onsdag 14 september 2011

En vänskaplig låga.







Visste ni att den sällskapslek som sätter värdpar och gäster i centrum är tillagning av mat vid bordet, som tex: fondyer eller flambering. Lågans magi förenar och den sätter också sin prägel på flamberingen, då man smaksätter en kötträtt eller dessert, genom att antända alkoholen. Det är ingenting man egentligen skall vara rädd för att prova, det krävs bara lite förberedande innan man kommer igång, men den förberedelsen kan man gott göra på förhand.

När det gäller att förbereda något för fondyn, kan allt från kött till dessert, (frukter och bär) skäras i bitar dagen före, och hållas i kylen, under plastfilm. Dagen då fondyn skall användas, tar man fram ingredienserna 2 timmar före de skall användas. Fondygrytan värms upp ½ timme förrän man börjar, och var och en har ett eget "fondyspett" att spetsa köttet med, som sedan doppas i oljan, där köttet så att säga " friteras" och blir färdigt.

Förutom när man skall använda frukter eller bär, där är proceduren lite annorlunda. Till frukter och bär använder man inte olja, utan någon annan smaksrik, flytande och kokbar vätska för att ge frukten eller bären en smaklig sås att doppas i, tex: kokosmjölk eller grädde; förkokad med socker till kolasås, chokladsås, apelsinsås osv. Flamberingen, den högst betygsatta avslutningen på en middag är inte den heller något att vara rädd för, om man bemödar sig att vara försiktig när det gäller att leka med eldslågor innomhus, och kom ihåg att ALDRIG flambera under din köksfläkt, inte fast den är avstängd, fett i trumman eller röret kan ta eld av flammorna som kommer vid flamberingen.

Teflon eller vanlig gjutjärnspanna är inte heller att rekommenderas, det skall vara för ändamålet, tillbörlig kopparpanna med rostfritt gjord insida, dvs: en försilvrad kopparpanna eller traktörpanna. Med detta i minnet går det utmärkt att pröva denna sällskapsleks allra högst prioriterade och mest älskade form av tillredning av mat vid bordet. Vill man kombinera dessa två lekar, har man det bästa möjligheterna till det, eftersom fondyn, till lika som flamberingen kräver rechaudlåga.

Dessertfondy för 4 personer: Chokladfondy. Till fondygrytan behöver man 2 dl grädde. 1 paket mörk blockchoklad, i bitar. 4 msk konjak eller brandy. Värm upp grädden och tillsätt chokladen, håll den lagom varm i fondygrytan, skall inte koka, men sjuda smått. Konjaken eller brandyn tillsätts just före gästerna börjar doppa frukten eller bärena i grytan. Till fondyn behövliga frukter: Färsk ananas i bitar, hela Jordgubbar, äpple i kyftor, Mango i 2-4 cm stora bitar, päron i klyftor, skalade apelsinklyftor. Eftersom bären eller frukten inte behöver koka i chokladen, som är varm, går doppandet relativt fort, och gästerna behöver inte vänta på det bitar som doppas i grytan, utan kan njuta av dem omedelbart.

Det här är en lek som är värd att provas, och har man gjort det en gång så vill man gärna göra det på nytt. Fondy är en umgängesform som samtidigt som den bjuder på en god smakupplevelse också bjuder på en familjär vänskap, det är nämligen tradition i den Sweitsiska kulturen, varifrån fondyer härstammar, att om du som gäst blir bjuden på fondy i någon familj så har du även blivit invigd i familjen som en mycket nära vän, du har fått den familjens förtroende, och det sägs ju också i ett Sweitsiskt ordspråk att ät aldrig fondy med någon annan än dina närmaste vänner, så ”fondyerandet” är verkligen en kulinarisk umgängesform där lågan har skapat förtroende och en värmande gemenskap mellan gäst och värd. Nu när dagarna mörknar minut för minut kan det vara på sin plats att tända ljusen och värma upp fondyn med den vänskapliga lågan.

Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge