lördag 7 mars 2009

Tankar från mitt köksbord

För att lite återgå till debatten och diskussionerna kring olika hälsokostmetoder och deras inverkan på vår livsstil, sambandet mellan att må bra och äta rätt. Det är ju så att kosten har i alla tider påverkat oss på ett eller annat sätt, både på gott och ont, någon har ett passionerat förhållande till kosten åter andra har utsatts för stort lidande på grund av den. Det som är gemensamt för det båda tillståndena (ytterligheterna) är att kosten har blivit en obändig situation och är inte mera normal, man pendlar mellan olika uppfattningar om vad som är galet och vad som är rätt, och man lyckas aldrig i att försöka nå den gyllene medelvägen. Varför?

Kanske det är så att man har velat glömma bort den ärliga och uppriktiga konsten att gå den gyllene medelvägen, man väljer den genväg som det bjuds på så ofta idag, en genväg som inte alltid har ärliga och uppriktiga avsikter. Många är det metoder och val vi kan göra, men få är det som har en ärlighet och uppriktighet i sina metoder. Kost är någonting vi är beroende av men inte tvingade till, mat är däremot någonting vi är tvingade till att leva med av skäl som vi alla vet, det är en förutsättning för vår existens, inte desto mindre är dessa båda formerna beroende av varandra, kosten och maten har ett gemensamt intresse, det skall ge kroppen en livsviktig näring för att upprätthålla livsfunktionerna, samtidigt som det skall ge en upplevelse i form av en njutning. I kost och matrelaterade frågor är det på samma vis som med den uppenbara sanningen att ärlighet varar längst, uppriktig och ärlig samt smakfull mat, som tex: husmanskosten har enligt min mening aldrig skadat någon, varken frisk eller sjuk, tvärtom, den har bibehållit en stabilitet och medverkat till en god känsla och ett harmoniskt tillstånd för kroppen, och det om någonting borde vara hälsosamt.

Gott, Rent
och Rättvist är några andra begrepp som belyser den ärliga och uppriktiga synen på mat, slow food tankegången och synesättet på matens betydelse för oss människor, som en njutningens och en hälsofrämjandets faktor, är nog så sann, och dessutom väl dokumenterad, den är en motsättning till allt det vi sammanknippar med stress, tidsbrist och osunt leverne, den är en sundhetens förespråkare och den ärbara vällustens och välbefinnandets ambassadör. Gott är det för att mat och dryck ska njutas, inte bara vara ett sätt att snabbt få näring. Rent måste det vara för att mat och dryck inte ska innehålla en massa gifter och för att produktionen inte får skada miljön. Rättvist skall det vara för att bra mat är en rättighet även för den som har mindre i plånboken och för att de som producerar mat och dryck ska ha drägliga arbets- och livsvillkor. Även om slow fooden inte rent tekniskt hör till någon av hälsokostmetoderna så kan man som sagt konstatera att den är en stor påverkare till en bättre hälsa, det upplever man redan delvist genom av att läsa manifestet:

Slow Foods manifest som antogs vid rörelsens officiella bildande
9 november 1989, Italien.

Detta vårt århundrade föddes och växte upp i
industrisamhällets tecken. Först uppfann det maskinerna och
sedan gjorde det dessa till sin livsmodell. Snabbheten har blivit
vår boja. Vi är alla offer för samma virus, ”fast life”, vilket omkull-
kastar våra vanor, anfaller oss till och med i våra hem och tvingar
in oss på fast food- ställen för att inhämta vår näring. Men "homo-
sapiens" måste nu återvinna sin klokhet och befria sig från snabb-
heten, vilken annars kan reducera honom till en utdöende art.

Mot "fast lifes" världsomfattande galenskap måste vi därför välja
att försvara den lugna materiella njutningen. Mot dem som
förväxlar effektivitet med frenesi - och det är flertalet - föreslår
vi ett vaccin i form av en lämplig portion av garanterade sinnliga
nöjen, som bör utövas i en långsam och utdragen njutning.

Låt oss börja just till bords med Slow Food. Mot fast food-
nivelleringen återupptäcker vi de lokala kökens rikedomar och
dofter. Om "fast life" i produktivitetens namn har förändrat vårt
liv och hotar miljön och landskapet, så är Slow Food i dag det
avantgardistiska svaret. Det är här, i utvecklingen av smaken och
inte i dess utarmning, som den sanna kulturen finns. Härifrån kan
framåtskridandet börja, med ett internationellt utbyte av
historier, kunskaper och projekt. Slow Food försäkrar oss en
bättre framtid. Slow Food är en idé som behöver många
kompetenta tillskyndare, för att denna (långsamma) rörelse skall
kunna bli en internationell rörelse, med den lilla snigeln som
symbol.

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge