lördag 27 oktober 2018

Chokladkakan, en teobromin-bomb som sätter känslorna i sving...


Kakaobönan: Redan på 1000-talet hade kakaobönor använts som betalningsmedel och var en eftertraktad bytesvara i hela Centralamerika. Det fanns, när Cortés anlände till Aztekerriket, listor på varor och tjänster med priser angivna i kakaobönor. Även skatt erlades med denna ”myntenhet”.

Det sägs att aztekernas siste härskare, kung Montezuma, hade ett lager om nära 1.000 ton torkade kakaobönor, en ofantlig förmögenhet. Med tanke på att kakaobönorna användes som betalningsmedel är det lätt att förstå att drycken inte heller dracks av vem som helst i landet utan främst av en grupp chokladälskare i Montezumas närmaste krets. Det var ju i princip ”pengar” som dracks upp. Dessutom kryddat med honung och peppar.

Christopher Columbus var med all säkerhet den förste spanjor, som kom i kontakt med choklad som dryck. Redan år 1502 hade Columbus träffat på kakaobönor på en liten ö utanför Honduras kust. Han försökte introducera chokladen vid det spanska hovet, men då han inte riktigt visste hur drycken skulle tillagas, blev den brygd man fick fram inte väl mottagen och kung Ferdinand och drottning Isabella tyckte att det var en simpel och smaklös ”soppa” han hade upptäckt.

I Frankrike, där man alltid haft förmåga att upphöja ätandet och drickandet till skön konst, infördes speciella ritualer för chokladens intagande. Helst skulle man dricka den på morgonen, gärna innan man gick upp ur sängen. Därigenom skulle man förlänga känslan av att befinna sig i det behagliga tillståndet mellan dröm och verklighet. Denna exklusiva njutningsform var förbehållen den aristokrati, som kunde planera sin sysslolöshet efter behag. Idag är choklad något av det vanligaste vi omger oss med, ingen tackar idag nej till något i chokladväg, förutom möjligen om du är allergisk mot nötter som det kan finnas spår av i chokladen vid den industriella tillverkningen. Choklad sätter än i denna dag som är känslor i svall och ingen går fri från den psykiska och fysiska hänryckning teobrominet ger.

Teobromin är en naturligt förekommande centralstimulerande substans, som återfinns huvudsakligen i kakaobönor. Teobromin är besläktat med koffein och teofyllin men ger svagare effekter än dessa. Teobromin är starkt toxiskt (giftigt) för många djur, bland annat hundar och katter eftersom de till skillnad från människan saknar det enzym som bryter ner teobromin. Störst är faran för hunden, eftersom katten sällan får i sig så stor mängd som behövs för att förgiftning ska inträffa. För oss människor ger den ingen toxisk effekt men däremot ett begär till att vi vill ha mer och mer av choklad.



Chokladkakan med ett botten av vit choklad och havregryn. Den här kakan bör serveras i små bitar för den är både mättande och mäktig men väldigt god. 

Ingredienser.

Vit choklad Botten:

150 g vit choklad
130 g havregryn

Smält chokladen i vattenbad och vänd in havregrynen. Lägg massan i en kakform eller en brödform se till att massan täcker hela botten på formen.


Mörk choklad Toppen:

2 dl grädde
250 g mörk 70% choklad
30 g smör
1 ägg
2 nypor salt

Häll grädden i en kastrull och låt den koka upp. Stäng av värmen på plattan och lägg i den mörka chokladen och rör om tills chokladcen har löst sig helt i grädden. Tillsätt smöret och rör om tills det har löst sig i massan och därefter tillsätter du ägget och saltet och rör om tills du har en jämn, glansig och smidig smet. Häll blandningen över det vita choklad-havregrynsbotten och grädda mitt i ugnen på 100 graders värme i exakt 35 minuter. Ta ut kakan ur ugnen och låt den svalna ordentligt, allra helst i kylskåp tills den är helt nerkyld förren du skär den upp i bitar. Dekorera med örter och ätliga blommor, t.ex. oxalis, tagetes, styvmorsvioler eller körvel. 

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen