lördag 27 juni 2009

Nordiskt sammarbetet...



Då man nu en gång gett sig in i strävan efter att hitta den Nordiska
smaken, -vilket kan vara en omöjlighet då så många ytterst fina
och smakfulla exempel finns bland alternativen- borde man väl
ändå kunna hitta en röd tråd som är gemensam för dem alla, ett
bevis för att det är Nordiska, någonting påtagbart, kännbart och
synligt. Då jag riktigt tänkte efter vad som skulle kunna vara
gemensamt och en röd tråd för det länder vi hittills rest igenom,
slog det mig att grillat är ett fullgott exempel på en gemenskap, ett
både kännbart och synbart exempel, smaksmässigt kanske inte
det första man tänker sig, och inte heller processen i detalj, men
ändå nära nog.

Någonting som förföljde mig helt från första stund och under
resans gång, och som gjort stort intryck på mig i alla år som vi bott
i Norge är den stundtals häftiga ivern över allt som går att grilla,
jag har kanske nämnt det förr men kan lika gärna nämna det en
gång till, det är nämligen så att Norrmän har en överdrivet stor
förtjusning till alla slags fester, alltså seriösa fester, skall man ha en
fest så skall det vara en ordentlig fest, och man menar det med
blodigt allvar.

En typisk Norsk fest, utan att för den skull vara en bestämd fest
som tex bröllop, dop, eller födelsedag är den fårfest man ställer till
med lite varsomhelst i Norge, i sig är det ingenting ovanligt, en får-
fest kan man väl lika bra ställa till med i Finland som någon
annanstans, nja, inte den här fårfesten då, det är inte några små
bitar som skall grillas eller stekas över öppen eld än mindre någon
vanlig grill som skall bränna in smaken i köttet, det är ordentliga
doningar som behövs om två hela får skall få plats på grillen
samtidigt.

I många år har vi, min hustru och jag lekt med tanken att någon
gång kunna återskapa den här Norska formen av grillgemenskap
där man grillar hela fåret över öppen eld och så föll det sig så
lämpligt att det skedde i år, det blev ett slags nordiskt utbyte av
både kunskap och glädje, ett Nordiskt samarbete med andra ord.
Dessutom med den för mig så viktiga etiken och filosofin omkring
maten, att den skall vara kortrest, lokal och handgjord. Att hitta
fåret/ fåren var det inga större problem med lika lite som det var
någon svår uppgift att få det så lokalt som möjligt, då fåraherden
var en av våra närmaste vänner, inte ens slakten kunde ställa till
med några som helst bekymmer när till och med den proceduren
sköttes av en mindre lokal fårförädlare.

Själva grillen och den teknik som behövdes för att kunna använda
den uppstod hos en uppfinningsrik broder till min fru, efter några
få minuters tankeverksamhet hade redan planerna och utförande
av grillen blivit verklighet i hjärnan på honom och när han väl satt
i gång var det ingenting som kunde stoppa honom, grillen stod
skinande blank och färdig innan solen hade hunnit gå ner, nu var
det här lika blodigt allvar som i Norge, här skulle det grillas, så
sant så.

Fåren smordes in med olivolja, salt och svartpeppar, bålet fylldes
med allehanda örter som, koriander, timjan, rosmarin, körvel och
vitlök snittades in i köttet på flera ställen, allt med avsikten att
ge den bästa smaken till köttet, att man vid slakten sedan ännu
dessutom avsiktligt lämnat kvar levern i fåret förhöjde också det
smaken i köttet, allting var till allas fulla belåtenhet och även den
mest skeptiska till fårsmak avyttrade sin förtjusning över vad det
ätit. Ett stort tack till framförallt fåraherden Harald, uppfinnaren
av grillen och bonden Mikael, Fårförädlingen i Larsmo, Larsmo
ullförädling, utan er hjälp och insatts hade detta inte lyckats, än en
gång ett stort TACK.
Bon apetité

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge