För att lite återgå till debatten och diskussionerna kring olika hälsokostmetoder och deras inverkan på vår livsstil, sambandet mellan att må bra och äta rätt. Det är ju så att kosten har i alla tider påverkat oss på ett eller annat sätt, både på gott och ont, någon har ett passionerat förhållande till kosten åter andra har utsatts för stort lidande på grund av den. Det som är gemensamt för det båda tillståndena (ytterligheterna) är att kosten har blivit en obändig situation och är inte mera normal, man pendlar mellan olika uppfattningar om vad som är galet och vad som är rätt, och man lyckas aldrig i att försöka nå den gyllene medelvägen. Varför?
Kanske det är så att man har velat glömma bort den ärliga och uppriktiga konsten att gå den gyllene medelvägen, man väljer den genväg som det bjuds på så ofta idag, en genväg som inte alltid har ärliga och uppriktiga avsikter. Många är det metoder och val vi kan göra, men få är det som har en ärlighet och uppriktighet i sina metoder. Kost är någonting vi är beroende av men inte tvingade till, mat är däremot någonting vi är tvingade till att leva med av skäl som vi alla vet, det är en förutsättning för vår existens, inte desto mindre är dessa båda formerna beroende av varandra, kosten och maten har ett gemensamt intresse, det skall ge kroppen en livsviktig näring för att upprätthålla livsfunktionerna, samtidigt som det skall ge en upplevelse i form av en njutning. I kost och matrelaterade frågor är det på samma vis som med den uppenbara sanningen att ärlighet varar längst, uppriktig och ärlig samt smakfull mat, som tex: husmanskosten har enligt min mening aldrig skadat någon, varken frisk eller sjuk, tvärtom, den har bibehållit en stabilitet och medverkat till en god känsla och ett harmoniskt tillstånd för kroppen, och det om någonting borde vara hälsosamt.
Gott, Rent och Rättvist är några andra begrepp som belyser den ärliga och uppriktiga synen på mat, slow food tankegången och synesättet på matens betydelse för oss människor, som en njutningens och en hälsofrämjandets faktor, är nog så sann, och dessutom väl dokumenterad, den är en motsättning till allt det vi sammanknippar med stress, tidsbrist och osunt leverne, den är en sundhetens förespråkare och den ärbara vällustens och välbefinnandets ambassadör. Gott är det för att mat och dryck ska njutas, inte bara vara ett sätt att snabbt få näring. Rent måste det vara för att mat och dryck inte ska innehålla en massa gifter och för att produktionen inte får skada miljön. Rättvist skall det vara för att bra mat är en rättighet även för den som har mindre i plånboken och för att de som producerar mat och dryck ska ha drägliga arbets- och livsvillkor. Även om slow fooden inte rent tekniskt hör till någon av hälsokostmetoderna så kan man som sagt konstatera att den är en stor påverkare till en bättre hälsa, det upplever man redan delvist genom av att läsa manifestet:
Slow Foods manifest som antogs vid rörelsens officiella bildande
9 november 1989, Italien.
Detta vårt århundrade föddes och växte upp i
industrisamhällets tecken. Först uppfann det maskinerna och
sedan gjorde det dessa till sin livsmodell. Snabbheten har blivit
vår boja. Vi är alla offer för samma virus, ”fast life”, vilket omkull-
kastar våra vanor, anfaller oss till och med i våra hem och tvingar
in oss på fast food- ställen för att inhämta vår näring. Men "homo-
sapiens" måste nu återvinna sin klokhet och befria sig från snabb-
heten, vilken annars kan reducera honom till en utdöende art.
Mot "fast lifes" världsomfattande galenskap måste vi därför välja
att försvara den lugna materiella njutningen. Mot dem som
förväxlar effektivitet med frenesi - och det är flertalet - föreslår
vi ett vaccin i form av en lämplig portion av garanterade sinnliga
nöjen, som bör utövas i en långsam och utdragen njutning.
Låt oss börja just till bords med Slow Food. Mot fast food-
nivelleringen återupptäcker vi de lokala kökens rikedomar och
dofter. Om "fast life" i produktivitetens namn har förändrat vårt
liv och hotar miljön och landskapet, så är Slow Food i dag det
avantgardistiska svaret. Det är här, i utvecklingen av smaken och
inte i dess utarmning, som den sanna kulturen finns. Härifrån kan
framåtskridandet börja, med ett internationellt utbyte av
historier, kunskaper och projekt. Slow Food försäkrar oss en
bättre framtid. Slow Food är en idé som behöver många
kompetenta tillskyndare, för att denna (långsamma) rörelse skall
kunna bli en internationell rörelse, med den lilla snigeln som
symbol.
Om mig
- Christian Tikkanen
- Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar