Tack för maten ...

Tre små ord, på linje med; tack för i dag, ha en god och fin dag eller hur står det till... Vi har allesammans lärt oss denna fras främst för att vara hövliga men också för att visa tacksamhet. Men allting sker så fort nu för tiden, vi kastar i oss maten i flygande fläng och glömmer lätt bort dessa betydelsefulla tre små  ord.

Att tacka för maten är egentligen ett särnordisk bordsskick. Man hör sällan utländska gäster tacka för maten fören de reser sig från matbordet, de håller sällan eller aldrig "tack för maten tal" och enligt en fransk kollega, är det inte längre heller mera så vanligt med att säga; "Bon appétit" före måltiden i Frankrike.

"Visa respekt för måltiden, dyrka den, ha nöje av den. Ni kommer att många timmar i veckan, många veckor om året och många år av ert liv vara en lyckligare människa."

(William M. Thackeray)

Man kan på många olika sätt visa hövlighet vid bordet, man kan t.ex. intresserat fråga kocken/värden eller värdinnan om receptet, hur maten har blivit kryddad, om råvarorna och varifrån råvarorna kommit, det bevisar att du som gäst också varvar ner till ett långsammare tempo och faktiskt tar dig tid till att dryfta och diskutera vad det är du äter och hur det smakar.

Det finns så mycket att vara tacksam för, inte minst bör vi sända bönderna en varm tanke, de som står på och jobbar näst in till dygnets alla 24 timmar 7 dagar i veckan för att vi skall ha god mat på bordet. Jag har haft fördelen att besöka några småbruk under våren, den tid när allt ges nytt liv både på marken och i fähuset. Det är idylliskt och rörande att se små lamm, kalvar, grisungar och kycklingar i sina första levnadsveckor.

För alla de som dagligen jobbar bakom ett skrivbord är det säkert rent ut sagt lockande tänka sig tanken kunna göra något annat med sitt liv. Men när man sätter sig i bilen för att köra tillbaka in till staden tänker man, "hade jag verkligen orkat detta var eviga dag? Mjölka två gånger om dagen, mata dem, ge dem vatten, sända dem till slakt, så, ploga, harva, kratta, skörda och lagra och så försöka sälja varorna mina?" 

Jag hade inte klarat det, inte var eviga dag. Vi förväntar oss mycket av dem som skaffar oss maten; fiskaren som är ute i alla slags väder, bonden som konstant är på vakt, ysteri folket som rör och rör i grytorna, staplar, vrider och vänder på ostarna, det mesta av allt detta är handarbete som sker varje dag och det om någonting är något att tacka för, inte sant.

Ett stort tack också till alla de kreativa kockar som sätter sin inspiration och tillit i det att dessa handarbeten får ett stort och kärkommet välkomnade i restaurangernas kök och på matbordet. Inte bara tillbringar det timmar i köket för att testa ut råvarorna och nya, fantasifulla sätt att använda dem på, men det är också så otroligt generösa med att dela med sig av sin kunskap. Det är "PRIMETIME" för nordiska råvaror, använd dem, skörda dem, fiska dem och frys dem, sylta dem och torka dem, efter en ljus sommar kommer en lång mörkertid och allt vi fick i hus är värdefullt tillskott till en god måltid senare.

" Ingen konvention är löjligare än den som förbjuder tal om mat vid bordet ! Det vore lika jäkligt som att inte få tala om kärlek mellan lakan."

(Fritiof Nilsson Piraten)

Delar av inlägget är en översättning från den Norska tidskriften: Ren Mat.

Bon Appétit