tisdag 28 juni 2016

Ätandets konst, ett sommarkåseri vid grillen


Grill säsongen är i gång och tändvätskan och grill kålen går upp i en högre enhet, allt till det bästa för både korv och grillkotletter. Någon tar detta mera allvarligt än andra och rynkar på näsan över dessa en gångs grillar, det värsta jag har sett var en mastodont till gasgrill som måste ha kostat någonstans mellan tio och trettiotusen kronor, ja då skall man ha ett fantastiskt förhållande till grillkotletter … i varje fall större än den lilla en gångs grillens yta kan prestera och konsekvensen av det hela är att bikinin blir för liten och mannens 6 pack till mage börjar mer och mer likna på en torktumlare. Och domedagsprofeter håller sina predikningar samtidigt som man blir påminda om att det flesta mord faktiskt föregår med kniv och gaffel. Och som för att symboliskt dra oss ner från dessa himmelska höjder av fetthalter och osunt leverne har livsmedelsindustrin kommit på att ta i bruk två enkla ord med en mördande reklam, nämligen: Lätt och Light.  vi har lättmajonnäs, lättmjölk, lätt margarin, light yoghurt, lätt pris. Lätt öl och you name it.


JA, jaa, är det såå lätt att leva upp till den goda förebilden av sig själv med uppmuntring och uppmaning av sådana som kost doktorn Fedon Lindberg eller Annika Dahlqvist vid rodret, men kära nån, vi har haft historiska förebilder, sådana som haft en päronformad kropp och en ärofull disposition utan att för den skull sitta och gnälla över att det fått i sig för mycket fett och lite fiber…. Tänk nu bara på Henrik den 8:de självaste monarken i England på 1500-talet, vid sina 23 år hade Henrik ett midjemått på 89 cm, han var en slags svärmorsdröm, sportslig och det var han som lade grundstenen för tennis så som vi känner sporten idag. Han kunde en massa språk, flera språk en de flesta andra, han var en glimrande musiker, och räknades som sundheten själv, men allt detta skulle förändra sig.

Till Henrik den 8 krönings middag serverades det 145 rätter och själv för honom blev det för mycket då han till vardags åt, ja si, så där, 24 rätter. Vid sina fyllda 50 år var Kungens midjemått över 147 cm och till sist blev han så fet att han måste bäras överallt. Henrik den 8 och Ludvig den 18 blev båda beskrivna som tvåbenta uppdämningsanlägg. Ludvig den 18 intog varje kväll en så kallad kvällsbit, ett uppdukat berg av mat som kunde ha räckt till hela hans här av soldater och in till hans säng stod det ett lika stort berg av kalla rätter som fanns där bara för att tillfredsställa hans behov om han nu skulle känna sig lite småhungrig under natten, och så undrade han över varför han alltid fick mardrömmar under natten.


Men det finns också exempel på närmare håll, De som turistar i Norge och Oslo kan se statyn av Christian den 4:e även kallad Christian Kvart gjord av bildhuggaren C.L. Jakobsen och avtäckt i 1880. Det är bara det att det är ett litet fel med den statyn, konstnären hade nämligen avbildat kungen sådan som han fysiskt såg ut, gott präglad av för överdådigt kosthåll, men det tyckte stadens dåtida borgarstyre inte om och beordrade därmed att ett antal kilon bronsmetall skulle skrapas och fejas av från statyn så att den skulle se mera ansenligt värdig och hövligare ut runt midjan, detta blev gjort och utan att ändra på monarkens profil så blev det hela att se en smula komiskt och nog så galet ut. Kanske den där vågen av ”lätt trender” ändå har fört någonting gott med sig, vad vet väl jag, men jag skall åtminstone protestera högljutt den dagen jag måste börja använda lättmargarin eller light potatis....
"Djuren fylla magen, gemene man äter, men endast den bildade människan förstår att göra ätandet till en konst". (Brillat-Savarin)

Bon appetit

tisdag 21 juni 2016

En del råvaror och mat är gratis och rena hälsobomberna!


En del råvaror och mat är gratis medan andra råvaror kostar skjortan, men är vi lite nyktra och återhållsamma under veckan kan man väl få lov att slå på den stora trumman och frossa under veckoslutet, dessutom med gott samvete. Råvaror, dem har vi mycket av på den här tiden av året, "kortresta" på sitt bästa och många av dem är faktiskt helt gratis.

Naturen är full av gratis mat, råvaror som kirskål, nässlor, maskros, ängssyra, harsyra, o.s.v, (och det här bara några exempel på råvaror vi hittar i den egna trädgården men som vi allt för ofta förbiser) Det kan verka som lite krampaktigt att vi skall laga pesto, pasta, pajer och sallader av dessa för många av oss tänkta ogräs, men faktum är att det blir både goda och hälsosamma måltider av dem.

Till pasta rätter kan du använda just precis vilken pasta du vill, långa, korta, tunna eller tjocka, det spelar ingen som helst roll. Jämfört med spenat eller rukkola innehåller maskrosblad tre gånger så mycket kalcium, och vitamin A, fem gånger så mycket vitamin K och E och åtta gånger mer antioxidanter. Ur den synpunkten är det dumt att bara låta dessa växter stå där utan att skörda dem.

Kirskålen, den blev antagligen införd till både, Norge, Sverige och Finland som medicinplanta under medeltiden, den är bland annat rik på vitamin C och inte minst, den finns ju överallt.

Här några enkla tips för dig som vill plocka ditt ogräs och ta det med in i köket.

Pasta med maskros och kirskål för 4 personer

Ingredienser:

500 g pasta
En stor näve maskrosblad och kirskål
3 msk smör
1 tsk citronzest, (riven citronskal)
Saften av en halv citron
3 st finhackade vitlöksklyftor 
God Rapsolja
Grovt fingersalt
några varv med svartpepparkvarn
1 tsk socker

1: Plocka rikligt med fina blad av både maskrosen och kirskålen, det krymper kraftigt  under blancheringen, Plocka endast det unga och spänstiga bladen, de som ännu inte blivit allt för mörkgröna och stora, det vill lätt bli lite bittra.
2: Skölj bladen under rinnande kallt vatten, koka dem (Blanchera) därefter i lätt saltat vatten i några få minuter, sila bort kokvattnet och grovhacka bladen.
3: Smält smöret i en kastrull, tillsätt det rivna citronskalet, vitlöken, citronsaften och sockret.Dra kastrullen av värmen och häll i några droppar av en god Rapsolja.
4: Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen.
5: Medan pastan kokar lägger du det grovt hackade maskros och kirskåls bladen i kastrullen med blandningen av citron och vitlök, värm försiktigt upp allting och låt det sakta småputtra. 
6: Häll av vattnet från pastan och lägg pastan i kastrullen med citron-maskros-kirskåls blandningen, rör om ordentligt och servera genast på varma tallrikar gärna med lite riven ost över.


Skvaller Paj för 6 personer

Ingredienser:

100 g smör
2 dl vetemjöl
2 msk vatten
1 tsk ättikka
1 ägg
 En nypa salt

Detta kan du göra dagen före:

1: Lägg smör, mjöl och salt i en matberedare och kör det runt i några få sekunder, tillsätt ägget, vattnet och ättikan, kör maskinen tills allting blandat sig och det hela blir en fast deg som släpper kanterna på skålen, det kan hända att du behöver tillsätta lite mera mjöl åt gången för att få den rätta konsistensen på degen.

2: Packa degklumpen i plastfolie över natten och tag den ut en stund före så att den blir rumstempererad fören du börjar tillaga den.

3: Passa degen i en pajform och överbliven deg kan du lägga i frysen till nästa tillfälle.

4: Förgrädda pajskalet i ugnen på 200 graders värme i 10 minuter. Avkyl pajskalet under tiden du lagar fyllningen.
Fyllning:

Ingredienser:

4 ägg
2 dl helmjölk eller 1 dl grädde och 1 dl lättmjölk
2 st hackade schalottenlökar
2 st finhackade vitlöksklyftor
1 dl crème fraiche
1 dl god riven ost
en stor näve var av nässlor, kirskål och persilja
1 dl frysta eller torkade kantareller eller annan svamp du gillar
Salt och peppar

1: Blanschera nässlorna och kirskålen i lättsaltat vatten i 2-3 minuter. häll av vattnet och krama ur det mesta av vattnet ur bladen och hacka dem grovt tillsammans med den färska persiljan.

2: Bryn löken och vitlöken i en lagom stor kastrull tillsammans med lite smör. Tillsätt det grovhackade bladen, salt och peppar och rör om. Låt småputtra i några minuter. Tag av värmen.

3: Vispa samman ägg, mjölk, crème fraiche, ost, salt och peppar, tillsätt den avkylda gröna röran och svampen, häll hela blandningen över det förgräddade pajskalet. 

4: Grädda pajen mitt i ugnen på 180 graders värme i ungefär 30 minuter. Låt pajen stå och vila i några minuter förrän du serverar den tillsamman med en god sallad på tomater-lök och plocksallad eller vad du nu råkar ha i köksträdgården din.


Bon appetit.



söndag 19 juni 2016

Glyfosat och ROUNDUP:s tid kan vara över,

Glyfosat tappar terräng!

Det sker en dramatisk förändring i synen på glyfosat. Det är först nu vi förstår hur lite vi egentligen vet. Världens mest sålda bekämpningsmedel mot ogräs har hittills räknats som ett harmlöst vidundermedel. Summan av folkligt engagemang, ny vetenskaplig kunskap och professionella protester har påverkat Bryssel och visat oss att det lönar sig att engagera sig för ett giftfritt lantbruk.


Bekämpningsmedelsföretagen säljer glyfosat under olika namn och ROUNDUP är kanske det vi känner bäst. Hittills har förbruket av dessa bekämpningsmedel ökat över hela världen och för folk flest har glyfosat varit ett främmande ointressant ord. Men nu har glyfosat intagit den offentliga debatten nästan överallt och är på den politiska agendan också i EU.  Även hemma i Finland är debatten i gång. Vi har länge blivit intalade och försäkrade om att det är gjord en noggrann forskning av *glyfosat och att det därför kan anses som tryggt att användas.

*(Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P. Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända).

Kritikerna till detta bekämpningsmedel har fått höra att de förnekar vetenskapen och att det är ideologer som drivs av känslor, men nu är det faktiskt så att det är vetenskapen själv som kommer med varningar och ny kunskap.  Striden mellan experterna startade på alvar i mars i fjol, IARC, expertpanelen inom cancer i Världshälsoorganisationen WHO, offentliggjorde en rapport som placerade glyfosat i den näst högsta kategorin av cancerrisker.  När WHO rapporten väckte så stor uppmärksamhet var det inte minst för att de stora bekämpningsmedelsföretagen var mitt i en ansökningsprocess för att få glyfosat godkänt på nytt i EU. En process de hade räknat med skulle vara en enkel seger.

Sedan har kampen om sannheten om glyfosat rasat i EU. WHO har kommit med en större rapport som inte bara är uttömmande i risken för cancer men varnar för att glyfosat kan också skada foster och arvsmassa. Särskilt i Tyskland har debatten varit intensiv, landet har som sagt nyckelrollen i godkännandet av medlet. EU:s livsmedelstillsyn EFSA har delegerat bedömningen av glyfosat till det tyska Bundesinstitut für Risikobewertung(BfR) och det är BfR som har uppgiften med att samla in material som skall avgöra om glyfosat är tryggt för hälsan eller inte. Institutet avfärdade först varningarna från WHO, men måste efter ett skandalöst avslöjande i ett tv program erkänna att de själva satt inne med material och information som tydde på cancerrisker och förändringar i arvsmassa samt fosterskador. Disinformationen, cover upp åtgärderna och lögnerna drabbade BrF:s trovärdighet i Tysk offentlighet mycket hårt och gjorde att debatten om dessa medel tillspetsades ytterligare.  I praktiken är det detta institut som avgör vad som skall sprutas på de finländska åkrarna. I Finland är tilliten till EU:s rådgivande organ stor, speciellt hos myndigheterna, här som på andra håll tillpassar man sig de regelverk som EU fastslår.

Då den tyska förbundsdagen, arrangerade en utfrågning om glyfosat fick politikerna överräckt en lista där över 6700 läkare krävde ett förbud mot medlet, läkarna mötte upp i vita rockar bärande på plakat med budskapet om att glyfosat leder till cancer. Också läkarna  var upprörda över fel och brister i BrF:s bedömning. Trots varningarna blev konklusionen från BrF likaväl att glyfosat är ofarligt och det samma menade också EU:s livsmedelstillsyn EFSA.

Men invändningarna fortsatte, 96 vetenskapsmän från 25 länder runt om i världen sände ett öppet brev till EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis där det pekade på alvarliga brister i EFSA:s bedömning och använde sig till och med av så starka ord som vetenskapligt oacceptabelt . Alla varningar från professionellt håll måste ha gett kommissionen mycket kalla fötter, EU skulle ha varit färdig med det nya godkännandet av glyfosat före nyår men avgörelsen blev utsatt till ett halvår.
Summan av  folkligt engagemang , ny vetenskaplig kunskap och professionella protester påverkade Bryssel, det bevisar att det lönar sig att engagera sig för ett giftfritt lantbruk, först är det en massa småsteg mot en uppenbarligen enorm övermakt som måste tas men så plötsligt lossnar det. Glyfosat är inte ännu borta från finländska och europeiska åkrar men det är häpnadsväckande att EU är mindre tvärsäker på sin sak.

Det hävdas att inget bekämpningsmedel är så grundligt utforskat som glyfosat. Medlet har dessutom blivit använt i över 40 år utan att ha gett några som helst påvisbara skador eller synliga biverkningar. Men så visar det sig att medlet ändå kan vara både farligt och skadligt och att det är en hel del som vi inte vet, som t.ex. i vilken grad hjälpmedlen som ingår i bekämpningsmedlet kan bidra till att skada både hälsa och miljö. Vi behöver tydligen ännu mera forskning kring detta, en ekonomiskt oberoende forskning.

I situationer som denna, när experter är oeniga är det en allmän politisk beslutsgång om att ”försiktighetsprincipen” skall användas, en princip som gäller i Finland och hela EU.  Att använda sig av försiktighetsprincipen är ett ansvar myndigheterna är pålagda inför sin befolkning.

Glyfosat är en miljardindustri där stora ekonomiska intressen står på spel för det koncerner som producerar dessa bekämpningsmedel och stora koncerner har stor makt, Jordbrukslobbarna belägrar kommissionen i Bryssel och då blir ”försiktighetsprincipen” fort och snabbt överkörd.

Det handlar inte bara om folks hälsa, det handlar också om livet på jorden. Glyfosat är designat till att döda. Forskningen på detta område är ännu bara i startgropen, en näve god matjord innehåller flera mikroorganismer än det finns människor på hela jordklotet, vi vet allt för lite om vad glyfosat gör med dessa organismer och vad gör medlet med mikroorganismerna till djurens och människans matsmältningssystem? Bägge delar handlar om biologiskt mångfald och samspel mellan allt som lever.

Hur mycket glyfosat har vi i kroppen? Engagerade medborgare i den lilla nordtyska staden Klein Jasedow frågade myndigheterna men fick inget svar. De förstod fort att det måste själva reda ut detta. För många år sedan hade man startat borgarinitiativet ”Landwende”  för att kämpa mot ett annat bekämpningsmedel som blev sprutat på åkrar runt omkring där man bodde. År 2015 startade de projekt Urinale 2015, ett projekt som gav folk möjligheten till att undersöka hur mycket glyfosat man hade i urinen, folk från hela Tyskland sände in prover. Landwende samarbetade med professor Monika Krüger och laboratoriet Bio Check och det var möjligt att testa över två tusen av proven.  Hela 99,6 procent av alla prov var belastade med glyfosat, i praktiken betyder det att alla har glyfosat i sig. I över 79 procent av proven låg glyfosatnivån från 5 till över 42 gånger över gränsnivån för dricksvatten och detta var alarmerande resultat ingen kunde argumentera mot.  Folk som arbetar i lantbruket, med andra ord bönderna själva var mycket utsatta och mest tankeväckande är att barn och ungdom är mest belastade av dem alla, resultaten var som det på forskarspråk heter signifikanta och undersökningen utgör det  hittills största datagrundlaget i världen om glyfosat i urin. Själv om detta berörde ett medel som varit på marknaden sedan 1970-talet så bidrog rapporten med sitt ursprung i ett engagemang från ett litet lokalsamfund att EU utsatte avgörelsen om glyfosatets framtid ännu en gång.

Man skulle kunna tro att glyfosat skiljs ut ur kroppen men så enkelt är det inte enligt professor Krüger: bara en tredjedel av glyfosat skiljs ut, resten blir kvar i kroppens matsmältningssystem och påverkar med all sannolikhet balansen där.  Professor Krüger, veterinär och biolog vet från undersökningar av djur att det är ett sammanhang mellan glyfosat i urin och bestämda fysiologiska felfunktioner, livslängd, fruktbarhet och mag-tarmfloran påverkas. Missbildade grisungar visar sig ha glyfosat i muskler och inre organ. Krüger har också varit väldigt upptagen av mystiska dödsfall bland kor och ett möjligt sammanhang med för stort förbruk av importerat och glyfosat besprutad GMO-soja. Poänget med glyfosat är att stoppa plantor från att växa, genom av att blockera ett bestämt enzymsystem.  Alla som har besprutat sin åker vet hur den ser ut efteråt, ingenting växer på den åkern, den är bokstavligt talat steril.

Urinal 2015 undersökningen har påvisat att vi inte är skyddade mot glyfosat även om vi bara äter ekologisk mat, även om de som äter bara ekologisk mat har mindre mängder glyfosat i sig, tyder detta ändå på att vi får i oss medlet på olika sätt och inte bara genom maten.  Finns glyfosat överallt runt omkring oss? För varje svar dyker det upp nya obesvarade frågor. Folk har vaknat, på en frågeundersökning i EU:s fem största jordbruksland: Spanien, Italien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland framgick det att 64 procent av befolkningen ville förbjuda glyfosat medan 9 procent var för användandet av det samma. Glyfosat epoken kan vara på väg mot sitt slut, men användandet av detta medel under en så lång tid kan visa sig vara ett hasardspel med allt som lever, naturen, jorden, dricksvattnet och vi människor.

Blogginlägget är en delvis översättning av Journalisten Kari Gåsvatns artikel i tidningen REN MAT 2016.

Den 24 juni 2016 skall man i Bryssel ännu en gång avgöra glyfosatets framtid, skall medlet få förnyad godkännelse att användas i lantbruket skall avgöras bland tjänstemännen. Dessa tjänstemänn vet ingenting om varken glyfosat eller lantbruk och vänder näsan efter vart det blåser, men som det så många gånger förr blivit bevisat kan vi alla påverka deras beslut genom av att skapa folkligt motstånd. Säg din mening här och nu:




Bon appetit




Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen