måndag 15 juni 2026

Thor med osthyveln

Snickarmästaren Thor Bjørklund (1889–1975) älskade ost. Men någonting överskuggade glädjen av att äta den, för när han skar i osten med kniv, fick han allt för tjocka skivor, och dessutom blev osten både rufsig och ful, det villa han göra någonting med, men hur?

En dag medan han jobbade i sin snickarverkstad fick han en uppenbarelse. 100 år senare har den händiga, lilla uppfinningen hans fått en fast plats i kökslådan hos alla norrmän och över hela världen. Uppfinningen hans var en genial lösning på ett irriterande problem. År 2025 fyllde osthyveln 100 år.

Osthyveln var en reell nyvinning som verkligen gjorde skillnad för folk. Först och främst för att den gav inbesparningar i köksbudgeten hos folk, säger Lars Jørgen Jensen direktören för GIAX produksjon A/S på Ringebu som nu lagar Bjørklunds osthyvlar. Idag känner ingen av oss till ett liv utan den här uppfinningen.

På Bjørklunds tid kom ost i stora stycken på upp till 4 kilo. Ostarna var stöpta i formar och var ofta vackra att se på innan någon gick lös på dem. Thor växte upp med sju syskon och sina föräldrar och efter morgonfrukosten hemma på gården Bjørklunds kunde nog osten se ganska kaotisk ut.

Redan som tonåring började Thor att intressera sig för snickrandet.Då han var 16 år byggde han sin egen orgel i furu och efter att ha avlagt ”Svennebrevet” = yrkesexamen, så startade han sin egen snickarverkstad på Lillehammer där han tillverkade köksbord och köksstolar och allt möjligt annat.  Thor tänkte mycket och länge på hur han skulle lösa ostproblemet. Han provade sig fram med en hel del olika patent.  –”Många dåliga försök”, sa han själv flera år senare.

En dag fick han en uppenbarelse i sin snickarverkstad hemma i Lillehammer, han la märke till att trähyveln skar tunna skivor med spån av ämnet han jobbade med, tänk om det var där själva svaret till ostproblemet låg?  Thor gick strax i gång med att laga en ostkniv efter samma princip. Först bytte han ut knivbladet på en helt vanlig bordskniv med ett hyvelskär, troligen påminde det lite om den slags potatisskalare vi använder oss av idag. Den gick att använda men hyvelskäret var svårt att styra och ostskivorna blev därefter.

Han förstod att han var på rätt väg och gav inte upp innan han hade skapat en osthyvel som gav lika tunna och jämna skivor varje gång. Hur länge han grubblade på detta experiment är det ingen som vet men flera rundor senare fick han en idé om att sätta skaftet på tvären av skäret i stället för längsmed och det blev perfekt, ostskivorna han hyvlade var alla lika och lagom tunna men ramlade alltid ner på golvet, han behövde någon form av platta för att ostskivorna skulle hålla sig kvar på hyveln. En dag var mammas potatisskalare borta. Pappa hade lossat alla delar för att få material till den första osthyveln, berättade dottern Bodil i en intervju långt senare. Äntligen kunde Thor visa familjen sin, och resten av världen, sin geniala, lilla uppfinning.

Patentansökan blev inskickad den 31 augusti 1925. Ordet osthyvel var inte nämnt, men det var inga tvivel om vad det var han ville beskriva i patentansökningen: ”Kniv till att skära av ost och liknande av den art som fungerar som en hyvel där dess knivskär genom utskärning och nedböjning av den ena kanten av en slits i en platt formad del ger jämna och tunna skivor av det som skall hyvlas”.

Svar på patentansökan kom i november 1926 och osthyveln fick patentnummer 43377. Den första osthyveln blev lanserad under namnet ”SPAR” och ordet var graverat in mellan skäret och skaftet och blev samtidigt en uppfordring till norrmän om att visa måttfullhet i en svår tid. Uppfinningen blev mottagen med öppna armar och i dag är det en attiralj som ingen kan vara utan. 

Den första osthyveln kostade bara några kronor. Många försökte att kopiera idéen och sälja den som sin egen. En gång slutade ett plagiatförsök i Högsta domstolen i Norge och Bjørklund fick medhåll i rätten och utbetalt en ersättning på 15 000 kronor, vilket var en mycket hög summa pengar på slutet av 1920-talet.

På 1980-talet, mitt i yuppietiden, skämtade dagstidningarna med att osthyvelns tid var förbi. Tidningarna skrev att folk hade nu fått så god råd att de ville börja skära tjockare skivor av osten och norska mejerier stödde denna tanke och började köra hårda kampanjer med att nu var det dags att ”skära tjocka skivor av osten”. Osthyveln tog allt detta med ett förkrossande lugn, den hade trots allt kommit för att stanna. Under Olympiaden i Lillehammer i 1994 blev Thor Bjørklunds osthyvel med skaft av silver utdelad som vippgåva.

Sedan den späda starten i snickarverkstaden till Thor för 100 år sedan har det nu producerats över 60 miljarder osthyvlar och antalet osthyvlar över hela världen har blivit enormt. Osthyveln har blivit en allemans egendom och inte minst en norsk nationalsymbol och osthyveln kommer upp som ett av toppalternativen när man frågar utlänningar om vad som är typiskt norskt, säger man vid Norges innovationscenter.

Nästa gång du och din familj skall skiva ost tänk då på att den här uppfinningen inte bara är en norsk uppfinning, den är också ett redskap som ingen i familjen kan vara utan ens på fritiden.

Osthyvelns 100-års jubileum firades 2025 och världens största osthyvel finner man på orten Ringebu i Norge, den osthyveln är med fundament 7,7 meter hög. Länge leve osthyveln!




Källhänvisningar

Mat fra Norge
Norska statens inlandsarkiv avdelning Maihaugen.
Det norska patentverket (Patentstyret.no)
NRK 1

Bon appetit!

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och var bofast i Norge sedan 2003 - 2025. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge