Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

Translate

söndag 25 oktober 2026

Lasagnerulle med spenat och tomatsås #lättålagom Dag 86

Varje år den 25 oktober firar man Världspastadagen! Så dag 86 i #lättålagom blir en pastarätt.
Rotolo di spinaci - Lasagnerulle med spenat och tomatsås
Recept för 4 personer
Ingredienser:

Pastadeg (Sfoglia)
300 g Vetemjöl (helst italienskt Farina Tipo 00)
3 Stora ägg (traditionellt italienskt mått: 1 ägg per 100 g mjöl)
Alternativt: 2 hela ägg + 40 g vatten om du vill ha en något smidigare deg att kavla ut för hand.
Fyllning (Ripieno)
500 g Färsk spenat (blir ca 250–300 g efter kokning och hård urvridning)
300 g Äkta italiensk ricotta (låt den rinna av i en sil i 30 min så den inte är vattnig)
50 g Parmigiano Reggiano (äkta parmesan, finriven)
1 Klick smör (till att snabbt slunga spenaten i)
1 Nypa muskotnöt (noce moscata – helt essentiellt i italiensk spenatfyllning!)
Salt och nymalen svartpeppar
Servering & Gratinering (Condimento)
50 g Smör och en näve färska salviablad (för klassisk Burro e Salvia)
Eller: En enkel, ren tomatsås (Sugo di pomodoro) på 400 g passata, 1 vitlöksklyfta, olivolja och basilika. Extra Parmigiano Reggiano till gratinering.
1. Pastadegen (La Sfoglia)
1. Häll mjölet i en hög på bänken och gör en grop i mitten.
2. Knäck i äggen. Arbeta ihop med en gaffel inifrån och ut tills det blir en deg.
3. Knåda degen kraftfullt i minst 10 minuter tills den är helt slät, homogen och elastisk.
4. Slå in degen i plastfolie och låt vila i rumstemperatur i 30 minuter (detta gör degen kavlingsbar).
2. Fyllningen (Il Ripieno)
1. Koka spenaten i lättsaltat vatten i 2–3 minuter. Häll av och spola direkt med iskallt vatten så att den behåller sin gröna färg.
2. Det absolut viktigaste steget: Pressa och krama ur spenaten med händerna tills absolut allt vatten är borta. Den ska vara helt torr. Hacka den sedan fint.
3. Smält en klick smör i en panna och vänd runt den hackade spenaten i 1 minut så att den får smak. Låt svalna.
4. Blanda ricotta, spenat, finriven parmesan och en generös riven nypa muskotnöt i en bunke. Smaka av med salt och peppar.
3. Montering
1. Kavla ut pastadegen så tunt du kan till en stor rektangel (ca 1,5 mm tjock, ca 40x50 cm). Om du använder pastamaskin gör du breda plattor som du lägger omlott på en ren kökshandduk.
2. Bred ut fyllningen jämnt över pastan, men lämna en marginal på ca 2 cm runt kanterna.
3. Rulla ihop pastan till en tät rulle (som en rulltårta) längs långsidan.
Gräddning:
1. Koka upp rikligt med saltat vatten i en mycket bred kastrull eller en fiskkittel.
2. Sänk ner rullen och låt den sjuda på medelvärme under lock i 20–25 minuter.
3. Lyft försiktigt upp rullen, låt den rinna av i 5 minuter och skär därefter rullen i ca 2 cm tjocka skivor (girelle) med en vass kniv.
5. Lägg skivorna i en ugnsfast form. Ringla över brynt salviasmör (eller bred ut tomatsås i botten), toppa med massor av Parmigiano Reggiano och gratinera högt upp i ugnen på 200°C i ca 10 minuter tills osten fått en gyllene yta. Servas direkt. 


Bon appetit!




Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och var bofast i Norge sedan 2003 - 2025. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge