Den offentliga måltiden

Offentlig Matfostran…

Gastronomisk forskning har för länge sedan kunnat fastlägga och påvisa att upptäckten av smaker och matvanor läggs i barndomen, alltså i de tidiga åren av våra liv och när vi vet detta är det ändå ganska så märkvärdigt att måltiden får relativt liten plats på grundskolan där barnen trots allt uppehåller sig så många timmar - varje veckodag.

Självklart har hem och familj det grundläggande ansvaret för barns kosthåll, men tänk på att när så många måltider intas i grundskolan så har faktiskt skolan ett stort inflytande på barns matvanor, kosthåll och hälsa.

Med en tillfredsställande kunskapsnivå i att tillreda mat, som de allra flesta som jobbar i ett skolkök antagligen har, så är också matlagning den aktivitet som väcker störst känslor på skolan och som samtidigt, om det görs rätt och riktigt, också är någonting som berör barnens nyfikenhet allra mest.  Det är upp till det ansvariga att välja riktig mat, berätta historier runt maten och lära barnen goda och sunda matvanor som det senare i livet har stor nytta av, skolan har, för att säga det ganska så milt, ett stort måltidsfostrande ansvar, minst lika stort som hem och föräldrar har.

För att laga god och näringsrik mat krävs det ingen specialkompetens men det hjälper självklart att åtminstone vara intresserad i att laga mat. Kökspersonalen och alla det involverade i skolmaten bör alltså ha en stor portion av intresse för vad det håller på med, för därigenom inspirerar det både varandra och barnen på skolan, det ger en matglädje som smittar av sig.

Barn rynkar sällan och nästan aldrig på näsan till mat om det själva fått vara med om att bli involverade i den eller om maten har blivit presenterade av en inspirationsrik personal, det är otroligt viktigt att kökspersonalen visar sin glädje över att laga maten för barnen, och att det gör det för att barnen skall må bra på skolan, barnen förstår nämligen det här bättre än vi tror även om det inte alltid ger konkreta yttryck för det.

För att skapa denna matglädje är det också ytterst viktigt att barnen får veta varifrån maten/ råvaran kommer och att det får se sammanhanget. Årets rytmer och säsonger är en viktig del av all måltidsfostran och borde även ingå i de dagliga göromålen som undervisningen på skolan. Rena och goda råvaror utan hel och halvfabrikat är basen för en sund och god måltidsfostran skolan måste ta till sig. Det är inte så svårt att laga mat från grunden när man gör det enkelt för sig, och med den maskinpark skolköken idag har till sitt förfogande blir denna uppgift näst intill en barnlek.

Jag hoppas att de som är involverade i skolmaten hemma i Finland tänker på detta nästa gång man är i färd med att sätta upp en strategiplan för hur man kan förbättra skolmåltiderna.  

Bon appetit