fredag 19 augusti 2011

Den Nordiska skålen... Skål!

Det kraftfulla enstaviga ordet har sedan vikingatiden varit en symbol för vännskap,
respekt och sammanhållning- och på nordiska dryckesvanor. För "skål" betyder
någonting helt annat än "chinchin, "jamas", "salute", "sante" och "cheers". En skål
är inte bara en konstatering om att "äntligen är vi samman", eller en uppfordring om
att du som gäst skall behaga dig. Det ligger också en betydlig social press i det.
När du sitter med ett glas akvavit eller en snaps i handen, betyder "skål" mest av
allt att du skall dricka upp glaset ditt så att det kan fyllas upp igen och ritualen
upprepas.

I det gamla fornnordiska sagorna ansågs det att en man som inte drack upp sitt
horn när man skålade med honom, vara en opålitlig och oärlig en. Att veta hur
man skulle bli full - och bli lika full som sina artfränder, varken speciellt mycket
mera eller mindre - var på vikingatiden en egenskap som blev lika högt värdesatt
och prisad som styrka, ärlighet och brutalitet.

Lyckligtvis har samfundet vårt utvecklat sig nog så mycket från den tiden då
vikingarna terroriserade gott folk över hela Europa. Men glädjen i att dricka har
man bibehållit. Och fortsättningsvis är det mången som ser det som en svaghet
eller någonting o socialt att inte kunna svepa sin akvavit eller snaps i en enda stor
gulp.

En del av dryckesvanorna blev institutionaliserade. På slutet av 1800 talet kunde
en helt vanlig middag innehålla så många som sju obligatoriska skålar, en
"välkomstskål" när gästerna anlände (och flera om gästerna dessutom ankom i flera
omgångar), en "aptitskål" när man satte sig till bords, en "fiskeskål" till fisken, en
"köttskål" till huvudrätten, en "pann-kaks-skål" till desseren, en "tack-för-matenskål"
 vid måltidens slut och en "farvälskål" vid sällskapets uppbrott. I tillägg till dessa
obligatoriska skålar var det brukligt att skåla för vänskapen, trevliga händelser som
inträffat sedan man sist hade träffats som tex, förlovningar, bröllop och barnfödslar.
Det kunde med andra ord vara ganska så utmattande , med mindre man inte hade
en välutvecklad skandinavisk dryckesvana...

Det enda som inte var tillåtet var att skåla med värdinnan, i varje fall om man var mer
än fem stycken till bords. Flatfylla var en regeln mera än ett undantag, och det var
viktigt att någon hade en viss kontroll över situationen, därför var också värdinnan
fritagen från det obligatoriska drickandet. "Danskarna lever för att äta, norrmännen
äter för att leva, Finländare dricker för att kunna leva och svenskarna äter för att kunna
dricka, säger ett gammalt ordspråk. Det är också därför bara naturligt att mycket
av dryckeskulturen importerades från Sverige till resten av Norden.

Vi var upptagna av att bli fulla vi också, bevare oss, men vi hade inte överskottet till att
 utveckla en avancerad kultur runt drickandet, den kopierade vi bara från vårt grannland
 i väst. I 1756 hade Sverige mer änn 180 000 hembränningsapparater, ett för var tionde
svensk och inte många årtionden efter det uppstod godstämplar föreningarna som
verkade för nykterheten, ett tillskott som till och med Astrid Lindgren så beskrivande bra
berättar om i boken om Emil i Lönneberga. Som tur är har dryckeskulturen ändrat sig en
hel del sedan dessa dagar. I dag är mat och dryck föremål för en ordentlig och riktig
måltidsupplevelse, och visst, även om det finns dessa olyckliga undantag, så hör mat och
dryck till ett större sammanhang vi bör kunna hantera på bästa sätt.

"Visa respekt för måltiden, dyrka den, ha nöje av den. 
Ni kommer att många timmar i veckan, 
många veckor om året och många år av ert liv 
vara en lyckligare människa."
(William M. Thackeray)


Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge