Christians mat och minnen. Min kokbok på nätet.: Dag 2 Trondheim.

söndag 14 juni 2009

Dag 2 Trondheim.

"Aqua vitae"

Det heliga vattnet

I 1531 fick ärkebiskopen i Trondheim en flaska brännvin med ett
följebrev där det stod; " Jag sänder Deres Nåde en flaske av et
vann som kalles Aqua vitae. Dette vannet kurerer alle slags indre
sykdomer som mennesket må lide av." Det latinska namnet
betyder då just "Livets vatten",och det första århundraden var
det en föreskriven medicin mot reumatism, smärtor under
födslar, mot tröga magar, förkylningar, kallbrand och löss.
Timmermän som arbetade i det djupa skogarna fick med sig
flaskor av akvavit för att ha någonting att dricka som inte frös till
is medan de arbetade i den kalla vinterkylan, och bönder tog sig
gärna en liten sup förrän det gick på jobbet. (Därifrån kommer
även benämningen att ta sig ett järn). Det tok sin tid innan
myndigheterna upptäckte att "livets vatten" även hade negativa
verkningar, och det första stegen till att göra någonting åt saken
blev tagna, men innan den tiden hade akvaviten blivit en del av
den skandinaviska folksjälen, och hemmalagade varianter blev
lagade i de tusen hemmbränningsanlägg runt om i Norden.

Idag är Akvaviten mera känd som en krydda och ett tillbehör till
sillarna, den kallrökta laxen och spekematen, ( spekemat, norska
korvar, torkat och saltat lammkött och andra charkuterier) eller
så kan den smaksätta en hel del olika geléer. I nord Trøndelag som
Trondheim hör till är den såkallade raspebollen om inte en stor
delikatess så i varje fall en traditionell rätt med anor tillbaka i tid.

Arve Tellefsen, en av världens kändaste violinister, musik-
professor och matälskare har gett uttryck för att "Klubben" som
den heter i Trondheim är en sällsynt vara på gourme-
restaurangernas menyer världen över, och även om den här
" potatisbollen", inte heller här i Norge anses som någon
kulinarisk fröjd, med undantag för det hem där den haft sin plats
i generationer, så är den trots allt en nationalrätt man inte kan
överse.

Tellefsen påstår vidar att "klubben" är lika god antingen den kallas
för "raspebolle" eller "Tröndersk klubb". Med ett gott smält smör
och getost på toppen är det en festmåltid för gourmander.

Klubb a la Trondheim

3/4 kg rå potatis
2 st kokta kalla potatisar
1½- 2 dl kornmjöl
½ dl vetemjöl
100 g saltat sidfläsk eller beacon
Smör, salt och getost

1: Skala potatisen och riv dem på rivjärneys finaste del. Mosa den
kokta potatisen, blanda samman med det övriga ingredienserna
och tillsätt 1 tsk salt.

2: Skär fläsket eller beaconet i små tärningar. Potatisdegen formas
till runda bollar i en storlek av en normal potatis storlek. Laga en
grop i varje "klubb" och lägg en fläsk tärning in i. Foema dem igen
så att det blir runda och fina sleta bollar ( klubbor).

3: Koka upp rikligt med vatten och tillsätt 2 tsk med salt per liter
vatten. Lägg klubben i det kokande vattnet och sänk värmen
samtidigt. Låt dem småsjuda tills det flyter upp och därefter ännu
i 15-20 minuter. Serveras med smält smör och en bit getost.

Bon apetité

2 kommentarer:

Anonym sa...: Härlig husmanskost! Ölands kroppkakor är ju samma rätt, fast getosten byts ut mot lingon. Intressant att se både skillnader och likheter i de nordiska köken. Tack för det! //Pärlan; 15 juni 2009 kl. 13:39
Christian Tikkanen sa...: Jo du, Ölands nationalrätt, kroppkakan en landskapsrätt som är rakt på sak utan krusiduller och svåra metoder, och som du nämner en släkting till den Norska Raspebollen eller "klubben" och recepten så nära varandra i likhet att man undrar om inte våra förfäder ändå har haft en stor släkt som spridit sig utanför landsgränserna och därigenom också "smuglat" in i andra land mången maträtt...och som i en del av detta också kroppkakan eller Raspebollen ? Här har vi någonting att bita i !; 16 juni 2009 kl. 00:27

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)

För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk, fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.