Livsmedelsindustrin: Den stora bedragaren med pokerfacet...

Man har den senaste tiden kunnat läsa i olika tidningsspalter och i nyheter fått höra om en skandal med färdig lasagne som innehållit hästkött och hur livsmedelsindustrin och olika livsmedelsleverantörer har förhållit sig till den här skandalen.

Skandalen med hästkött i lasagne där företag i den långa kedjan av leverantörer hela tiden har skyllt på varandra är ännu ett bevis på att det stora matfusket blir vi aldrig av med så länge vi accepterar färdigmat. Skandalen blir inte heller mindre av att man fuskar medvetet i färdigmats industrin. Att just hästkött blivit använd i lasagnen är i sig ingen skandal nyhet, det är en råvara som vilken annan råvara som helst, och det facto äts det ganska mycket hästkött, det är mörkläggningen och den falska upplysningen och informationen om lasagnen vi som konsumenter har fått som är den stora skandalen, att dessutom hästköttet kan med all sannolikhet innehålla spår av mediciner vi människor inte är ämnade få i oss gör skandalen ännu mera skrämmande och till en världsnyhet. Jag har alltid sagt och kommer att fortsätta säga det, ren, naturlig och med hederliga avsikter kärleksfullt tillred mat är det ingen som har ont av. Och jag upprepar det gärna ännu en gång. Livsmedelsindustrins matfusk tar aldrig slut så länge vi acceptera att det finns industriellt tillverkad färdigmat.

Vi har kommit mycket långt i vår civiliserade värld med att töja på våra levnadsvanor och de har blivit så sofistikerade att även färdigmat anses som en regel mera än ett undantag. Vi har av någon underlig anledning också börjat inbilla oss själva att färdigmat är en godtagbar ursäkt för att vi skall få i oss någon som helst mat under en stressig vardag. Vi lever i den tron att färdigmaten är en acceptabel lösning på det dilemmat vi står i, det där att vi inte hinner laga maten själva, och allt för ofta mår vi sedan inte heller bra av den där maten, vi får kanske skuld känslor och dessutom många gånger utan att veta om varför vi mår som vi mår och så finns det ju förstås också de som mer eller mindre inte bryr sig och de som fullständigt skräpar i det.

I förlängningen drabbar den här attityden också våra barn och unga, vi vuxna är utan tvivel rollfigurer för barn och unga och borde därför också bete oss som sådana. Att livsmedelsindustrin har gjort matfusk till en stor business råder det inga som helst tvivel om, vi konsumenter har en allt för stor acceptans till det här och så länge vi har det kommer matfusket att fortsätta återspeglas på alla plan i näringskedjan så väl hos unga som gamla, vi har blivit en del av det skrämmande matfusket och lägger skulden på våra sofistikerade levnadsvanor.  Maten skall vara ren, enkel, frisk och etiskt försvarbar, men de förutsättningarna hittar man tyvärr inte i den industriellt framställda färdigmaten för den är bara fullproppad av lögner och bedrägeri.

För mig är valet väldigt enkelt, jag väljer att ignorera och avslå en vart försök att lura på mig något av dessa livsmedelsindustrins färdigmats förpackningar, och jag slår hårt tillbaka på den här industrin med min yrkesstolthet, mitt kunnande och min yrkesskicklighet för det är i den egenskapen jag kan komma åt den här livsmedelsindustrins lögner och bedrägeri. Som kock vet jag vad jag vill ha och kan därefter ställa kraven, jag vet vilka förutsättningar som gäller för ett ärligt och rent spel i den här branschen och livsmedelsindustrin bör akta sig noggrant och tänka sig för mer än två gånger förrän det bryter den regeln.

Debatten om ursprungsmärkning, råvarumärkning och innehållsförteckningen på livsmedelsförpackningarna blossar upp igen och en garanterad konsekvens av den här skandalen blir en strängare livsmedelslag och strängare märkningsvillkor, det är jag så absolut säker på. Livsmedelsverkens tillsyn, kontroll och uppföljning av olika livsmedel i den industriella framställningen av färdigmat, hel och halvfabrikat kommer att skärpas i många land, det står skrivet i korten som man brukar säga,  nu handlar det bara om att kunna spela ut korten på rätt sätt. 

Livsmedelsindustrin har allt för länge fått fri lejd till spelbordet och precis som i ett pokerspel så har industrin spelat med falska och manipulerade kort, det är inte första gången vi får serverat en skandal på silverfat av den här kalibern och säkerligen inte heller den sista.Man får då bara hoppas att myndigheterna är kvicka nog att hänga med i svängarna och kan ta snabba beslut för nyare och strängare regler och inte hänger sig fast i den låsta byråkrati som stundtals brukar kunna råda. Här behövs det någon som är smart nog att kunna se de falska korten och som genom snabba, rappa och bestämda beslut  kan tygla den brutalitet som råder i den här branschen.Vi kan väl ändå alla vara överens om en ting, att: ÄRLIGHET VARAR LÄNGST.