lördag 5 juni 2010

Skolmaten, dens betydelse och framtid! ???



Norges kändaste staty, den arga pojken, "Sinna tagen, får vara en
avbild över den frustration och ilska jag känner inför skolmaten och hur den behandlas.


Ett typiskt exempel på mat som saknar allt det elementära i gastronomi är mat som görs på halvfabrikat eller på den så populära färdigmaten. Mat som saknar både smak, karaktär, stil, ärlighet, sensualitet, äkthet och värst av allt är helt utan kärlek och omsorg lagad, Det är vad skolmat i dagens Finland  presenterar för eleverna, och även om den med bästa helhjärtade vilja skulle försöka smaksättas av personal runt om i landet, så är den ett alldeles förfärligt exempel, och efter omständigheterna verkar det som något slags påtvingad panikartad nödlösning, som på inga vis eller villkor är ett föredömligt exempel på god mat, även om den kunde vara hur billig som helst, tyvärr! Och är halvfabrikat då så mycket billigare än handgjort? Svaret är nej, och det vet både industrin, skolan, personalen och Politikerna lika bra som vem annan som helst som kan räkna lite. I restaurangvärlden är det förenligt med god ekonomi och fair play att kunna använda råvaror av högsta kvalitet för det innebär att du också kan utnyttja råvaran maximalt. Att du har yrkeskunnigt folk som hanterar dessa råvaror och fram för allt känner till råvarans betydelse för maten, kocken skall förutom att han skall laga god och näringsrik samt mättande mat även känna till råvarans egenskaper, syften och användningsområde och hur han/hon på bästa sätt, som sagt, kan utnyttja den maximalt, det ger en sund och vinstbärande ekonomin i det hela, och det kommer skolköken inte ens i närheten av med det system de nu körs. Vill man vara riktigt fräck, vilket jag också är, så kan man påstå att inbesparningarna på skolmaten är en räcke resultat av dåligt gjort arbete av dåligt utbildad personal med dålig ekonomisk insikt i råvaruhantering och mat generellt.

Som säkert många redan märkt så är min förundran och bekymring över den finländska skolmaten stor, tänk att man i ett land som Finland, där utbildningsnivån och det pedagogiska kunnandet anses vara bland världens bästa, och att barnen får i våra Finländska skolor enligt utländska uttalanden, en så grundlig och tillrättalagd undervisning att man med avundsjuka ser på den i övriga delar av världen, hur är det då samtidigt möjligt att servera denna slags industriella skitmat åt våra barn, som är vårt lands framtid....det är mer än sorgligt och vittnar bara om en endaste sak, och det är att vi i dagens samhälle bryr oss lite om framtiden, om överhuvudtaget alls ! Och vad värre är, bryr vi oss i det minsta om vad vi stoppar i våra barn.  Men någon/några kämpar ändå för en bättre tillvaro för den Finländska skolmaten och det är glädjande samtidigt som jag personligen också vill framföra följande:  förhoppningsvis görs det inte förgäves!

Skolmaten har nu behandlats i snart ett tiotal år i både debatter, media och tidningsspalter landet över, och det som varje gång slår mig är hur lite vi lyssnar till dem som problemställningen egentligen berör mest, nämligen, barnen/ eleverna, vem skall föra deras talan inför en alltid så ointresserad skara människor, politikerna och skolledningen, som ändå aldrig vill höra på någonting annat än sin egen röst. Det är märkligt hur vi människor är funtade, så fort det handlar om ekonomi lägger vi allt annat åt sidan, ja, till och med våra egna barn blir värderade som mindre värdefulla. Kan vi ha de så här? Vill vi ha det så här?

Så vill jag också påkalla lite av uppmärksamheten till en annan aspekt i saken, jag har hört någon har en gång sagt att det är konstigt att många verkar tycka att hemmagjord mat gör en till hedersknyffel som förälder, och att denna någon bjuder sorglöst färdigmat till familjen av orsaker som kännetecknar en tidsbrist i familjen, att  vardagsturbulensen och hobbyn gör att logistiken kräver rappa tag...Denna någon och alla andra också för den delen bör dock emellertid komma ihåg en sak, att någon hedersknyffel till förälder blir man inte bara av att laga maten varken som hemmagjord eller som halvfabrikat, om eller ens som färdigmat via mickron i detta avsende, hedersknyffel till förälder blir man först den dagen då man KAN utan omsvep, ärligt och uppriktigt ge måltiden en chans att vara hedersgäst i ens egna hem, dvs, att man ger måltiden och alla runt omkring själva måltiden en chans att kunna tillbringa tiden tillsammans utan tidspress, att man oavsett vad man lagat och äter, faktiskt ger hela familjen chansen att äta måltiden tillsammans, alla på en gång, och inte i skift som så många familjer gör det idag, först då när allt detta faller på plats kan man kalla sig för en hedersknyffel till förälder och påstå att man har en etiskt och filosofiskt riktig matfostran. ( och detta gäller i lika hög grad även för skolan).

Och så är det nu då en gång för alla så att det oundvikliga faktum är att handgjord och från grunden av lagad mat är hälsosammare och näringsrikare mat än den fabriks lagade, inget halvfabrikat kan mäta sig med den handgjorda i näringsrikedom och hälsosamhet, sinnlighet och smakfullhet det kan man ta fram en oändlig massa kalla fakta om. Jag blir lite chockad av att man utan några som helst tvivel och omsvep kan förespråka den teorin bland en del människor att man skall sänka på matstandarden i hemmet så kanske knorrandet över skolmaten skulle sluta och man åt den med nöje, säkert sant, men vad för en slags smörja till tankar är detta, när inte ens skolan klarar av att ge barnen sina en regelrätt näringsmässigt tillrättalagd måltid, vilket trots allt är inskrivet i den Finländska grundlagen men som några väljer att tolka på sitt sätt,  och då halvfabrikaten och den industriellt tillverkade måltiden är vardagsmat, där alla näringsämnen, mineraler, vitaminer od, har för längesedan förångats bort i processen eller slukats upp av golvsilen, så hur skulle det då ens finnas en chans för barnen att kunna få det någon annanstans om också hemmet skall förespråka den här formen av, "rappa tag", som nu en del vill föra fram, det vittnar bara om en stor nonchalans mot ens egna familj, och värst av allt mot ens egna barn, och det tror jag nog ingen med vett och vilja är kapabel till att föra fram som ett föredömligt exempel på god och fin matkultur ens  i hemmet eller på skolan. Eller finns det faktiskt de som skiter fullständigt i vad barnen får för mat, eller rättare sagt blir serverade för en smörja.

Att man inte gillar att stå i köket är ingen godtagbar ursäkt för att låta barnen känna på den enklaste lösningen till en måltid, det är att nedvärdera sina egna barns eventuella vilja till nya smaksupplevelser, det är att med vett och vilja låta barnen gå miste om så mycket mera intressant i matens underbara värld, tyvärr, och de föräldrar som väljer den vägen kallar jag för lättvindiga och ovärdiga sin roll som förälder. Och det samma gäller i allra högsta grad för skolans del, matfostran bör och skall även där bidra till att barnen/ eleverna får en njutbar upplevelse av maten det stoppar i sig, det är en rättighet som vi alla har och borde vara en självklarhet för våra barn, inte sant ? 




2 kommentarer:

Nina (Flo) sa...

Jag håller med dig Christian. Jag tror jag ska länka till det här inlägget när jag nångång behandlar skolmaten i min blogg, för du har skrivit en stor del av det som jag vill säga också! Är det OK?

Hårda ord, men sanna. För ett drygt år sedan besökte jag mina barns skolkök, och epostade några varv med personerna som ansvarar för menyerna etc. på staden, samt med skolans rektor.

OK - maten är ganska eländig. Jag har smakat på den en gång i våras när jag tillbringade en halv dag på förskolan, och jag hade otrevlig smak i munnen en timme efteråt. Det var nånslags kycklingpasta.

Problemet i sin kärna, som jag ser det: Processad mat är SKENBART billig. Långt processad mat KAN ju inte påriktigt vara billigare än t.ex. färska, vinterlagrade rotsaker...!? DÄR är problemet. Mänskorna på staden kan inte se helheten. Så där kort uttryckt.

Christian Tikkanen sa...

Du har nog så rätt och visst får du länka till det här inlägget helt fritt. För att nu ännu lite spinna vidare på den här tråden så kan man ju också tillägga att även om nu de flesta skolkök idag är koncentrerade till större enheter så kallade centralkök så får det mig att undra över vad för slags personal som där jobbar, har det verkligen någon utbildning eller är det bara spillning som där jobbar, inspiration och innovation saknas totalt i den skaran av personal, om det är chefernas eller den på golvet varande personalens fel skall jag inte uttala mig om ännu men starka åsikter har jag som jag står för fullständigt. Man får ju börja undra när en del måltider från dessa centralkök ser ut som den sämsta smörja jag inte ens skulle vilja ge min hund eller värsta fiende, och detta serveras våra barn, det är skamligt och värst är dessa som påstår sig veta bättre och anser att skolmaten inte felas någonting, men de är ju också de som är det sämsta föräldrarna av dem alla att ha med barn och mat att göra, de är de som väljer Mc Donalds före handgjort och hemmagjort och är de som väljer att äta i skift i familjen. De är de så kallade Nyhjälplösa stackarna. Oj du jag skulle kunna föreläsa om detta ämne i veckor och år och ändå inte bli trött på det, skolmaten står mitt hjärta nära, eller rättare sagt elevernas rätt till en ordentlig måltid står mitt hjärta allra närmast. Länka på som sagt du bara, och mina åsikter tar inte slut här det finns från förr en hel del du kan hitta under rubriken skolmat om du söker i min blogg och mera lär det nog komma.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge