söndag 27 december 2009

Kåldolmarna i ny tappning...

Jag tror att, -om inte varje dag så åtminstone ett antal gånger i
året upptäcks och skapas det nya maträtter som senare kan
komma att bli både intressanta och välkända rätter, rätter som
man känner igen och kan komma ihåg som ett slags traditonsmat
med anor och historia när det väl blivit aksepterade och
förekommit i en längre tid.

Jag vill inte på något vis verka uppstudsig eller skrytsam då jag
nu påstår att mina såkallade rödkålsdolmar mer än väl skulle
passa in i kategorin nyupptäckter inom husmanskosten, visst,
kåldolmarna har förekommit i en lång tid... försvenskade, och
uppriktigt sagt, av Tore Wretman nyvunnit en försvenskning
som är helt legitim och dessutom fullständigt värdig sin
uppmärksamhet som något av det allra svenskaste i husmans-
kostväg, även om det i en historisk tillbakablick är mera turkiska
än svenska, det bör vi få sagt. Och all ära åt Tore Wretmans kål-
dolmar !

Men tillbaka till verkligheten, dessa rödkålsdolmar som jag nu
förespråkar vara en nyupptäckt i den kulinariska sfären anser
jag höra till nyupptäckterna av den anledningen att, -om jag inte
är helt felinformerad- inte förekommit någon annanstans före
detta tillfälle, och kan därför också klassifiseras som en ny mat-
rätt, får vi hopps då.... det återstår att se och höra !
Det intressanta med dessa "dolmar" är att ingredienserna är
någonting helt annat än det traditionsrika vanliga kåldolmarna,
visst, kålen finns och köttfärsen finns med, men med den
skillnaden att jag använder mig av lammfärs och rödkål som bas
i rätten, medan nog tillredningen är just den samma. Rödkålen
ger inte bara den karaktäristiska färgen den ger också en
säregen smak som dessutom passar väl in med fårsmaken.

Och det enkla koncept med endast pressad potatis och den sky
som dolmarna avgett ifrån sig under stekningen som grund till
såsen är inget mindre än ett gott exempel på mat i sin allra
enklaste form, men ändå mat som även torde passa för både
furstar och påvar. Inte sant. Här delar jag med mig av det som
blev till dessa dolmar, ursprungligen frambringat och önskat av
min kära hustru, och som hon sade det: av en anledning att då
snålheten bedrar visheten kan man i vissa svaga ögonblick
komma på någonting nytt man bara kunnat drömma om. Att
sedan förverkliga den här drömmen det är upp till någon annan...
när det riktiga tillfället uppenbarar sig....! Och kanske detta var
just ett sådant tillfälle, vem vet, det får framtiden visa !

Rödkålsdolmar på fårfärs med
rårörda lingon och pressad potatis.

Receptet för 4 personer.
Ingredienser:

1 st rödkålshuvud
500 g malet fårkött
1 st gul lök
½ röd lök
1 st ägg
1½ dl kokt ris
2 msk sirap
1 dl rödvin
Salt och peppar
Färsk timjan

1: Gör med rödkålen som med den vanliga vitkålen, koka den i
lättsaltat vatten så att du får lös varje kålblad utan att det rivs
sönder.

2: Blanda samman fårfärsen med finhackad gul lök , röd lök, 1 st
ägg och det kokta riset, salta och peppra. Vill du kan du göra ett
stekprov för att kontrollera salthalten förren du lindar in färsen
i rödkålsbladen.

3: Tag en lagom mängd färdig färs och rulla in det i ett rödkåls-
blad. Gör likadant med alla rödkålsbladen. Lägg dem i smord
form och strö över lite salt och peppar. Ringla över dolmarna
sirapen och vinet, klicka några smörklickar över. Ställ i ugnen
på 200 grader och stek i 35-40 minuter, ös då och då. Servera
tillsammans med kokt och pressad potatis samt rårörda lingon
och skyn som bildats under stekningen av dolmarna tillsätter
du lite färsk skuren timjan i fören du serverar den. Enklare en
så här kan det inte bli. Ära vare den goda husmanskosten !

Och vilt och lamm/får kommer enligt min mening under det
samma kategorierna när det gäller att välja den rätta drycken.
Bägge råvarorna kräver det bästa av allt, alltså, Amarone som
ett sällskap ned i strupen och magen, därom råda inga tvivel.

Bon apetit.

"Upptäckten av en ny maträtt
gör mer för männsklighetens lycka
en upptäckten av en ny stjärna".

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

2 kommentarer:

Hon som lägger puzzlet sa...

Ska försöka de röda dolmarna nu - när jag gjort mina vita... De blev helt ok. Men lusten att hitta nya väger hägrar. Palsternacka..rovor..

Tror det är viktigt att ha tillräckligt med mustigt kryddat kött i dolmen. Har du provat annat än risblandning. Funderar på alternativ till riset, typ korn eller råg ..

Christian Tikkanen sa...

Det jag provat är matvete och mathavre och de är helt ok till och med nästan bättre en med riset. Och det som är speciellt just med dessa röda dolmar är att de skall vara fyllda med lammkött i stället för vanligt malet kött.

Palsternacka ja och rova, vet du de som är en ypperlig vegetarisk rätt på dessa råvaror är att du river palsternacka och rova på grövsta delen av ditt rivjärn så river du lika mycket syrligt äpple, typ Grany Smith och blandar samman allt med 1 halv tsk salt några varv med pepparkvarn och så 1-2 dl creme frech eller smetana. Den här salladen bara ett måste till tex rostbiff eller stekt lax. rekommenderas varmt.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge