MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

onsdag 15 mars 2017

Sociala måltider, kontaktskapande relationsform.


Solen håller på att gå ner bakom ett fjällmassiv och lämnar efter sig sjutton främmande människor i ett skymnings ljus. Scenen kunde vara som tagen ur en science fiction-film där det sista överlevande har funnit samman och kartlägger varandra för att lägga en plan för vad som skall ske vidare. I realiteten så är planen klar, vi skall äta middag.

-Välkommen allesammans, följ efter mig, säger vår värd och öppnar en blygsamt liten dörr till en gammal lokal. Allt småprat går i dur, magmullret synkroniseras, alla småler till varandra på väg till vårt gemensamma mål; matbordet.

Snart sitter vi så tätt samman på smala bänkar att man måste lena sig bakåt när sidomannen lenar sig framåt. Friska sallader och wokade grönsaker fyller luften med förväntningar. Vegetarisk mat står på menyn lagad av en fantastisk kock och strax fylls tallrikarna med mat till bristningsgränsen och färgglada plastglas fylls med öl sponsrat av de lokala mickrobryggeriet.

Eat in Common, blev stiftat i 2013 av Metteliva Henningsen. Organisationens satsningsområde är Nord- Europa, med största vikt på Skandinavien. Konceptet går ut på att äta middag med okända människor och är organiserat genom en nätportal där du kan registrera dig antingen som värd eller gäst. Kvällens middagsgäster kan man själv som värd godkänna på bakgrund av profilerna de har lagat på Eat in Commons nätsida

Eat in Common går under paraplyet social dinning. Man kan läsa om främmande människor som har mötts till måltider så långt tillbaka i tid som till antikens Grekland, så det här är inte något nytt påfund. Under de senaste åren har en uppsjö av liknande koncept blivit till i form av mobilappar och nätsidor. Eatwith, ett amerikanskt koncept, motsvarigheten till Eat in Common, har lyckats med att under bara tre år engagera människor till sociala måltider i över 150 olika städer världen över.

Det Finska Restaurant Day uppmuntrar privatpersoner från Finland till Bangladesh att färga stadsbilden med egna restaurangkoncept och caféer en bestämd dag 4 gånger i året. Middags och måltidstjänster som är speciellt riktade till turister blir allt vanligare och populära främst för att det erbjuder lokalmat, lagad av privatpersoner i deras egna hem. Ett annat exempel på detta är PlateCulture, en stor aktör i Asien.

Varför har det här fenomenet uppstått just nu? Vad är det som motiverar folk till att äta med främlingar?  Vi ser på ansiktena runt omkring oss vid det främmande matbordet och kan med säkerhet fastställa att bakom varje ansikte finns det en livshistoria.

Tre kvinnor från Venezuela har anmält sig på middagen. De jobbar i oljebranschen och har bott i Norge i några år. En av dem berättar att hon tycker det är svårt träffa folk utanför jobbet. –Jag älskar att laga mat till andra människor, men det sker mera sällan i och med att jag bor ensam och jobbar offshore, säger hon.

Magarna fylls och mättas, glas töms och i det ögonblicket den Venezuelanska damen är i färd med att lämna lokalen sprättar en man upp och skyndar mot henne. De två har aldrig mött varandra förr men har pratat samman hela kvällen. Vi kan just och just höra att han ber henne med ut, men vad hon svarar kan vi inte höra. Middagssällskapet bryts upp och kvällens unika sammansättning av människor skall spridas för alla vindar, men kanske de två kommer att bygga vidare på någonting som blir mera varaktigt.

-Är social dinning en ursäkt folk kan använda sig av för att komma i kontakt med vilt främmande människor?

Ja, jag tror nästan det. Man går ju inte direkt ut på gatan och frågar en vilt främmande om vidkommande har lust att hitta på något. Men så fort man har en ram och en plan att förhålla sig till och handla ut ifrån så blir allt så mycket enklare, det menar i varje fall Metteliva.  Iden till Eat In Common kläckte hon för fyra år sedan när hon bodde i Köpenhamn och efter tre månader i Norge blev den även där till verklighet genom en Start Up Weekend och stöd från den statliga organisationen Innovasjon Norge.

Världen blir mindre och städer större. Vi bor tätare, men är mera ensamma än någonsin förr. Urmänniskan blev född in i en gemenskap och de var beroende av varandra för att överleva. Efter fullbordad jakt satt de tillsammans runt bålet och åt dagens fångst. Vi är kanske inte så annorlunda från urtidsmänniskan i dag, vi måste äta varje dag och vi strävar för att tjäna till livets uppehåll men i vår flyktiga vardag fattas många av de stabila relationer som våra förfäder tog för givna. Det betyder ändå inte att våra behov har förändrat sig, teknologin bidrar till att vi nu i allt större grad kan välja när vi önskar att vara sociala. Måhända Social Dinning täcker ett eller flera behov.


Bon appetit

Inga kommentarer: