onsdag 14 november 2012

Den Offentliga måltiden, mina reflektioner om skolmaten.


Helfabrikat, halvfabrikat och oäkta mat, ord som får det att vända sig i magen på mig och samtidigt gör mig smått förbannad, eller ja, vi skall väl ändå erkänna det då, jävligt förbannad och rent ut sagt ursinnig.  Det kan tänkas att en del tycker jag är en smula arrogant och även överflödigt pessimistiskt men faktum är att den här slags mat, ”kartongmat” som jag väljer att kalla det gör ganska så mycket illa med våra liv och få om ens någon mår bra av den här slags sörja.

Jag bryr mig kanske inte så mycket om vad andra vuxna äter för det är ju trots allt vuxna och kan bestämma och välja för sig själva, men när det gäller barn och deras måltider så har jag en bestämd åsikt jag inte ruckar på det minsta lilla. Det synligaste och märkbaraste exempel på hur vi i Finland väljer att bemöta barnen med en måltid och måltidspresentation är skolmaten. Visserligen är det i hemmet som de första måltidsintrycken skall skapas och formas men när det gäller samhällets ansvarstagande och även måltidsfostrande roll så är det bara så att skolan genom skolmåltiden inte når upp till en nivå som ens är något så när acceptabel.  Jag vet inte hur länge det har diskuterats bland kockar, elever, föräldrar och media om just skolmaten och dess betydelse för barnen, kan det vara snart över 25 år sedan jag började bråka om den , ja tror det.

Och ett är då alldeles säkert dessa diskussioner slutar inte här. Skolmaten går en tragisk framtid till mötes i Finland när man redan nu högljut talar om megakök och utfodringsanstalter i storleksordningen av minst 1000 elever eller mer per kök. Och allt det här för att beslutsfattare ännu inte har förstått vikten av att satsa på främjande hälsovårdsarbete för barn i skolåldern genom en ordentligt näringsrik och hälsosam skolmåltid, som är intagen i en rofylld och trivsam miljö, det är som så många före mig redan sagt det, - det är en lyckad investering i framtiden -, som våra politiker väljer ignorera av någon outgrundlig anledning.

Det har otaliga gånger påpekats hur viktigt det är med en rätt tillrätta lagd och näringsrik kost för barn i både förskola och skola och lika förbannat så tillämpas inte den här så självklara förhållningsregeln nästan alls, endast ett få tal skolor föregår med gott exempel medan flertalet skolor driver med en slags färdigmat politik, som man dessutom väljer att förespråka som ett bra och billigt alternativ. Jag kallar det för en ”rovdrift” med ungdomarnas smaklökar och sinnen och en dålig ekonomisk planläggning som straffar sig i längden.

Det finns förordningar och regler för skolmaten och föreskrifter om skolmatens betydelse, framlagda av social och hälsovårdsministeriet och utbildningsministeriet,  där det poängteras om hur viktig skolmåltiden är för eleverna och deras hälsa och vilken roll den har i ett måltidsfostrande syfte,  och hur man skall tillrätta lägga detta på en skola. Vackra fraser, men varför kan man inte efterfölja dessa regler om det en gång existerar, och varför skall det vara en så himla stor skillnad på i vilken kommun eller ort skolan ligger.  Det är självklart att det finns goda och fina exempel på skolor där skolmaten är ett nöje att få uppleva, men saken är bara den att dessa exempel är så försvinnande få och oftast dessutom i privat regi.

Jag efterlyser en helhets plan för skolmaten där varje, och då menar jag varje skola blir skyldig att efterfölja den plan och föreskrift som gäller för skolmaten i grundskolan, ingen kommun skall kunna snika sig ur den regeln, vare sig det är en fattig eller rik kommun. Eller så kan man ju diskutera ett annat alternativ, nämligen de att föräldrarna börjar betala för skolmaten i stället. Vi är så upptagna av att tala om måltidsfostran, måltidsgemenskap och måltidsupplevelser, varför skall skolmaten vara undantagen från allt det här.

Jag vill inte att barn skall behöva äta sin skolmåltid redan klockan halv tio och under en sådan tidspress att man knappt hinner få i sig den där stärkelsefyllda och tillsatsämnesfulla köttbullen utan att sätta den i halsen… för så är det på allt för många ställen, tro mig jag har sett det med egna ögon.

I det här skräckexemplen existerar inte varken måltidsfostran eller gemenskap och än mindre lugn och ro, det är ett rent kaos och en måltid som närmast kan liknas vid pälsdjursutfordring.  Vad är det för signaler vi ger våra barn med det här beteendet, vad slags framtid är det vi visar dem. Det behövs inte mycket forskning till för att man skall klara av att fastslå några enkla men också obligatoriska grundprinciper för en god hälsa och ett lyckligt liv, nämligen måltiden och maten, du blir vad du äter myntades redan på slutet av 1700 talet av den store Jean Anthelem Brillat Savarin och om han bara visste hur rätt han hade. Vi moderna människor har gjort ätande till en ädel konst och måltiderna till rena upplevelser och ändå har vi lyckats glömma bort det unga i sammanhanget.

Bon appetit.

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge