söndag 3 oktober 2010

Kortrest mat a la Tikkanen


Förrätt:
Rökt sik från Aketun på rågbrödskrutong
gravad sik och en pestosenapssås samt 
en Hakadalsröra

Varmrätt:
Örtmarinerad lammbog och en skysås
Persiljerotspuré med havrerotskrisp
och sparrisbroccoli

Mellanrätt:
Eike gårds camember-ost 
gratinerad i hjortron-timjankaramell
med röda vinbär

Efterrätt:
Chokladfondant med hemlagad jordgubbsglass från Ringeriket
och en blåbärskompott

Ett resultat av råvaror som plockades på Matstreifen 
Alla recepten är upphovsmannarättsligt skyddade

© Christian Tikkanen 

Bon appetit


2 kommentarer:

Anonym sa...

Hallåjsan där borta i Stenröset! =)
Känner mig alltid lika välkommen på denna blogg, första musikstycket måste vara speciellt utvalt med Zwei i åtanke: Send in the clowns. =)
Nu har jag en liten fråga att komma med. I helgen diskuterade jag bl.a. ett mörkt bröd som Zånens Mormor gjorde förr. Malt och en massa andra konstigheter ingick, och mest förvånande för mig var att den enda vätska som användes var apelsinjuice. Tanken på att det skulle vara nåt mycket gammalt recept dök upp, Mormor är snart 90, men sen började jag inse fakta: Jag har ingen aning om när dom första citrusfrukterna nådde Norden!
Då vänder man sig till det tvåbenta uppslagsverket Stumppen och väntar otåligt på saklig info i frågan. Tackar på förhand. =)
Zwei

Christian Tikkanen sa...

Bara hyggeli, som man här uttrycker det så fint... HMMM, Citrus frukterna ja, du nämner att i fråga varande brödrecept innehåller apelsinjuice, och att du antar det vara gammalt, din farhåga kan bekräftas på följande vis:

Apelsinen är den enda frukt som fått en färg uppkallad efter sig, orange, och det har en helt egen historia det också, en mycket blodig sådan dessutom. Namnet orange härstammar ursprungligen från sanskrit, na rangi -naranja -norange -orange. Det om det.

Citrus sinensis - apelsin, tillhör citrusfrukterna tillsammans med bland annat citron och grapefrukt och apelsinträdet härstammar från Kina vilket framgår av namnet apel (äpple) från Sina (Kina). Till Europa kommer trädet vid slutet av 1400- och början av 1500-talet. Då odlade man trädet i speciella hus så kallade orangerier, (franskans orangerie, av orange apelsin) som är uppvärmda växthus och det var bara den högre klassens folk som hade denna hobby att odla bland annat apelsiner i sina orangerier.

De första apelsinerna var sura och beska, de kom från Kina till Medelhavsländerna via Persien på 1400-talet och sändes som allt annat från upptäcktsresor i denna tid till Vatikanen för att där få erkännande hos påven som något acceptabelt för oss människor. Columbus tog sedan med sig apelsinkärnor till Centralamerika på sin resa 1493. Vid samma tid började portugiserna att odla en söt apelsin som snabbt blev eftertraktad vid de europeiska hoven, och därifrån spred den sig runt om i Europa bland hoven och även till oss i norden och i dag odlas apelsiner över stora delar av den varma världen. Apelsinen blir allmänt vanlig för oss nordbor först i slutet av 1700 talet och början av 1800 talet, i alla fall i recept.

Apelsinträdet, som blir fyrtio till femtio år gammalt, är ett 15 till 18 meter högt träd som kan ge upp mot tusen apelsiner per år. I stora apelsinodlingar låter man träden bli 3 till 5 meter höga för att underlätta plockningen. Träden blommar om våren och de vita blommorna har en intensiv doft som känns på långt håll. I arabvärlden har apelsinblomman alltid haft en stor betydelse, där är det inte ovanligt att bruden smyckas med apelsinblommor och får stänk av apelsinvatten som en bekräftelse på att man är fertil.

blev du något klokare


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge