torsdag 6 augusti 2009

Livskamrat


Då någon frågar mig vad jag anser vara kökets viktigaste redskap
så blir det utan tvivel, kniven, den är det viktigaste redskapet i
hela köket, och för oss kockar är kniven en förutsättning för att
överhuvudtaget någonting skall bli gjort i köksregionerna, utan
kniv är vi kockar värdelösa och helt utelämnade. Tänk er själv ett
kök där inga knivar skulle finnas, hur mycket av det vanligaste
kökssysslorna skulle vi klara av, skära bröd, tranchera eller skära
kött i bitar, osv, osv, det skulle bara inte gå att få allt detta gjort.

Kockens bästa vän har någon sagt, jovisst, absolut, och dessutom
den vän som bör få den bästa omvårdnad och tillsyn. Kniven skall
vårdas och skötas precis lika kärleksfullt som om den var dit eget
barn, och aldrig egentligen överlåtas åt någon annan, inte ens till
din närmaste kollega eller familjebekant, och anledningen är sist
och slutligen ganska så enkel, för oss kockar är en välslipad och i
fullständigt skick varande kniv en självklarhet, vi slipar den allra
helst själv och alla har vi vår lite egna metod att göra det på och
framförallt vår egna vinkling på själva slipandet, en slags egen
signatur på kniven, och skulle det var så att någon annan med sin
egna slipmetod gick lös på min eller din kniv skulle den med all
säkerhet vara obruklig för oss, just därför att det är inte vårt, ditt
eller mitt avtryck i själva slipningen.

När och hur en kniv skall slipas skall jag återkomma till senare.
Det som är viktigt för att dina och mina knivar skall kunna hålla
sig vassa och i gott skick är att det aldrig slängs i bordslådan att
ligga med alla andra knivar huller om buller, det är rena själv-
mordet för både kniven och dig själv. Den vassa ytan på kniven
skall aldrig komma i kontakt med en annan metallyta, helst inte
ens i misstag, det kan ödelägga den helt.

För mig betyder det att ha en ordentlig och välslipad kniv det
samma som att få ha kvar mitt arbete, sköter jag det ordentligt
och precist så har jag en trygg arbetsplats, det samma gäller för
din kniv, sköter du om den varje dag, slipar den och bevarar den
på tillbörlig sätt, inte nedkastad i någon kökslåda, så har du
glädje av den om inte till livets slut så i alla fall inte långt ifrån.

Mina knivar vaktar jag som en hök och aldrig att jag skulle ens
låta någon få låna dem, det är lika värdefulla och dyrbara som
den ädlaste diamant, allra helst så vaktar man dem dygnet
runt, ja det är så man nästa också sover med sin kniv, och det
om någonting borde markera hur viktigt redskap en kniv är.

Jag har genom årens lopp rest och färdats mycket och alla det
gånger man planerat en resa eller utfärd så har kniven varit
en av det absoluta måsten på resan, lika självklart som att den
egna stekpannan skall få följa med på turen, så har kniven
varit det verktyg som först hamnat i bagaget, idag mera en
omöjlighet om du skall ut och flyga, av förståeliga skäl, men
det hände att både stekpannan av koppar och någon av mina
bästa knivar varit ute och flugit, både till Frankrike, Grekland
och andra ställen, reskamrater som alltid hållit vad det lovat
och gett sitt bästa.

Den bästa kniven är den kniv som du har hela ditt liv och även
om den kanske är det dyrbaraste du har så är den ändå gjord
för att användas. Jag kan inte låta bli att citera ur Tore
Wretmans bok Mat & Minnen, om den kinesiske fursten och
hans styckmästare, där beskrivs det i detalj om styckning av
en oxe och Wretman undrar om en så banal sak som en
styckning av en oxe kan ges skönare poetisk form än just den
här texten, och jag håller fullständigt med om det, dessutom
beskriver det också hanteringen av din kniv. Texten är så
pass vacker och poetisk att det går inte att riva lös några
brottstycken ur den utan den behöver återges fullständig,
så därför ursäktar jag mig nu redan här om detta blogg-
inlägg känns allt för långt, det kan inte hjälpas:


Chuang Tzu:
Levnadsvisdom:
Den Kinesiske fursten och
hans styckmästare

" Furst Wen-Huis köksmästare var i färd med att stycka en
oxe. Varje grepp av hans hand, varje lyft med hans skuldra,
varje spjärn med hans fot, varje tryck med hans knä, varje
visch! då han slet isär köttet, varje vin av hans kniv, allt gick
i fullkomlig takt likt dansen Mullbärslunden, likt stämmornas
samklang i musiken Ching Shou.
' Utomordentligt!' ropade furst Wen-Hui. ' Kan skickligheten
nå en sådan höjd?'
Köksmästaren lade bort kniven och sade: 'Din tjänare finner
behag i Tao, vilket är förmer än skicklighet. När jag först gav
mig till att stycka oxar såg jag blott oxkroppen i dess helhet
framför mig. Efter tre år i yrket såg jag inte längre hela oxen.
Och nu går jag till verket med mitt sinnelag och inte med min
syn. Då sinnenas uppsikt är bortkopplad kan sinnelaget verka.
Jag förlitar mig på naturens ordning och banar mig fram
genom de större ledgångarna och det stora håligheterna, i det
att jag anpassar mig efter oxens verkliga byggnad.
Aldrig rör jag vid brosk och senor, än mindre försöker jag
skära genom grova ben.
En skicklig köksmästare får byta kniv en gång om året, ty
han skär. En medelmåttig köksmästare får byta kniv en
gång i månaden, ty han hackar. Men din tjänare har haft
denna kniv i nitton år , och fast jag styckat flera tusen oxar
är eggen såsom hade den nyss kommit från slipstenen. Ty i
lederna finns det alltid mellanrum, och kniveggen har ingen
tjocklek. Det gäller bara att föra in denna brist på tjocklek i
springorna; hur lätt är det inte att röra eggen där det finns
så gott om utrymme! Därför har jag kunnat hålla min kniv
skarp i nitton år såsom hade den nyss kommit från slip-
stenen. Inte desto mindre händer det att jag kommer till
beniga ställen där jag möter svårigheter. Då tar jag mig
väl i akt. Jag ser noga efter, jag hejdar min hand,och
försiktigt för jag in kniven. Knack! så går stycket loss likt
en jordklump som faller till marken. Med kniven i min hand
rätar jag på mig och står där och betraktar stolt mitt verk.
Därpå gör jag ren min kniv och sticker den i slidan.'
Furst Wen-Hui sade: 'Utmärkt! Av min köksmästares ord
har jag lärt hur jag skall ta var på mitt liv.' "

Här kan ni surfa in bland det bästa av det bästa i knivväg:


Bon apetité

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge