lördag 18 februari 2012

Mat, hälsa och välfärd, det handlar inte bara om att välja rätt, men också våga göra det!!


Det talas allt mera och oftare om att vi människor bör tänka på vår miljö och natur, vad slags ekologiska fotspår vi lämnar efter oss och hur vi påverkar vår omgivning genom våra val. Att vi skall äta klimatsmart, att vi skall äta närodlat, närproducerat och ekologiskt odlat. Det har blivit en slags oundviklig trend att i varje fall tala om dessa saker, men om det sedan praktiseras i någon nämnvärd utsträckning i det offentliga eller i hemmet annat en att bara hamna i folkmun som en allmänt vedertagen fras återstår att se.

Den verklighet vi lever i idag har formats av en hel del dåliga val, vi har i decennier drivit en slags rovdrift på vår glob över dess vatten, jord och luft. Vi har skövlat och pressat vår jord till det yttersta, nästan intill bristningsgränsen, och ändå vill vi bara ha mer, vi vill få den där sista goda droppen ur apelsinen förrän vi kastar resterna.  Ännu har vi inte kommit till den punkt där vi står igen med ett tomt skal eller skalresterna av vår glob på grund av vårt skövlande, turligt nog, men vi har nu redan kommit till den fas där vi måste göra ett val, val som kommer forma den framtid vi skall leva i.

Det hjälper inte att tala om det goda valen och det klimatsmarta tänkande om inte också våra politiker med en god politisk vilja är med. Hur ofta är det inte så att vi känner oss lurade av det politiska etablissemanget då det säger en sak men menar någonting helt annat och sällan eller aldrig är villiga att ens hålla vad det lovar, och än mindre medge sina misstag.

Mat, hälsa och välfärd är tre element som man inte kan bortse ifrån om man vill att ett samhälle skall utvecklas och må bra. Grunden för välfärd är inte bara det att stimulera samhället med ekonomisk tillväxt, ingen kan bibehålla hälsa eller välmående endast genom ekonomisk rikedom även om man kan anse sig rik nog att köpa vad som helst. Vi skapar inte heller ett välmående samfund med det val vi hittills har tagit och accepterat. Och skall jag fördjupa mig i det så kan jag säga så här att det som vi idag accepterar som normalt är ju allt som går fort att förverkliga, tex. snabbmat eller fastfood,  industriell och processad mat,  och inte nog med det vi har också accepterat det som ett faktum att vi kan klara oss utan närheten till maten, vi har ju betalat för det genom av att välja bort det miljömedvetna och sunda då vi väljer den processade maten. De långsamma  utdragna njutningarna hör till det förgångna, möjligen ännu praktiserat av inbitna entusiaster, men det verkar vara passé inte sant, vi har blivit lagda i snabbhetens bojjor!


Så kommer vi till det centrala i mina tankar om mat, hälsa och välfärd, var om inte på skolan och genom skolmaten borde detta komma som tydligast fram. Där om någonstans borde det vara en självklarhet och en förutsättning för att i framtiden få ett välmående samhälle, och det på så enkla grunder som att man ser till att barnen/eleverna kunde få en riktig och hälsosam måltid gjord med kärlek och omsorg av kompetent och entusiastisk personal som också skulle vägleda barnen med måltidsfostran genom traditioner och historia. Skolans uppgift är ju att ge varje elev de kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle och att tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till ansvarskännande medborgare. Den här biten har man tydligen glömt bort, missat eller i värsta fall nonchalerat. Skolan har en otroligt viktig roll i allt detta, men om man nedlåter sig till att nonchalera det här så ger man sina elever fel signaler, -om inte skolan bryr sig så varför skulle jag bry mig, det kvittar- Och varför skulle jag som vuxen behöva  vara miljömedveten om inte varken skola eller samhälle bryr sig... Visst är det värt att satsa på ungdomen i stället för att vi i vår enfald bara tänker på oss själva, vi kan göra verklighet av allt prat om miljö och klimatsmart tänkande med mycket enkla medel, vi kan göra det och borde göra det på basen av den fostran skolan är belagd att utföra för att skapa ansvarskännande medborgare, inte sant?

Vi står inför ett viktigt val, långt mycket viktigare än ett kommunalval eller riksdagsval. Men hur många av oss är det som ids tänka på det. Vi har ju de så bra som det är, vi mår bra och så äter vi ju så bra. Eller gör vi det? Mår vi faktiskt så bra? Jag tror inte att vi varken äter eller mår så bra, hur då? Ja, se på alla dessa kostråd och dieter, hör på alla sociologer, forskare och andra bättre vetande, alla har de en gemensam nämnare: förändring, av kost och livstil. Skall jag vara riktigt fräck och provocerande så kunde jag tillägga: Det sorgliga är bara det att samhället har fråntagit sig det ansvaret så det är du själv som måste välja om du skall göra en livstils förändring, ändra dina kostvanor, tänka på miljön, äta klimatsmart, värna det lokala, och så vidare. Men det positiva är att ju flera vi blir som tänker på allt detta och faktiskt vågar språnget för att göra verklighet av det, desto snabbare blir det också en varaktig samhällstrend.



Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge