Goda restaurangupplevelser bygger på ömsesidig tillit från såväl gäst som krögare. För det första att krogen visar sin uppmärksamhet gentemot mig som gäst och gör allt och sitt yttersta för att jag skall känna mig välkommen och trivas. För det andra, och även ännu viktigare, att krogen faktiskt tar gästens önskemål på fullaste allvar, vilket bland annat innebär att t.ex. en bordsreservation är registrerad och åtgärdad före gästens ankomst. Vilket i sin tur också föranleder till att bordet är uppdukat enligt konstens alla regler, en praxis som alla, även sommarcaféer och sommarrestauranger, skall vara kända med. Det är en oskriven lag och hederssak i den här branschen.
Men verkligheten skulle visa sig vara någonting helt annat och långt ifrån så nära en praxis och regel i branschen som man kan komma. Det var ett praktexempel, som taget ur en skolbok, om hur där alla det fel och brister man INTE skall låta ske, här skedde i all sin fulla styrka och med en sådan tydlighet att alla det goda exemplen bleknar i jämförelse. Bordsreservationen var långt ifrån registrerad och även om bemötandet var något så när godtagbart så saknades den där bordsreservationens praktiska och tydliga detaljer: inget bord betyder i praktiken inte heller någon uppdukad välkomst! Med andra ord så var den första regeln i restaurangens heder bruten, vi var inte uppmärksammade som gäster och kanske än mindre tagna på allvar, i ett sådant här skede blir ett fiasko uppenbart.
För att göra proceduren kort och mindre pinsam för våra gäster bestämde vi oss för att ockupera närmaste lediga bord och duka upp för oss själva. Vad maten beträffar ids jag inte ens gå in i detaljerna på desto närmare, konstaterar bara att den var både trist och smaklös, helt utan karaktär och känsla. Maten saknade helt enkelt en egen signatur. Sällskapet, platsen och konserten var det inget fel på men restaurangens bemötande och professionalism till sina gäster var det uslaste jag har sett på år och dar.
Nu tänker säkert mången att allt det här kan ursäktas med att det är en sommarrestaurang med sommaranställda ungdomar i Larsmo kommun och att det därigenom kan överses....? För mig är en sådan ursäkt lika dålig som smaken efter en spya. Till saken hör att restaurangen för det första har en fullständig alkoholrättighet, vilket redan bara det innebär att restaurangen har en hel del förpliktelser att förhålla sig till, för det andra så består det anställda av personal, om så bara ungdomar, men ändå ungdomar som med en regelrätt utbildningsnivå i branschen bör kunna och skall hålla reda på och serva alla gäster på ett professionellt sätt med allt vad det innebär.
Att Larsmo kommun som förmyndare och upprätthållare av restaurangen och caféet på det vackra stället Köpmanholmen inte kunde uppfylla dessa i restaurangvärlden så normala och praktiska krav och regler är ytterst beklagligt och vad värre är tycks det även vara ett undantag som blivit en allmän regel, att allting i måltidssammanhang på något vis flyter, si så där på ytan. Ett av det sämsta undantag har blivit en tydlig regel. Som yrkesman och kollega i branschen kan jag inte annat än beklaga den bedrövliga situation man skapat sig på Köpmanholmen genom sitt beteende och servicemönster. Samtidigt konstatera att jag hittar ingen godtagbar förklaring för restaurangens handlande och beteende. Jag återvänder inte frivilligt dit för att äta med mina gäster en gång till under rådande förhållanden, Jag hoppas att Köpmanholmen tar denna näsbränna till sig och rättar upp i missförhållandet för alla kommande gästers trivsel och välkomstkänsla. Restaurangbranschen är en servicebransch där den yttersta konsekvensen av ett gott resultat är gästernas trivsel, välmående och förnöjelse lika mycket som en betald nota.
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar