Skolmaten. Det senaste inom skolmaten hemma i Finland ...

Man kan ju undra över varför jag väljer att på min blogg allt som oftast skriva om skolmaten och problematiken runt den. Saken är den att jag anser den ha blivit så undermålig och ned prioriterad att det behöver få bli allmänt känt bland så många som möjligt. Och enligt min menig är det så att det är i barndomen och det unga åren som matfostran skall ske, det är där och då den egna upplevelsen av vad god, näringsriktig, hälsosam och njutbar mat bör formas, det är där man bör få lära sig att måltiden innebär inte bara att äta, det är också en form av social samvaro där man skall trivas och ha det trevligt samman i en avstressande, lugn och harmonisk miljö. När detta är sagt och vi ser på vad framtiden har att bringa, kanske vi kan som jag i inlägget nedan konstaterar se på saken med en liten blygsam optimism.

Jag har noggrant följt och följer fortsättningsvis utvecklingen med den Finländska skolmaten, om den överhuvudtaget alls är på väg att förbättras i någon som helst riktning eller om den står på stället och stampar... med en viss entusiasm och blygsam optimism kan jag konstatera att det trots allt sker någonting med den, Det enda trista är att upplysningen jag nu tänkt att delge er är material och nyheter som kommit till min kännedom från annat håll en det Finländska mediat, Äkta vara organisationen har gett ut följande information om den Finländska skolmatens tillstånd och framtida öde, trots allt ett glädjebud som man får hoppas att blir ALLA skolors motto.

Läs artikeln här nedan:

Finländsk skolmat uppgraderas

Nyheter. 16 mar.
Finlandssvenska skolbarn får, precis som de svenska, näringsberäknad mat.
–Men vad om de inte äter av den?

Det frågade sig Harriet Strandvik, aktiv i finlandssvenska Marthaförbundet. Nu är hon projektledare för Operation Skolmat, som dragit igång i vinter.

Marthaförbundet är med sina över 10 000 medlemmar Finlands största svenskspråkiga kvinnoorganisation. I år har de dragit igång Operation Skolmat för att inspirera barnen och alla som finns runt dem till bättre mat.
Bakgrunden till projektet är bland annat dåliga siffror om finlandssvenska skolbarns kostvanor, för lågt intag av fibrer (frukt, grönt och bröd) och för högt intag av socker.

Harriet Strandvik anser att den offentliga måltiden är bortprioriterad. Finland följer samma utveckling som Sverige med stora centralkök. Små kök läggs ner och med dem även den personliga känslan för måltiden – matkärlek, arbetsglädje, kvalitet.

– Det verkar som om offentlig mat är en enbart en ekonomisk belastning, måltiden är för Operation skolmat en möjlighet att matfostra barn och unga på ett positivt sätt.

I projektet kommer de inblandade skolorna att bjuda på en grönsaksbuffé, personalen utbildas och inspireras. Resultatet från en av skolorna var slående: Grönsakskonsumtionen gick upp från 8–41 kilo per dag och eleverna blev piggare.
Operation skolmat ska också verka för att smakträning enligt Saperemetoden ska ingå i undervisningen.
Det är också viktigt att få med sig föräldrarna på båten. Familjerna ska informeras och få stöd och inspiration med hjälp av matlagningskurser och kockdueller.