söndag 26 september 2010

Skolmaten och god etik

Jag kan aldrig sluta att förundras över hur illa det har blivit med mathushållningen i både skolorna och åldringsvården i Finland. Det verkar som om man inte har den mista lilla respekt för varken ungomar eller åldringar när det kommer an på vad slags mat det serveras, och inte bara det, även hur den tillreds och hanteras. Att man lägger ned stor möda och tid på att åstadkomma en lindrigt sagt, urussel smörja åt våra barn, ungdomar och åldringar är en katastrof. Vad värre är så tycks även kökspersonalen bidra till att denna katastrof bara fortsätter. Jag kan inte ens med den livligaste och största fantasi komma på varför kökspersonal i skolkök och i åldringsvårdens kök beter sig som det gör, hur kan det överhuvudtaget ansee sig göra samhället en tjänst när det serverar denna smörja till mat åt våra medmänniskor.

Smörja kallar jag det för att den mat som serveras inte innehåller något av det goda, näringsrika eller ens hälsosamma som man vill förbinda med riktig mat, och jag har i ett antal gånger redan, med risk för att påstås vara tjatig, påpekat att skolmaten skall enligt rekomendationer från Statens näringsdelegation vara en " regel-rätt och mångsidigt tillrätta lagd näringsrik kost". Frågan är hur näringsrik och hälsosam är den mat som serveras då vi vet att den är framställd industriellt och serveras antingen som ett halvfabrikat eller färdigmat, mat som blivit utsatt för både kemiska och fysiska belastningar, belastningar som gjort den allt annat än hälsosam, ordspråket: "Kemikalier; Ohälsosamma substanser med vilka man bygger den moderna maten." är ett nog så sant påstående i dag och syns speciellt i skolköken och mathållningen för våra
åldringar.

Tore Wretman framhöll på sin tid, då han förundrade sig över den Svenska skolmaten och mathållningen för pensionärerna att det fordras en total attitydförändring hos det Svenska folket och han begrundade de på det att när två matområden som hör till de allra viktigaste, skolbespisningen och mathållningen för pensionärerna, försummats på ett så märkvärdigt sätt bör det just ske en total attitydförändring. Han hade dessutom ett språkbruk som gick hem hos det flesta människor, hans tal och gärning för matens väl i alla former gjorde sitt för att en attitydförändring kunde anas i den Svenska Gastronomin, han påpekade att alla måste begrunda de enkla och oomtvistliga sanningarna att barnen och skolungdomarna är vår framtid och att vi alla kommer att bli pensionärer en vacker dag, om vi lever och får ha hälsan och att därför angår dessa matfrågor alla människor. Och skandalen är desto större när man kan konstatera att mathållningen, givetvis med enstaka strålande
undantag, hanteras så erbarmligt illa.

Vad Tore Wretman kunde konstatera på sin tid i Sverige är i dag en realitet i Finland, en realitet som kunde undvikas om bara den samlade eliten av kokerskor, kosthållschefer, kockar och gastronomer kämpade samman, drog så att säga åt samma håll genom av att i dagligt tal, göromål och beteenden främja den goda etik och filosofi som man förbinder med god gastronomi, något som därigenom även skulle avspegla sig i både skolmaten och mathållningen för just pensionärerna, då kanske man kunde få en bättre syn på maten och inte ge den det orättmätiga stämpel den nu har fått.

4 kommentarer:

M sa...

Menumats talande matautomater är visst det senaste nu för åldringar som bor hemma (fredagens Hbl, Bbl...) Matautomater som kombinerar frys och varmluftsugn och t.om pratar lite grann... Frysta portioner finns för två veckor igången.Portionerna tillverkas på ett företag som specialiserat sig på flygplansmat (Finncatering Ab).
Hemvården i Helsingfors är först med att ta ibruk systemet, ca. 10 andra kommuner har visat intresse.
Suck! Hoppas man själv orkar koka sin egen mat in i det sista så man inte sitter där en vacker dag och pratar med sin pratande matautomat och försöker intala sig att "flygplansmaten" är god.

Christian Tikkanen sa...

Allt detta vittnar om en så stor respektlöshet gentemot våra medmänniskor, kanske din eller min förälder,och värst av allt så är vi själv medskyldiga till allt detta då vi låter de gå näsan förbi. Visst är det bra att man kommit på system för att tillgodose flygplan med mat, där om någonstans är den berättigad av skäl som är relevanta, men när den även skall dras in i åldringsvården har nog den maten tappat luften under vingarna.

Lagers tabberas sa...

Jag vill nog meda att det yttersta ansvaret för skolmatens kvalitet är den ekonomiskt ansvarite, det vill sga skolledaren, rektorn.
Nyligen fick jag exempel på hur en rektor gick in i ett väl fungerande skolkök som precis gjort sig av med allt vad smaksättare och halvfabrikat heter och börjat laga mat på riktigt. Rektorn tillsatte en ny ansvarig för köket efter att ha avsatt kökschefen utan förhandling. Den nye har aodrig varit i ett restaurangkök än mindre ansvarat för ett. Hon har dessutom uttalat att hon inte tycker mat är så viktigt, men att rektorn beordrat henne att se till att det kommer mat ur köket som ungarna är vana vid. Inga grytor med konstiga blandningar av grönsaker och kött, färsk fisk är onödigt det duger gott med fiskpinnar eller panetter, lite sött i maten gör ingenting, salladen behöver inte vara så ambitiös, inga utländska röror-det skrämmer barnen. Allt det köket lyft fram och byggt upp professionellt genom mångårig restaurangerfarenhet var utsuddat. Detta hände alldeles nyss!

Christian Tikkanen sa...

Du har nog så rätt i det där Göran. Och det är skrämmande när personer, som nu i detta fal en rektor börjar blanda sig i mathushållning. Och så tycker jag det är lite underligt när man påstår att barnen inte skulle tycka om kryddad mat, eller andra konstigheter om man nu får uttrycka det på de viset, det handlar ju inte bara om vad ,man serverar dem utan också om hur man serverar dem denna mat. Jag blir så irriterad varje gång beslutsfattare och politiker menar att de nog vet vad barnen vill ha och vad värre är så bjuds de på industrimat, hel och halvfabrikat av värsta sort. Det har ju inte fått några andra alternativ, inte här i Finland åtminstone. Jag vet nu inte hur illa eller bra det är med Skolmaten i Sverige, säkert finns där brister också, men det du nu beskrev från ett svenskt kök är inte bara ett engångstillfälle här i Finland, det där är tyvärr en vardag i det finländska skolköken som är mer än en katastrof. Och kan du tänka dig, av en Finländsk kommuns budget går högst 4%, 4% vad är det, ingenting, den lilla summan går till offentliga måltidstjänster i vårt land, och 30% av den andelen går till mat och råvarukostnader och det här pengarna skärs ofta ner! Jag blir inte klok på detta. Men det är helt klart som du säger, det yttersta ansvaret ligger hos den ekonomiskt ansvariga och här i Finland är det då i kommunen där beslutsfattarna för den offentliga måltiden är det ytterst ansvariga. Man skulle ju tycka att en viss stolthet till den Finländska skolmaten borde synas när vi ändå är det enda land i världen som firat att skolmat existerat i över 60 år, men si nejdå.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge