Folk blir mer och mer intresserade och också upptagna av varifrån maten kommer. Kan hända att detta också är en av grunderna till att många ungdomar idag söker sig till studier innanför både lantbruk och trädgårdsutbildning, det är också så att många människor har upptäckt hur bra man börjar må när man får arbeta med händerna i jorden, det är nämligen så att då producerar kroppen extra serotonin som stabiliserar vårt psykologiska tillstånd. Trädgårdsmästare anses ha det lyckligaste yrket av alla och visst är det en härlig känsla att kunna få stopp fingrarna i jorden. Vi vill sticka fingrarna i jorden.
Meze, Tapas och Izakaya-mat, (plockmat) är trendmat du finner överallt runt om i världen och en trend som kommer att öka kraftigt, och en av det viktigaste ideologiska argumenten för denna mattrend är framförd i frågeställningen: varför välja en rätt när man kan välja många och dela dem med varandra och andra. Ju mer kontakt vi har med varandra genom sociala media, desto viktigare blir det att kunna se varandra i ögonen emmelanåt. Vi vill dela mat genom måltids-ögonblick som skapar nya kontakter till människor vi inte känner, vi får lust på mera gemensamma middagar och undviker allt mer ensamheten vid matbordet. Vi vill börja dela måltiden med andra.
Hantverks och mikrobryggerierna är den nya boomen som har kommit för att stanna och överallt i det nordiska länderna växer det upp destillerier som svampar ur jorden, ölet har kommit för att stanna och håller på att bli den Nordiska standard drycken till många måltider lika självklar som vinet till maten. Mikro-ysterier är den andra stora trenden minst lika populär som det hantverksmässiga öl bryggandet, och det är inte utan orsak vi kan påstå att dessa båda är syskon med varandra: lika säkert som det har varit och är för sydeuropeer att vin och ost är oskiljbara vänner i rätt komposition så har det på senare tid också för oss nordbor blivit en självklarhet att öl och ost är lika värdefullt och intressant att kombinera när det finns så många olika smaker att välja mellan både i ost och öl val, och det bästa av allt är att det är helt nordiska. Vi vill ha mera hantverksmässiga lokala och inhemska produkter nära oss.
Fokuset på matsvinn är större och entydigare än någonsin: Vi måste sluta kasta mat, och i och med detta har det börjat dyka upp restauranger som baserar sina menyer på restmat. Popup konceptet WastED, från New York och London har rönt stor succé med att invitera mycket kända och internationellt ansedda kockar till att laga "high class" gourmeträtter av matrester och detta har medfört till att en ny trend ser dagens ljus, en zero waste filosofi håller på att inta restaurangerna världen över. Den så självklara (får vi hoppas) köks-strategin, "råvaru-maximeringen på restaurangerna är en trend som även vi konsumenter numera får bli bekanta med, tex, stjälken från en broccoli eller roten på vitkålen har vi som konsumenter aldrig gett den minsta lilla uppmärksamhet, dem har man som oftast kastat i matavfall, ovetande om att de trots allt är väldigt goda rest-råvaror med ett högt näringsvärde, allt detta och en hel del till som potatisskal och blast från rotgrönsaker är näringsrika råvaror vi får bättre kännedom till genom både innovativa kockars och kunskapsrika handelsmäns tjänstvillighet gentemot sina dagliga kunder och sist men inte minst den mediala konsumentupplysningen. Vi vill nog se mindre matavfall och mera restmat på matbordet i framtiden.Det pågår också en intensiv diskussion om huruvida vi bör börja äta insekter i stället för kött för att minska på klimatförändringarna vi själva har skapat, i Afrika, Syd Amerika och Asien är det och har det varit normalt med insekter i födan men i den västliga världen sitter nog detta väldigt långt inne och jag är också överens med mig själv om att det kanske bör av allt att döma ännu sitta väldigt långt inne, jag tror fullt och fast att vi kan lösa denna problemställning på hur många andra sätt som helst bara vi är villiga att göra ändringar i våra attityder, vi är beroende av en attitydförändring det är vi alla överens om. Vi behöver mera kunskap och förändrade attityder så att vi kan äta klimatsmart.
Fyra gemensamma nämnare för en lyckad, god och klimatsmart måltid:
1-Från jord till bord
2-Lokala hantverksmässiga produkter
3-Råvarumaximering, mera rest mat
4-Förändrade attityder
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar