torsdag 6 januari 2011

Man ist, was man isst!

Man blir vad man äter
man är vad man äter..

Ett ordspråk av den tyska filosofen Ludwig Feuerbach

Månne han redan då när han myntade detta uttryck hade på känn hur beskrivande och målande detta ordspråk skulle bli, och hur exakt och perfekt det dessutom hänger samman med just precis vad du äter, man blir tagen på bar gärning så att säga och ingen av oss kan motsätta sig den här konkreta beskrivningen som något vädertaget. Man blir vad man äter, exemplifieras bäst genom av att göra en jämförelse mellan att äta rätt och att äta orätt, sunt eller osunt. Skulle man vända på orden och försöka förklara innebörden i ordspråket i dag så skulle jag välja att förklara ordspråket så här: Man mår som man har ätit, antingen otroligt dåligt eller så förträffligt, helt beroende på vad slags skräp mat eller sund mat man stoppat i sig.

Skolmaten i Finland är ett målande exempel och konkret bevis på hur detta ordspråk skall tolkas, där om inte annanstans så har eleverna fått praktiskt smaka på: man blir vad man äter. Basen i skolmaten är hel och halvfabrikat, industriellt tillverkad färdigmat som inte innehåller så mycket annat än tillsatser och kemikalier, allt det andra av goda karaktärer som mineraler och vitaminer har för längesedan lämnat produkten i processen, det har gått rätt ut i vasken med avloppsvattnet. Att komma och säga att skolmaten innehåller ändå en hel del vitaminer och mineraler och att den är hälsosam och näringsrik för eleverna är en ren och skär lögn, en lögn som man kan försöka stoppa upp i trynet på någon annan än mig, jag går inte på den lögnen, och för all del, om det kan bevisas att eleverna får i sig alla det vitaminer och mineraler det behöver under sin uppväxt också genom den industriella skolmaten och att den dessutom skulle vara hälsosam, ja då skall jag äta upp min hatt.

Skoltrötthet, koncentrationssvårigheter, ilska och dåligt humör beror inte bara på det att barnen skulle ha fått för lite sömn, eller fått för lite sol och den så viktiga d-vitaminen, mycket beror på vad det har ätit och om det överhuvudtaget har ätit någonting. Att man möjligen har dåliga matvanor i hemmet är en sak och ingen skall beskyllas för det, det är en privat sak, men när skolan med sin skolbespisning också väljer den måltids-strategin att servera industriellt tillverkad färdigmat åt sina elever tycker jag att man har rätt att reagera, de medverkar ju till att göra barnen sjukare än vad det redan är.  

Det är nämligen så att jag inte bara tror utan även är fullständigt övertygad om att maten spelar en större roll för barnen likaväl som för de vuxna när det gäller att kunna få njuta av den på alla tänkbara sätt, mat är inte bara någonting man stoppar i sig för att bli mätt och belåten på, det är så mycket mera än så, en måltid när den uppförs med det rätta elementen, med en förkärlek till goda kvalitativa råvaror och fram för allt med den kärleksfulla och ömma behandlingen av råvaran och för att inte glömma, den i en i alla avseenden harmoniska och stillsamma miljön avnjutna måltiden, gör att måltiden blir en fulländad upplevelse, en måltidsupplevelse man vill minnas, och inte nog med det även alla fördelarna med att få en näringsrik mat och bättre hälsa påverkas när man ger sig hän till detta, man blir en på alla sätt friskare och positivare människa man blir trygg i sig själv och man får ett otroligt mycket bättre förhållande till omgivningen, man  blir rätt och slätt lika harmonisk som maten, som sagt man blir vad man äter och då vi talar om elevernas tillstånd i dag när skoltröttheten, koncentrationssvårigheterna och det allmänt nedsatta humöret är en normalitet bara för att maten inte uppfyller dessa så enkla kriterier så borde man ju få upp ögonen för att barnens hälsa och väl ändå är direkt relaterat till vad vi stoppar i dem för skit. De får ju i sig i dag en skolmat som för mig endast kan räknas som kartongmat, allt är färdigmat eller halvfabrikat som är så näringsfattigt och ohälsosamt som det bara går an att få det, och jag är övertygad om att skulle man bara ändra på attityderna inom skolköken och personalen, få dem att tänka om och laga mat från grunden med riktiga råvaror så banne mig om inte skoltröttheten och allt det andra skulle sjunka med minst 80 %, och det bästa av allt är att allt detta kunde göras till mycket små kostnader, men det har ingen politiker velat notera sig av ännu... fattas den politiska viljan totalt ? Jag tror största felet är att politikerna saknar kunskaper och kompetens i frågan, det är så att säga helt ute på bär tur och vad värre är så har man i den Finländska kommunpolitiken ordnat det så att oftast är det en teknisk nämnd eller annan inkompetent nämnd som skall besluta i dessa viktiga måltidsfrågor.

Jag har ofta frågat mig vad slags logik det ligger i att en teknisk nämnd, (för att nu ta ett exempel från min egen hemkommun) i Jakobstad, skall vara den som bestämmer över hur anslagen för skolmaten skall sättas. Vad i sjutton har man  för kompetens eller ens kunskaper i en sådan nämnd som ger dem rätten att tillhandahålla anslagen för skolmat, jag bara undrar, och lika lär det vara i hela landet, nämnder fulla av inkompetent folk när det gäller hanterande av skolmats resurserna och måltidsfostran, det är så skrattretande och avskyvärt på en och samma gång att man får spyreflex.

Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge