lördag 9 oktober 2010

Att vara medveten om sin smak, eller bedövad !


Halloumi (så länge det inte är den orginala) smakar som en dåligt grillad march mallows och hoki filèn, fisken från Nya Zeeland som blivit till en slags fiskpinnar är ett lika urusselt försök på att tillgodose oss konsumenter i Norden med såkallad fisk...som det är ett försök att lura en gastronom till att tro på matlagning utan kockar. Varför skall det vara så himla svårt att kunna framhålla den egna råvaran från vårt eget klimat, våra landområden, vatten och sjöområden. Tore Wretman förundrade sig redan på 60 och 70 talet över det faktum att grillbarernas hamburgare och hotdogs lika mycket som Indonesiska revbensspjäll eller amerikanska griskotletter blivit så populära och den genom tiderna så gott begripliga och ärliga husmanskosten fått ge vika för den här formen av fastfood, - eller junkfood som den nu förtiden även kallas -.

Varför har det ärliga och genuint hederliga maträtterna fått ge vika för alla dessa snabba maträtter och lång väga kulinariska gäster? varför har husmanskosten fått en allt mindre roll i vardagen och den snabba junk food maten en allt större roll i hemmet. Varför har vi slutat att värdesätta den kokkonst som berikat vår vardag och existens på bästa tänkbara sätt, husmanskosten, den som genom sin nära kontakt till råvaran och dess ursprung gett det bästa bidraget till den gastronomiska upptäckten och njutningen. Den ärbara vällusten och det sinnliga välbefinnandet uppnås endast och enbart genom ett fullständigt ärligt köksarbete, ett arbete där råvaran är den som skall vara i fokus, på så sätt får maten en egen historie och fram för allt en egen identitet lika mycket som den får en egen doft och smak.

Allt för mycket av dagens mat som vi stoppar i oss är totalt historielös och dessutom helt utan någon slags egen identitet. Dagens moderna mat bygger allt för mycket på substanser som är både farliga och ohälsosama, med tillsatser vi inte har den ringaste aning om ännu vad det kan ställa till med för vår hälsa, och det värsta av allt är att det här accepterar vi, det flesta av oss i varje fall. Och jag vågar till och med gå så långt i att påstå att dagens moderna människa har förlorat den medfödda egenskapen att kunna smaka och det av en så enkel men ödesdiger anledning som att den moderna maten med sina olika "substanser" bedövat våra smaklökar.

Bon appetit


6 kommentarer:

Anna sa...

För oss är det också viktigt att använda bra råvaror, helst ekologiska och närproducerade, och vi lagar all mat från början. Jag hatar alla hel- och halvfabrikat. Men inte betyder ju utländsk mat att det är snabbmat, dålig smak, osv. Vi jobbar i en väldigt internationell miljö, så på middagar hos kolleger får man många nya smakintryck, och vi har dessutom bott på flera olika ställen i Europa och USA och har hämtat med oss våra favoriträtter därifrån. Så hemma hos oss kokas det en salig blandning av nordisk husmanskost tillsammans med mera exotiska rätter. Men samma princip gäller för all matlagning hos oss: goda råvaror används och vi lagar maten från grunden. T.ex. lagar vi alla kryddblandningar själva, så som curry- och masalablandningar för indisk mat. Vi rostar och malar fröna/kryddorna. Hamburgare är jättegott då man lagar dem själva med hembakta semlor serverat med rostade grönsaker eller ungspotatis med hemgjord ranch dressing eller aioli, osv.

Christian Tikkanen sa...

Du har helt rätt i det du säger, och visst är det fint att det finns människor som du och din familj som kan och ids föregå med detta goda exempel. Och Nej då, utländsk mat är inte snabb mat, på inga villkor, vad jag menar är att tyvärr så har den vardagliga husmanskosten fått ge vika för rätter man tagit till sig just därför att de är färdiga produkter, någonting man inte själv behöver stå i köket och laga där hemma, det är den här slags mat folk flest gör eller äter i dag, tyvärr, det ser jag allt för mycket av och det är då i detta sammanhang som den utländska maten blir till ett dåligt alternativ. Låt mig förklara varför: Man behöver inte vara fräck när man påstår att sällan eller aldrig att någon familj, ( med några få undantag) skulle göra en Italiensk pizza från grunden av där hemma, eller hamburgaren och hotdog lika lite som det indonesiska revbensspjällen, det har man blivit allt för lat till att göra själv och minst av allt att man skulle göra dem från grunden, då väljer man hellre den långväga kulinariska gästen från tex, Italien i form av en fryst pizza, eller en Amerikans pannpizza för att nu nämna något. Jag är ledsen att behöva understryka det en gång till, men vi nutidsmänniskor har blivit allt för lata och hjälplösa inför riktigt kokande, och det kan man skylla på många orsaker men faktum är att allt det vi ( du och jag) kallar för den snabba maten, halvfabrikaten och färdiga maten det är den allena rådande orsaken för folks attityd till matlagning.
Vi har blivit bortskämda med färdig mat vi inte har behövt göra någonting med, och våra smaklökar har blivit bedövade med alla slags konstgjorda smaker då man valt dessa färdiga maträtter, (som även om det är exotiska smaker, långt ifrån ens påminner om det orginala). Och så skall vi komma ihåg en sak Anna, det är därför det behövs människor som du och jag, som kan upplysa människorna om det riktiga i ordentligt och ÄRLIGT kokande, försöka få folk att åter känna igen den bortglömda smaken i hemlagat från grunden av med lokala råvaror. Inte sant.

Anna sa...

Jo, jag förstår nog vad du menar, och jag håller helt med dig. Jag blir väldigt irriterad då folk pratar om att de lagar t.ex. indisk eller thailändsk mat, då de egentligen steker kyckling och häller på lite Uncle Ben's sås eller blandar en Santa Maria's kryddpåse i kokosmjölk. För det första så är det inte att laga mat, och för det andra så påminner smaken inte ens om orginalet. Men å andra sidan så finns det ju nog liknande skräpalternativ till vår husmanskost också. I många fall tror jag inte ens att det kan vara enklare att använda dessa hel- och halvfabrikat än att göra den riktiga varianten. T.ex. kan jag inte förstå hur det kunde vara enklare att laga vitsås från pulver än att laga äkta vitsås, eller våffelmix som ett annat exempel. Men folk prutar gärna på smak och kvalitet för att de tror att de kommer lättare undan.

Christian Tikkanen sa...

Där satte du fingret på den ömtåliga punkten, du har fullständigt rätt.

M sa...

Eftersom det var tal om pizza här måste jag bara berätta att jag i veckan blev bjuden på världens godaste pizza av äldsta sonen=)=) De skulle ha "pizzaprov" i skolan (huslig ekonomi) och han vill öva hemma innan. Så han åt pizza i dagarna två;) Och hans kommentar:
"Det var ju ingen konst alls!" Då lagade han alltså deg, tomatsås... allt från grunden.

Christian Tikkanen sa...

Duktigt gjort! Och så skall du komma ihåg att det är det där köksarbetet där hemma, som barnen, av egen fri vilja, väljer att göra, får göra, som bidrar till att barnen senare i livet är bättre rustade för eget initiativ tagande och måltidsskapande i sina egna hem, det är på det här viset man förebygger och upprätthåller en god måltidsuppfostran i både hemmet och på skola och samtidigt också skapar grunderna för att barn överhuvudtaget skall bli intresserade i att hjälpa till i köket. Och det viktigaste av allt är att man avhjälper barnen i från att bli till dessa så kallade "nyhjälplösa" som är ett kallt faktum i dagens samhälle. Att man inom familjen öppnar för en måltidsgemenskap med allt vad det innebär just genom av att låta barnen delta i skapandet, även om det kan vara hur invecklat som helst eller lätt för den delen, ger alla i familjen, inte bara barnen, utan det vuxna också en större självsäkerhet, skaparvilja, nyfikenhet och tolerans samtidigt som det utan vidare fostrar en och gör en starkare i rollen som både förälder och barn. Det är detta vi kallar för Matfostran.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge