Dronning Mauds fromasje, Haugesunds desserten.

Den bomulls mjuka och äggskalsfärgade Norska desserten finner man på varje konfirmationsbord i trakterna runt omkring Haugesund och som namnet antyder så har fromagen ett kungligt upphov. Receptet kan spåras tillbaka till 1872 och bakom det receptet står en okänd kock från Haugesund, det är också därför desserten först kallades för Haugesund desserten.

Haugesunds husmors skola serverade denna lokala härlighet då Drottning Maud och Kung Haakon besökte staden under Kröningsfärden år 1906. Alla vet vi hur smal om midjan Drottning Maud var men ändå lär hon ha tyckt om denna fullspäckade kaloribomb till dessert så mycket att den döptes om till hennes ära, och än i denna dag som är bär den hennes namn. Dronning Mauds Fromasje (fromage). I dag räknas den närmast som en nationell egendom och en matskatt som blivit ett fast inslag i både konfirmationer och bröllop, och inte minst en obligatorisk njutning under julen i det allra flesta norska hem.

Receptet är för 8 personer

Ingredienser:

5 stora ägg

5 msk socker

5 gelatinplattor

2 msk kokande vatten

5 dl vispgrädde

½ dl portvin eller rom

100 g mörk choklad 

1: Börja med att vispa grädden tjock och lägg den därefter i kylen.
2: Riv chokladen fint, (använd en mandelkvarn eller en matberedare med knivar).
3: Blötlägg gelatinbladen i kalt vatten i en skål
4: Vispa äggen samman med sockret till en vit och fluffig konsistens.
5: När ägg och socker är färdig vispat, klämmer du vattnet ur gelatinbladen och låter dem smälta i en kastrull med 2 msk kokande vatten, häll så den varma gelatinblandningen över i ägg-sockerblandningen medan du fortsätter att vispa på låg hastighet om du använder en elvisp, det här gör du för att gelatinblandningen skall blandas gott och jämnt in i ägg.sockerblandningen.
6: Ta fram vispgrädden ur kylskåpet och blanda ner den ordentligt i ägg-sockerblandningen.

Ta så fram en stor dessertskål, helst av glas för då ser du alla det lag som desserten består av, och häll 1/3 av fromagen i skålen, strö över en del av den finhackade rivna chokladen, fortsätt så med två lag till och överst på toppen avslutar du med resterna av chokladen och vill du kan du även pynta med färska hallon och blåbär när de är i säsong. Jag pyntade också min fromage med några maräng toppar.

Ställ fromagen i kylskåpet i minst 4 timmar eller allra bäst blir den om du gör den dagen före och låter den stå över natten i kylskåpet.

Bon appetit

GMO-genmanipulerad mat

GMO är att offra världen på teknologins altare för att någon skall tjäna pengar på det.

En genmodifierad organism GMO är en organism som har fått sitt DNA ändrat. Vanligen görs detta genom av att lägga till DNA från en annan organism, från en bakterie, planta, ett virus eller ett djur och man vet aldrig på förhand vad resultatet av en genmodifiering kommer att bli. Det kan ta lång tid fören effekten av genmanipuleringen visar sig.

GMO handlar inte om att få bättre mat, men om dominans och förtjänst. Resultatet av GMO och modern avlingsmetodik ser vi ibland annat i världens mest bisarra nötkreatur, nämligen, Belgien Blue tjurar. Stackars djur som manipulerats till detta liv, ett liv helt utan respekt och som därefter slaktas till mat för människor som är fullständigt tanke och reflektionslösa, jag vill i varje fall veta hur mitt kött har mått fören jag äter det.

Tekniken för att laga genetiskt manipulerade organismer beskrivs normalt som en process där DNA blir ändrat i laboratorium, eller använd i kombination med traditionell avling, medicinering och hormoner. Resultatet kan bli unika arter av djur som sedan kan patenteras på bekostnad av djurens välfärd och med ett enda mål, optimerat för vinst.

Industrin som lagar GMO produkter vill inte avslöja vad det håller på med och försöker in i det längsta att undgå märka sina varor så att man inte vet vad man får. En världs täckande näringsmedelskontroll är nu nästan uppnådd då man har reducerat mångfald av frö med användandet av GMO frön från alla de stora avlingarna som soja, majs, ris, vete och andra frön.

Den världsomspännande handlingsplanen Agenda21 är satt i kraft för att skaffa en översikt över och kontrollera allt land, allt vatten, alla mineraler, alla byggningar, alla produktionsmedel, all energi, alla plantor, alla djur, all utbildning, all information och alla människor i hela världen.

Ett handelsavtal TPP för 12 länder i stillahavsområdet är nyligen ingått och huvudförhandlaren för USA är den tidigare Monsato lobbyisten Islam Siddique. Till saken hör också att USA har godkänt användandet av GMO mat, och vill att alla andra länder som förhandlar gör det samma och förenar sig med de amerikanska reglerna för GMO. Ett anslag är att ungefär 70 % av all mat i USA är genmodifierad. Om sådana handelsavtal blir normen vill inte bara kontrollen över maten, men också vår hälsa, vår miljö och våra finansiella system vara i händerna på transnationella företag.

Två viktiga egenskaper som gäller för allt det genmodifierade omkring i världen är att det skall ha: motstånd mot insekter och okänslighet mot Glyfosat baserade herbicider varav ett är känt som Roundup, en bästsäljande produkt från Monsanto som lekande lätt avlägsnar allt grönt från din trädgård.

I 1974 blev ett nytt insektdödande medel kallat Roundup släppt ut på marknaden. De skulle avlägsna allt ogräs utan att skada någon… Så blev majssocker gjort till det vanligaste sötningsmedlet i industrimat, så kom rättningslinjerna för sund mat i USA som otroligt nog gav sitt stöd för bruket av detta sötningsmedel. Nu är detta också på väg till oss i Europa och inte minst till Finland på grund av det frihandelsavtal vi skall underteckna, eller redan har undertecknat med USA. Och allt med hjälp av genmanipulerad mat, inklusive majs baserat på inget mindre än just Roundup.

Glyfosat förgiftar allt under sin väg, bortsett från de plantor som är genmodifierade för att motstå det. Glyfosat baserade ogräsmedel är nu det medel som används mest i hela världen och Glyfosat är en mycket viktig partner för GMO och den växande bioteknologiska industrin. Glyfosat är en bredspektrig herbicid som förstör okritiskt, inte genom av att döda växter direkt, utan genom att koppla upp tillgången till väsentliga näringsämnen. På grund av att medlet Roundup har denna effektiva smygande funktion så har medlet blivit sålt som en relativt godartad ersättning för det tidigare förödandet dioxsin baserade ogräsmedlen.

Men en mängd experimentella data har nu påvisat att Glyfosat och de genmanipulerade matvarorna utgör en alvarlig fara för vår hälsa. När flera faktorer i Glyfosat verkar samman bidrar de till att öka risken och en av dessa är det såkallade ”andra” ingredienserna som används för att göra Glyfosat mera potent. Forskare har funnit, t.ex. att navelsträngens celler skadas men sådana här riskrapporter har ganska bekvämt ignorerats.

Roundup resistenta odlingar undgår å bli dödade av glyfosat , men det undgår inte absorberingen av medlet i sina vävnader. Herbicidtoleranta odlingar har betydligt högre nivåer med rester av ogräsmedel i sig än vad andra odlingar, faktiskt så har många länder blivit tvungna att öka sina lagligen tillåtna nivåer med upp till 50 gånger högre än vad som ansetts normalt.

För att tillmötesgå införsel av GMO odling i EU vill ”rester” av ogräsmedlet Roundup i mat bli tillåtet att få stiga 100 – 150 gånger över normal nivå om ett nytt förslag från Monsanto blir godkänt. I mellantiden har herbicid toleranta ”super ogräs” tillpassat sig det ännu mera toxiska doserna och nya giftigare kemikalier skall till för att dräpa plantorna.

Mänskliga enzymer blir påverkade av Glyfosat på samma vis som plantornas enzymer blir det. Kemikalierna blockerar upptaget av mangan och andra viktiga mineraler och utan dessa viktiga mineraler kan vi inte smälta maten på rätt sätt. Det bidrar till att förklara den ökande epidemin av fetma i USA där folk äter och äter och äter för att försöka få i sig det näringsämnen man så absolut behöver men som rätt och slätt inte finns i den maten de stoppar i sig.

Seeds of Death

https://www.youtube.com/watch?v=aFVF3MJNOHg#action=share

Bon appetit

Den offentliga måltiden

Offentlig Matfostran…

Gastronomisk forskning har för länge sedan kunnat fastlägga och påvisa att upptäckten av smaker och matvanor läggs i barndomen, alltså i de tidiga åren av våra liv och när vi vet detta är det ändå ganska så märkvärdigt att måltiden får relativt liten plats på grundskolan där barnen trots allt uppehåller sig så många timmar - varje veckodag.

Självklart har hem och familj det grundläggande ansvaret för barns kosthåll, men tänk på att när så många måltider intas i grundskolan så har faktiskt skolan ett stort inflytande på barns matvanor, kosthåll och hälsa.

Med en tillfredsställande kunskapsnivå i att tillreda mat, som de allra flesta som jobbar i ett skolkök antagligen har, så är också matlagning den aktivitet som väcker störst känslor på skolan och som samtidigt, om det görs rätt och riktigt, också är någonting som berör barnens nyfikenhet allra mest.  Det är upp till det ansvariga att välja riktig mat, berätta historier runt maten och lära barnen goda och sunda matvanor som det senare i livet har stor nytta av, skolan har, för att säga det ganska så milt, ett stort måltidsfostrande ansvar, minst lika stort som hem och föräldrar har.

För att laga god och näringsrik mat krävs det ingen specialkompetens men det hjälper självklart att åtminstone vara intresserad i att laga mat. Kökspersonalen och alla det involverade i skolmaten bör alltså ha en stor portion av intresse för vad det håller på med, för därigenom inspirerar det både varandra och barnen på skolan, det ger en matglädje som smittar av sig.

Barn rynkar sällan och nästan aldrig på näsan till mat om det själva fått vara med om att bli involverade i den eller om maten har blivit presenterade av en inspirationsrik personal, det är otroligt viktigt att kökspersonalen visar sin glädje över att laga maten för barnen, och att det gör det för att barnen skall må bra på skolan, barnen förstår nämligen det här bättre än vi tror även om det inte alltid ger konkreta yttryck för det.

För att skapa denna matglädje är det också ytterst viktigt att barnen får veta varifrån maten/ råvaran kommer och att det får se sammanhanget. Årets rytmer och säsonger är en viktig del av all måltidsfostran och borde även ingå i de dagliga göromålen som undervisningen på skolan. Rena och goda råvaror utan hel och halvfabrikat är basen för en sund och god måltidsfostran skolan måste ta till sig. Det är inte så svårt att laga mat från grunden när man gör det enkelt för sig, och med den maskinpark skolköken idag har till sitt förfogande blir denna uppgift näst intill en barnlek.

Jag hoppas att de som är involverade i skolmaten hemma i Finland tänker på detta nästa gång man är i färd med att sätta upp en strategiplan för hur man kan förbättra skolmåltiderna.  

Bon appetit