lördag 20 juli 2013

Måltidsberättelse nr 1. Goda måltidsupplevelser bygger på tillit! Same procedure as last year miss Sofie...i think not! "Matstudie" på Köpmanholmen

Goda restaurangupplevelser bygger på ömsesidig tillit från såväl gäst som krögare. För det första att krogen visar sin uppmärksamhet gentemot mig som gäst och gör allt och sitt yttersta för att jag skall känna mig välkommen och trivas. För det andra, och även ännu viktigare, att krogen faktiskt tar gästens önskemål  på fullaste allvar, vilket bland annat innebär att t.ex. en bordsreservation är registrerad och åtgärdad före gästens ankomst. Vilket i sin tur också föranleder till att bordet är uppdukat enligt konstens alla regler, en praxis som alla, även sommarcaféer och sommarrestauranger, skall vara kända med. Det är en oskriven lag och hederssak i den här branschen.

Det finns förvisso ingen regel utan undantag, och så är det även i restaurangbranschen, men när undantagen blir flera än reglerna borde man nog kanske börja fråga sig om någonting ändå är fel och eventuellt kunde rättas till.  Det finns några enkla men ack så viktiga spelregler i restaurangvärlden som gäller för alla krogar och caféer. Jag tänker på den i Larsmos vackra skärgård liggande  sommarrestaurangen Köpmanholmen, den är inget undantag i detta avseende. Vi var ett gäng på 6 stycken gäster som tänkte ta oss en tur ut till Köpmanholmen för att njuta en god måltid och därefter delta i en ute-konsert i julimånad. Enligt god manér ringer jag upp Köpmanholmens café och restaurang för att göra en bordsreservation och höra mig för om detaljerna i kvällens konsert. Sagt och gjort och med en försäkran om att min bordsreservation är registrerad kan jag tryggt meddela mina gäster att vår tanke om ett besök på Köpmanholmen kommer bli verklighet.

Men verkligheten skulle visa sig vara någonting helt annat och långt ifrån så nära en praxis och regel i branschen som man kan komma. Det var ett praktexempel, som taget ur en skolbok,  om hur där alla det fel och brister man INTE skall låta ske, här skedde i all sin fulla styrka och med en sådan tydlighet att alla det goda exemplen bleknar i jämförelse.  Bordsreservationen var långt ifrån registrerad och även om bemötandet var något så när godtagbart så saknades den där bordsreservationens praktiska och tydliga detaljer: inget bord betyder i praktiken inte heller någon uppdukad välkomst! Med andra ord så var den första regeln i restaurangens heder bruten, vi var inte uppmärksammade som gäster och kanske än mindre tagna på allvar, i ett sådant här skede blir ett fiasko uppenbart.

För att göra proceduren kort och mindre pinsam för våra gäster bestämde vi oss för att ockupera närmaste lediga bord och duka upp för oss själva. Vad maten beträffar ids jag inte ens gå in i detaljerna på desto närmare, konstaterar bara att den var både trist och smaklös, helt utan karaktär och känsla. Maten saknade helt enkelt en egen signatur. Sällskapet, platsen och konserten var det inget fel på men restaurangens bemötande och professionalism till sina gäster var det uslaste jag har sett på år och dar.

Nu tänker säkert mången att allt det här kan ursäktas med att det är en sommarrestaurang med sommaranställda ungdomar i Larsmo kommun och att det därigenom kan överses....? För mig är en sådan ursäkt lika dålig som smaken efter en spya. Till saken hör att restaurangen för det första har en fullständig alkoholrättighet, vilket redan bara det innebär att restaurangen har en hel del förpliktelser att förhålla sig till, för det andra så består det anställda av personal, om så bara ungdomar, men ändå ungdomar som med en regelrätt utbildningsnivå i branschen bör kunna och skall hålla reda på och serva alla gäster på ett professionellt sätt med allt vad det innebär.

Att Larsmo kommun som förmyndare och upprätthållare av restaurangen och caféet på det vackra stället Köpmanholmen inte kunde uppfylla dessa i restaurangvärlden så normala och praktiska krav och regler är ytterst beklagligt och vad värre är tycks det även vara ett undantag som blivit en allmän regel, att allting i måltidssammanhang på något vis flyter, si så där på ytan. Ett av det sämsta undantag har blivit en tydlig regel. Som yrkesman och kollega i branschen kan jag inte annat än beklaga den bedrövliga situation man skapat sig på Köpmanholmen genom sitt beteende och servicemönster. Samtidigt konstatera att jag hittar ingen godtagbar förklaring för restaurangens handlande och beteende. Jag återvänder inte frivilligt dit för att äta med mina gäster en gång till under rådande förhållanden,  Jag hoppas att Köpmanholmen tar denna näsbränna till sig och rättar upp i missförhållandet för alla kommande gästers trivsel och välkomstkänsla. Restaurangbranschen är en servicebransch där den yttersta konsekvensen av ett gott resultat är gästernas trivsel, välmående och förnöjelse lika mycket som en betald nota.

Bon appetit


Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge