onsdag 29 februari 2012

Samspelet mellan restaurang och gäst!

Lennart Jirlow litografi
En maträtt är ett samtal mellan kocken och gästen. Kunskapen och erfarenheten till både kocken, servitören och gästen avgör vilken roll de vill spela under en måltid. Servitörens intresse och uppmärksamhet för gästen kan reducera avståndet mellan kocken vid köksbänken och gästen vid matbordet. Servitören spelar en avgörande roll i att hjälpa gästen att till passa sig kökets rytm och få den bästa möjliga upplevelse av måltiden. Var och en av dessa tre deltagare bär med sig sina egna värderingar och värden, erfarenheter och sinnesuppfattningar, förväntningar och mål. Grovt sett kan vi kategorisera dem på följande vis: Kocken står för förmågan att kunna skilja på aromer och smaker, sunt förnuft och galenskap. Kocken skall ha kännedom till andra områden som konst, andra delar av mat industrin, design, vetenskap och teknologi, kunskapen i historia och kultur, matlagningsteknik, det olika produkterna och köksteknologi, kreativitet, konstnäriska ämnen och inte minst ha en åtråvärd hållning till den grundläggande matfilosofin.

Servitören är överbringaren som skall skapa en varm atmosfär under måltiden. Servera maten vid bordet och förmedla filosofin bakom maten. Servitören är också den som berättar om rätterna, kontrollerar kvaliteten och styr över tidschemat. Han är helt enkelt löparen på det gastronomiska schackbrädet.

Gästen å sin sida får en gastronomisk erfarenhet och kunskap om ingredienserna, själva rätterna, om restaurangen och kockarna, om stilar och trender. Gästen bör alltså få en måltidsupplevelse genom det olika sinnena som synen, hörseln, känslan, lukten och smaken. Det "sjätte sinnet" (förmågan att njuta matlagning med intellektet) kan stimuleras genom barndomsminnen, magi, överraskningar, ironi och provokation, igenkänning av kulturreferenser och glimten i ögat. Gästens egna erfarenhet av en måltid kommer fram i den unika tolkningen av smaken, genom minnen om ingredienser, minnen från familjemåltider och restaurangbesök, men framför allt genom minnen om humör och känslor kopplade till måltiden och det här är det oerhört viktigt att vi som skapar måltidsupplevelsen är lyhörda för.

" En av de stora mästarna i hovmästarnas yrke har en gång sagt mig: ´Vi måste ju först och främst veta varför gästen kommer hit. Är det för att bjuda ut en bekant? För att göra en god affär? Att imponera på en dam? Att äta gott? Vi uppskattar gäster  som är besvärliga, bara det vet vad de vill. Vårt hjärta tillhör de besvärliga gäster som tänker sig länge för innan de gör sin beställning. En illa genomtänkt beställning kan betyda att restaurangen förlorar en gäst. För det är ju så att en restaurang inte är bättre än den sämsta måltid som en gäst blivit serverad där´." 
(Ur blå forell och svart tryffel av Joseph Wechsberg)


Bon appetit

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen