onsdag 26 januari 2011

Världsmästarskapen i kokkonst Bocuse d`Or. 2011 lyon

Sitter nu i spänd förväntan på hur det kommer att gå för den Norska Kocken Gunnar Hvarnes och hans medhjälpare Filip A. Bendi. Ett litet handicap är att han startar som siste man ut, fiskfatet blev presenterat för ca 45 minuter sedan och nu är köttfatet redan ute och varvar domarpanelen, enligt Gunnar själv är köttfatet det bästa han gjort och jag kan inte annat än hålla med om det. Kan bara tillägga att den långa träningsperioden på två år har nog satt sina spår, fatet ser fullständigt perfekt ut, nu är det bara domarnas bedömningar av utseende och smak som återstår förren han går över till efterätten. Vi håller tummarna för Gunnar, rykten går om att han är en stor förhandsfavorit, vi får se, snart tillkännages den bästa kocken. Jag säger som Paul Bocuse: Må den bästa kocken vinna.


Så såg det Japanska fatet ut tidigare i dag.

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen