MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

tisdag 31 januari 2017

Äntligen mera grönt i skolmaten

De nya rekommendationerna har getts ut av Statens näringsdelegation som också fäster sig vid att många elever numera inte äter skollunchen. Över 40 procent av eleverna slopar helt eller delvis skollunchen. Man oroar sig också över att flickor dricker för lite mjölk och att sallader på skollunchen inte har någon åtgång”.

Äntligen, kan man väl säga, så har statens näringsdelegation fått upp ögonen för de som vi kockar redan i en längre tid varit medvetna över och påpekat. 

Det finns en väldigt enkel anledning till att skolluncherna inte är attraktiva och att eleverna helt eller delvis avstår från att äta den. För det första så kommer vi inte undan det kalla faktum att skolornas luncher till största delen är baserad på hel och halvfabrikat, för det andra så pressas elever på många skolor äta sin skollunch under tidspress, man har bara 10–15 minuter och i bästa fall 20 minuter till sitt förfogande, men det som ändå är värst är att många elever även hamnar påbörja sin lunch redan klockan 10.00, de är ju rent horribelt och helt utan för allt som är acceptabelt. 

Det är ganska märkvärdigt ändå att man först nu inom stat och kommun och speciellt i statens näringsdelegation börjar oroa sig i frågan, när ämnet trots allt florerat i medier i över snart 20 år, men som med allt i det statliga så är reaktionsförmågan förlamad av politik, okunskap och ekonomi. 

Pengarna är viktigare än själva elevens hälsa i många fall. Klart är att nu har man reagerat dels av att man ser konsekvenser av ett dåligt utfall i måltidsverksamheten på skolorna men kanske ändå mest av allt för att skolorna kastar bort mat för miljontals euron i året, mat och pengar som ingen velat ha på sitt ansvar intill nu. 

Här har nu delegationen gått in för att i varje fall försöka bryta trenden vilket är bra, men det innebär också att ett stort ansvar sätts på skolornas kosthålls chefer och köken för att följa upp i denna rekommendation, här har vi det stora dilemmat, hur få eleverna att återvända till skolans matsal och framförallt till att lära sig tycka om maten i den nya form och skepnad den möjligen kommer anrättas och serveras. 

Foto: Arkiv/Jan Björklund
Eleverna har allt för länge fått hel och halvfabrikat som också lamslagit och bedövat deras smaklökar och till en viss utsträckning även fångat eleverna i en industriell smak som är svår att bryta med ”normal” mat. Skolköken står inför ett stort problem som svårligen kan lösas med dessa rekommendationer just därför att det bara är rekommendationer och inte klara direktiv. 

Statens näringsdelegation borde bryta sig ur den gamla trenden med att bara ge rekommendationer och i stället ge klara direktiv som måste efterföljas till varje pris, kosta vad det kosta vill, för som det nu är väljer många att inte följa dessa rekommendationer överhuvudtaget, och om jag skall vara riktigt ärlig och samtidigt raljerande fräck så är dessa rekommendationer som utges nog så blyga och till på köpet gammaldags, det krävs mera än bara rekommendationer för att eleverna skall återvända till skolmatsalarna och dessutom börja tycka om maten. 

Men jag förstår gott ­delegationens bekymmer över situationen, för den yttersta konsekvensen av dagens skolluncher är att ­miljontals ton mat kastas varje år på grund av att ingen vill äta upp den.

Inga kommentarer: