torsdag 22 september 2011

Grundsmakerna 4 eller 5 ?



Alla vet vi att det finns 4 stycken grundsmaker, grundsmaker som vi dagligen hamnar ut för i en eller annan form. Smaksinnet vårt i likhet med våra övriga sinnen som: lukt, syn, hörsel och beröring är ytterst känsliga och alla mycket komplicerade kemoreceptioner. Med smaksinnet avser man vår förmåga att kunna förnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen i munhålan. Nu på senare tid har man även börjat tala om en femte grundsmak, en grundsmak man kallar för umami... 

Hur definierar vi grundsmakerna då, jo de fyra grundsmakerna är, och observera att jag skriver fyra (4) inte fem (5), alltså de är: sött, salt, surt och beskt och där vill jag stoppa upp en stund för att försöka i detalj förklara varför jag anser att vi bara har dessa fyra grundsmaker och varför umami absolut inte är en femte grundsmak enligt min mening.

Vårt smaksinne reagerar på ämnen upplösta i saliven och till skillnad från luktsinnet som kan registrera ett närmast obegränsat antal lukter har smaksinnet vårt endast de fyra grundsmakerna att gå efter. Luktsinnet vårt är känsligt för gasformiga ämnen i luften och förren vi känner av en lukt har den passerat vårt luktorgan som sedan bestämmer sig för hur de skall registreras och hur vi upplever lukten. Hos människor och många andra ryggradsdjur samverkar ändå smaksinnet med både luktsinnet och känselsinnet för att i hjärnan skapa den totala smakupplevelsen. Och det är ofta svårt att särskilja mellan de sinnesupplevelser som orsakas av stimulering av olika delar av tungan och det luktupplevelser som inträffar samtidigt. 

Då vi nu vet detta kan det vara på sin plats att studera verkningarna och känslorna som uppstår när vi skall försöka att förklara umami, man menar att umami är en slags "köttigt" "behaglig smak" och speciellt märkbart skall det vara i bland annat sojasås, svamp och stekt kött. Man säger att någonting har en behaglig eller smakfull smak, det är smaken av protein...när man skall försöka att förklara umami som en femte grundsmak. Hur smakar då kött, svamp eller soja, hur skulle du säga att de smakade om du skulle behöva verbalisera dem. Vi kockar har den stora fördelen av att behöva smaka på allt det vi gör mer en en gång så för min del framstår det som mycket enkelt eftersom jag under så pass många år fått en daglig träning av mitt smaksinne i att reflektera över de fyra grundsmakerna sött, salt, surt och beskt. Jag förnimmer en aning sötma, syra och salt i köttsmak, svamp och även soja. 

Så för mig framstår Umami endast som en kombination av en eller flera av de befintliga grundsmakerna. Jag kan inte på något som helst sätt få det till en femte grundsmak, det jag däremot kan säga är att umami borde man uppta som en definition på de fyra grundsmakerna när det är i kombination med varandra, för det är just de vi kan förnimma när vi vill beskriva umami, man känner både sälta, sötma, och en aning syra, och alla dessa i en harmonisk kombination som vi sedan sätter i ett verbalt uttryck som behagligt eller smakligt: så för min del är umami inte en femte grundsmak, och så är det ju också så att ingen ännu levande vetenskapsman har kunnat pricka ut den  definitiva platsen på tungan för den femte grundsmaken där redan de fyra befintliga smakerna har sina givna platser, man har lite blygsamt förklarat att umami skulle man kunna placera mitt på tungan mellan det bittra där bak på tungan och det söta på tungspetsen, men det är bara än så länge ett blygsamt försök enligt många av oss gastronomer, tänk på det! Det här är nu då min egna åsikt som jag vill föra fram i debatten om umamin som en femte grundsmak.



Tänk också på detta med den femte grundsmaken ur ett lite annat perspektiv, umami har man talat om i den asiatiska kokkonsten redan länge och det var ju en Japansk vetenskapsman ( Kikunae Ikeda) som upptäckte den smaken och ironiskt nog även bidrog till att kommersialisera umamin i form av ett syntetisk ämne, nämligen MSG. Ett slags smaksförstärkare med en umamieffekt...Så även av denna orsak betvivlar jag starkt umami som en femte grundsmak. Men jag kan ju också ha helt fel och det får i så fall framtiden utvisa.


Bon appetit.

3 kommentarer:

Anonym sa...

jag håller i alla fall fullständigt med din teori, Christian.

M sa...

4,5 eller 6? De finns ju de som nu också börjat prata om en sjätte...Kokumi tror jag det var. I jobbet tänker jag nog bara på "de fyra" när jag smakar mig fram. Bra att du tog upp det här, man måste ju fundera på vad man för vidare om man ska undervisa barn...

Christian Tikkanen sa...

Jovisst, jag har också hört om det där kocumi, ett eller annat, för mig låter det som en komokka... nej men skämt å sido och alvarligt talat så skall vi nog ta allt det där med en stor nypa salt. Som sagt ingen ytterligare grundsmak en det redan befintliga fyra har man kunnat identifiera på någon given plats på tungan och så länge man inte har klarar av det så är alla försök till att förklara en femte, sjätte eller sjunde grundsmak bara dåliga skämt. Föresten så är det så enkelt att testa det där på sig själv, och det som är så fascinerande och själv bevisande är att alla människor oberoende av varandra kommer till samma slutresultat, redan de talar sitt tydliga språk.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge