel tillspetsades ytterligare.  I praktiken är det detta institut som avgör vad som skall sprutas på de finländska åkrarna. I Finland är tilliten till EU:s rådgivande organ stor, speciellt hos myndigheterna, här som på andra håll tillpassar man sig de regelverk som EU fastslår.

Då den tyska förbundsdagen, arrangerade en utfrågning om glyfosat fick politikerna överräckt en lista där över 6700 läkare krävde ett förbud mot medlet, läkarna mötte upp i vita rockar bärande på plakat med budskapet om att glyfosat leder till cancer. Också läkarna  var upprörda över fel och brister i BrF:s bedömning. Trots varningarna blev konklusionen från BrF likaväl att glyfosat är ofarligt och det samma menade också EU:s livsmedelstillsyn EFSA.

Men invändningarna fortsatte, 96 vetenskapsmän från 25 länder runt om i världen sände ett öppet brev till EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis där det pekade på alvarliga brister i EFSA:s bedömning och använde sig till och med av så starka ord som vetenskapligt oacceptabelt . Alla varningar från professionellt håll måste ha gett kommissionen mycket kalla fötter, EU skulle ha varit färdig med det nya godkännandet av glyfosat före nyår men avgörelsen blev utsatt till ett halvår.
Summan av  folkligt engagemang , ny vetenskaplig kunskap och professionella protester påverkade Bryssel, det bevisar att det lönar sig att engagera sig för ett giftfritt lantbruk, först är det en massa småsteg mot en uppenbarligen enorm övermakt som måste tas men så plötsligt lossnar det. Glyfosat är inte ännu borta från finländska och europeiska åkrar men det är häpnadsväckande att EU är mindre tvärsäker på sin sak.

Det hävdas att inget bekämpningsmedel är så grundligt utforskat som glyfosat. Medlet har dessutom blivit använt i över 40 år utan att ha gett några som helst påvisbara skador eller synliga biverkningar. Men så visar det sig att medlet ändå kan vara både farligt och skadligt och att det är en hel del som vi inte vet, som t.ex. i vilken grad hjälpmedlen som ingår i bekämpningsmedlet kan bidra till att skada både hälsa och miljö. Vi behöver tydligen ännu mera forskning kring detta, en ekonomiskt oberoende forskning.

I situationer som denna, när experter är oeniga är det en allmän politisk beslutsgång om att ”försiktighetsprincipen” skall användas, en princip som gäller i Finland och hela EU.  Att använda sig av försiktighetsprincipen är ett ansvar myndigheterna är pålagda inför sin befolkning.

Glyfosat är en miljardindustri där stora ekonomiska intressen står på spel för det koncerner som producerar dessa bekämpningsmedel och stora koncerner har stor makt, Jordbrukslobbarna belägrar kommissionen i Bryssel och då blir ”försiktighetsprincipen” fort och snabbt överkörd.

Det handlar inte bara om folks hälsa, det handlar också om livet på jorden. Glyfosat är designat till att döda. Forskningen på detta område är ännu bara i startgropen, en näve god matjord innehåller flera mikroorganismer än det finns människor på hela jordklotet, vi vet allt för lite om vad glyfosat gör med dessa organismer och vad gör medlet med mikroorganismerna till djurens och människans matsmältningssystem? Bägge delar handlar om biologiskt mångfald och samspel mellan allt som lever.

Hur mycket glyfosat har vi i kroppen? Engagerade medborgare i den lilla nordtyska staden Klein Jasedow frågade myndigheterna men fick inget svar. De förstod fort att det måste själva reda ut detta. För många år sedan hade man startat borgarinitiativet ”Landwende”  för att kämpa mot ett annat bekämpningsmedel som blev sprutat på åkrar runt omkring där man bodde. År 2015 startade de projekt Urinale 2015, ett projekt som gav folk möjligheten till att undersöka hur mycket glyfosat man hade i urinen, folk från hela Tyskland sände in prover. Landwende samarbetade med professor Monika Krüger och laboratoriet Bio Check och det var möjligt att testa över två tusen av proven.  Hela 99,6 procent av alla prov var belastade med glyfosat, i praktiken betyder det att alla har glyfosat i sig. I över 79 procent av proven låg glyfosatnivån från 5 till över 42 gånger över gränsnivån för dricksvatten och detta var alarmerande resultat ingen kunde argumentera mot.  Folk som arbetar i lantbruket, med andra ord bönderna själva var mycket utsatta och mest tankeväckande är att barn och ungdom är mest belastade av dem alla, resultaten var som det på forskarspråk heter signifikanta och undersökningen utgör det  hittills största datagrundlaget i världen om glyfosat i urin. Själv om detta berörde ett medel som varit på marknaden sedan 1970-talet så bidrog rapporten med sitt ursprung i ett engagemang från ett litet lokalsamfund att EU utsatte avgörelsen om glyfosatets framtid ännu en gång.

Man skulle kunna tro att glyfosat skiljs ut ur kroppen men så enkelt är det inte enligt professor Krüger: bara en tredjedel av glyfosat skiljs ut, resten blir kvar i kroppens matsmältningssystem och påverkar med all sannolikhet balansen där.  Professor Krüger, veterinär och biolog vet från undersökningar av djur att det är ett sammanhang mellan glyfosat i urin och bestämda fysiologiska felfunktioner, livslängd, fruktbarhet och mag-tarmfloran påverkas. Missbildade grisungar visar sig ha glyfosat i muskler och inre organ. Krüger har också varit väldigt upptagen av mystiska dödsfall bland kor och ett möjligt sammanhang med för stort förbruk av importerat och glyfosat besprutad GMO-soja. Poänget med glyfosat är att stoppa plantor från att växa, genom av att blockera ett bestämt enzymsystem.  Alla som har besprutat sin åker vet hur den ser ut efteråt, ingenting växer på den åkern, den är bokstavligt talat steril.

Urinal 2015 undersökningen har påvisat att vi inte är skyddade mot glyfosat även om vi bara äter ekologisk mat, även om de som äter bara ekologisk mat har mindre mängder glyfosat i sig, tyder detta ändå på att vi får i oss medlet på olika sätt och inte bara genom maten.  Finns glyfosat överallt runt omkring oss? För varje svar dyker det upp nya obesvarade frågor. Folk har vaknat, på en frågeundersökning i EU:s fem största jordbruksland: Spanien, Italien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland framgick det att 64 procent av befolkningen ville förbjuda glyfosat medan 9 procent var för användandet av det samma. Glyfosat epoken kan vara på väg mot sitt slut, men användandet av detta medel under en så lång tid kan visa sig vara ett hasardspel med allt som lever, naturen, jorden, dricksvattnet och vi människor.

Blogginlägget är en delvis översättning av Journalisten Kari Gåsvatns artikel i tidningen REN MAT 2016.

Den 24 juni 2016 skall man i Bryssel ännu en gång avgöra glyfosatets framtid, skall medlet få förnyad godkännelse att användas i lantbruket skall avgöras bland tjänstemännen. Dessa tjänstemänn vet ingenting om varken glyfosat eller lantbruk och vänder näsan efter vart det blåser, men som det så många gånger förr blivit bevisat kan vi alla påverka deras beslut genom av att skapa folkligt motstånd. Säg din mening här och nu:




Bon appetit


Inga kommentarer: