måndag 14 februari 2011

Bottniska vikens signaturmelodi

Vem har väl inte i det dystra vintermörkret önskat sig till medelhavets klarblå vatten och det stjärnklara nätterna med cikador som spelar i snart sagt varje buske, eller det ljumma kvällarna med varma vindar som smeker ens kind, jag tror att det flesta av oss har nog låtit den drömmen bli verklighet åtminstone en gång i livet, kanske till och med flera gånger.

Den Franska medelhavskusten är ett av många resmål man väljer för att komma undan det Nordiska vintermörkret och den tidvis bitande kölden. Men det finns också andra goda skäl för att landstiga på den Franska medelhavskusten, här är den gastronomiska upplevelsen i form av klassiskt franskt kök och havets gåvor en ren njutning och livsstil. Här värdesätts den lokala råvaran med en sådan charm att även den sol brändaste och brunaste turist bleknar i jämförelse och bara blir till en vit prick på den annars så välfyllda solstranden.

Havets delikataste upplevelse här är nog den Franska fisksoppan, Buillabaisen, som egentligen är två rätter, en soppa och en fiskrätt. Att Bouillabaisen blivit så berömd kan delvis bero på att den är så himmelskt god, men kanske också på grund av att den har en så framträdande roll där den serveras, att tillreda den är inget invecklat arbete trots att den innehåller flera olika musslor, fiskar och grönsaker, men att servera den är en konstart i sig och ett måste mera en det är att bara slänga fram den framför gästen, den påför gästen ett artisteri som minsann fastnar i minnet. Ett skådespel som kräver en ganska så stor apparat runt omkring sig och har delvist också på grund av det blivit till en raritet idag, den är helt enkelt för kostsam för både krögare som gäst.

Men visst är den god och upplevelsefull dessutom ett minne för livet om man lyckats få tag på en plats där den ännu serveras i sin orginala form. Att servera Bouillabaisen går ut på att den buljong man kokat den på först äts på djupa tallrikar med det olika musslorna och skaldjuren samt ett lantbröd och aioli till, därefter går man lös på det olika fiskar som fått koka i buljongen, många av fiskarna har kokats hela och skärs då i portions-bitar av serveringspersonalen som finns till hands för att guida en igenom alla momenten i skådespelet. Det är en verklig upplevelse och en god sådan man blir guidat igenom. Inte ens med bästa vilja och fantasi kan den
riktiga bouillabaisen kopieras eller beskrivas bättre än just där den kommit ifrån, men för att ge oss nordbor en chans i att kunna förstå och få en något så när snarlik upplevelse är det säkert på sin plats med ett recept som kanske kunde ha släktskap med den Franska fisksoppan.

Någon har sagt att Bouillabaissen är den franska medelhavskustens signaturmelodi och det kan jag nog hålla med om. Kanske det här då kan få bli Bottniska vikens signatur melodi: Bottenhavssoppan. Gör på följande sätt: Inhandla alla varorna för 4 personer, dvs, 4 st fiskar av olika art, tex: (400g Sik, 400 g abborre, 400 g Lax, 4 st strömming), 4-6 st kokta kräftor, 2 st lökar, en vitlöks klyfta, 3 st morötter, 3 st potatisar, 1 st kålrot, 2 st palsternackor, 2 st persiljerötter, 1 st selleri, 1 st purjo, 1 dl tomatpuré samt 1 dl finskuren dill och gräslök. Tag en 5 liters kastrull och tärna ned alla ansade rotfrukter tillsammans med vitlöken, fyll på med vatten tills det täcker rotfrukterna, låt detta koka i 1 timme varefter man tillsätter strömmingen och låter den koka sönder i ytterligare en halvtimme. Under tiden soppan kokar skär man restren av fisken i lagom stora bitar med eller utan ben, tillsätter dem i soppkoket, rör om försiktigt och låter soppan sjuda tills fisken är genomkokt, då avslutar man med att lägga i den fin skurna dillen och gräslöken och vill man kan man montera i några matskedar osaltat smör och en näve färsk skuren rå lök.

Det färdigt kokta kräftorna som nämns i receptet skall givetvis bara användas när säsongen det tillåter och går ned i soppan strax före serveringen, hur skall då sedan denna soppa ätas, jo, när soppan med fisken är färdigkokt, lyfter man försiktigt upp alla fiskbitar och kräftorna på ett eget serveringsfat, soppan med det sönder kokta rotfrukterna slevas upp i djupa tallrikar och serveras som förrätt tillsammans med ett ordentligt hembakt österbottniskt bondebröd. Därefter går man över till att avnjuta den fisk man lagt på serveringsfatet tillsammans med kräftorna och det goda brödet och har det mot förmodan lämnat kvar av soppan använder man den som sås till fiskarna, det här är det närmaste man kan komma i att försöka efterlikna bouillabaissen vad det gäller i gastronomisk hänseende.



Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge